Gå direkt till innehållet
En kvinna lutar sig på en skylt där det står Hola.

Spanskan betyder allt för henne

Publicerat: Skribent: Mette Mjöberg Tegnander

Spanskläraren Trinidad Choquet de Isla Llam uppmuntrar eleverna att rätta hennes svenska. Själv undervisar hon i sitt modersmål och tycker att spanskan varit en stor tillgång i arbetslivet. Pedagog Malmös redaktör träffade sin gamla spansklärare för att prata minnen, spanska och The ketchup song.

Det finns en person som jag tänkt på varje gång radion spelat The Ketchup song de senaste 16 åren, Trinidad Choquet de Isla Llam, eller Trini som vi elever kallade henne. Bara jag hör gitarren i introt slungas jag alltid tillbaka till hennes klassrum och min kropp vill frenetiskt dra igång hela den koreograferade dansen med viftande händer och ben. Det var en av alla spanska låtar som gav mig det spanska språket. Lika lite som det går att radera en sådan låt ur muskelminnet, går det att glömma Trini.

En kvinna dansar flamenco och en man spelar gitarr.
På fritiden dansar Trinidad Choquet de Isla Llams flamenco. Foto: Marinette Petersson

När vi ses igen är hon sig lik med sin rakryggade hållning och sitt pillemariska leende. Numera undervisar hon på Einar Hansen-gymnasiet i Malmö samt även på en högstadieskola i Eslöv. Spanskan är fortfarande i fokus och betyder mycket.

– Spanskan betyder allt för mig. Spanskan är den jag är, det är allt ifrån mitt namn, till mina gester och hur jag uttrycker mig. Det är spanskan som har gett mig mitt arbete. Jag har en svenskfinsk sambo och efter alla år här har jag självklart blivit mer svensk i mitt sätt. Men när det kommer till kritan är jag fortfarande väldigt spansk, säger hon.

 

Spanien följer med in i klassrummet

Trinis lärarbana startade i Spanien 1999. Då undervisade hon deltagare från hela världen i spanska i ett work-and-travel-program. Några år senare korsades våra vägar på en gymnasieskola i Lund.
– På mina lektioner vill jag att det ska finnas en acceptans så att eleverna vågar prata. Det gör inget om man säger fel. Därför ber jag till exempel alltid mina elever att rätta mig om de ser att jag skriver fel på tavlan på svenska. Jag är inte heller rädd för att fråga dem hur ett ord stavas, för det gör det lättare för eleverna ifall de själva stavar fel. Sedan är det viktigt att man lär känna varandra i gruppen för att skapa en bra stämning i klassrummet, säger hon.

På vilket sätt tror du att det märks i din undervisning att du är spansk?
– Att jag använder mycket kroppsspråk, det handlar inte bara om personlighet utan det är också en fråga om kultur. Jag är helt enkelt van att uttrycka mig mer med gester. Sedan har jag självklart också en dialekt som jag kan släppa fram när jag undervisar elever som kommit långt med spanskan, säger Trinidad Choquet de Isla Llam.

En annan sak som är viktig för Trini är att ha en tydlig struktur.

– Klassrumsundervisningen är något som har blivit mer utmanande. Många elever är idag inte lika vana att hålla koncentrationen uppe. Jag är därför väldigt strukturerad under mina lektioner och börjar varje lektion med att skriva upp exakt vad vi ska göra och vilken tid vi ska ha paus. Sedan har vi alltid en återkoppling i slutet av lektionen kring vad vi har gjort och vad vi har lärt oss, säger Trinidad Choquet de Isla Llam.

I Trinis klassrum är det inte helt ovanligt att få besök utifrån av spansktalande personer.

– Jag hade velat jobba ännu mer med att bjuda in folk utifrån. Jag märker att det är inspirerande för eleverna att få träna på att prata med någon annan än mig. Men det har varit väldigt svårt de senaste åren med tanke på pandemin, säger hon.

Spanska har varit är en tillgång i arbetslivet

Som jag minns det försökte Trini sällan sopa saker under mattan. Istället fanns det en ganska ärlig men samtidigt professionell ton i hennes klassrum. Jag minns fortfarande en gång när Trini kom nedstämd till en lektion. Hon förklarade att en närstående till henne var sjuk. För en självupptagen tonåring som försökte ta sig genom tonåren var det ett nyttigt uppvaknande. Det blev en påminnelse om att lärare också var helt vanliga människor som försökte navigera sig genom livets upp- och nedgångar.

En kvinna står framför en kanal
Trinidad Choquet de Isla Llam. Foto: Mette Mjöberg Tegnander

– Man kan lätt se på mig om jag är glad eller ledsen, eftersom jag är van att uttrycka mig lite friare än vad man ofta gör i Sverige. Jag har svårt att hålla inne saker, speciellt när jag pratar spanska. Språket hör ihop med allt. Jag är också ganska bekväm i att ta konflikter på grund av min spanska bakgrund. Jag vet att konflikter går över, säger Trini.

När jag frågar Trini hur hon tror att hennes elever i dag skulle beskriva henne så svarar hon ganska snabbt, ”en hård men rättvis lärare”. Det får mig att skratta till eftersom det är precis så jag själv minns henne. Det är även egenskaper som hon upplever har varit uppskattade när hon arbetat med organisation inom skolan.

– Jag är ganska rak på sak och säger vad jag tycker. Om jag upplever att något inte fungerar vill jag prata om det och om hur vi kan förändra det till det bättre. När jag arbetade som arbetslagsledare och i nära samarbete med biträdande rektorn så märkte jag att många värdesatte just det. När jag slutade för ett tag fick jag fin respons från många kollegor, det var många som uppskattade att jag var rätt rak och rättvis, berättar Trinidad Choquet de Isla Llam.

– Sedan försöker jag självklart anpassa mig så att jag inte kränker någon. Jag kan givetvis säga fel saker precis som alla andra, men ofta talar jag från hjärtat, lägger hon till.

 

Märker av lärarbristen

Att läsa spanska var något jag själv drömde om redan på mellanstadiet, för att kunna förverkliga mina drömmar om att resa i Latinamerika (ja, redan som 11åring jag var lite trött på min hemstad Eslöv). Men på min grundskola, liksom på många andra, lyste språklärarna med sin frånvaro. Inte förrän gymnasiet kom möjligheten att läsa just spanska. Lärarbristen inom moderna språk är givetvis något som Trini känt av.

– Det är svårt att hitta behöriga spansklärare i dag och det är få som utbildar sig till det. Samtidigt är studieplanen byggd för att elever ska läsa språk, då måste det finnas språklärare, säger hon.

Trini märker tydligt hur eleverna som börjar gymnasiet påverkats negativt av lärarbristen. Det är inte helt ovanligt att elever läst spanska hela högstadiet utan att få tillgång till en enda utbildad språklärare.

– Jag kan träffa elever som säger att de haft fyra lärare per termin och att alla har varit vikarier. Det blir många luckor att fylla igen då. Även om man kan undervisa i spanska och vara väldigt engagerad så måste man ha den pedagogiska biten. Jag tycker det är synd att det är få som läser till spansklärare, för språk öppnar så många dörrar, säger Trini.

Hon uppmuntrar dock sina elever att fortsätta med spanskan även efter gymnasiet.

– Jag upplever att många gymnasieelever i dag inte riktigt vet vad de vill göra. Men föreslår jag att de kan läsa spanska på universitetet. Men även de målinriktade natureleverna som ska bli läkare kan få samma råd. Spanskan är till stor hjälp när de läser latin och om de i framtiden vill jobba inom Läkare Utan Gränser är spanskan väldigt bra att ha, säger Trini.

Intervjun börjar gå mot sitt slut och Trini skrattar högt när jag berättar att jag alltid tänker på henne när jag hör The Ketchup song.

– Jag arbetar fortfarande mycket med musik i min undervisning. Jag använder mig ofta av en app som heter Lyricstraining som är som en karaoke men man skriver istället. Men nu är det inte Las Ketchup som gäller längre. Nu är det en spansk artist som heter Rosalía. Hon är väldigt speciell, kolla upp henne, säger Trinidad Choquet de Isla Llam.

Efter att vi sagt hejdå åker jag plikttroget hem och kollar genast upp Rosalía och det rycker lite i mina ben och armar som känner att det är dags att uppdatera sig inom den spanska musikvärlden.

 

Kommentera

Din e-post publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade med *

Den här sidan skyddas av reCAPTCHA och Googles Integritetspolicy och användarvillkor gäller.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

I enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen (EU 2016/679), GDPR, och kompletterande nationell lagstiftning lämnar grundskoleförvaltningen i Malmö stad följande information om behandlingen av dina personuppgifter som sker när du väljer att kommentera artikel eller videoinslag på Pedagog Malmö. Läs mer här!