Språkinriktad undervisning på Byggymnasiet

I Byggymnasiets lektionssalar och verkstäder pågår språkutvecklande arbete - i allt eleverna gör. På skolan arbetar Michael Blaesild som förste- och yrkeslärare och Nenad Videsvall som yrkeslärare. Nenad och Michael arbetar med språkinriktad undervisning, tillsammans med resten av skolans yrkeslärare.

– Nyckeln är samtalet med eleverna, interaktionen. Att de vågar svara även om de inte har rätt svar, inleder Michael Blaesild, förste- och yrkeslärare och Nenad Videsvall, yrkeslärare på Byggymnasiet.

Intervjun påbörjas i Michaels klassrum. Elevernas bänkar är möblerade i en hästsko för att de ska kunna se och möta varandra. I öppningen av hästskon finns ett litet runt bord som Michael brukar sätta sig vid, när han vill tona ner sin auktoritet i klassrummet.

– Kontakten till eleverna är superviktig, men vi är inte elevernas kompisar. Det är klart och tydligt vem som styr klasserna, säger Michael.

Interaktion och flexibilitet i klassrummet

– Vi vill inkludera eleverna och överlåta diskussioner till dem, så att samtalet sker dem emellan, inte bara mellan lärare och elev, säger Nenad och Michael.

De berättar att många av deras elever bär med sig dåliga erfarenheter från skolan. Eleverna är ovana att bli hörda och tror att det de säger inte har någon betydelse.

– Det är ett stort steg för många elever att öppna sig och börja prata på lektionerna, säger Nenad.

– När en elev talar på lektionen, även om det är utanför ämnet, går det inte tysta ned och säga ”…det där har inte med saken att göra”. Istället får vi fånga upp, lyssna och styra in dem till ämnet, säger Michael.

Michael och Nenad menar att interaktionen med eleverna berättar mycket. De utgår ifrån att eleverna kan någonting. Genom samtalet får de en möjlighet att läsa av eleverna och fånga upp vilken nivå de befinner sig på.

– De kan, men många är ordfattiga. Eleverna blir frustrerade när de inte kan uttrycka sig på rätt sätt, säger Nenad.

– Samtalet handlar om att få igång ett tänk hos eleverna, inte att de ska komma med rätt svar, säger Michael.

För att kunna vara flexibel i klassrummet krävs att du som lärare kan ditt ämne, påpekar de. De menar att deras lektioner kanske upplevs som spontana, men mycket är regisserat.

– Lektionerna är nära verkligheten. Vi är tydliga med eleverna och eleverna vet varför de deltar på lektionerna, säger Nenad.

Michael och Nenad utanför Byggymnasiets lokaler.

Eget studiematerial

Michael berättar att han gör sitt eget studiematerial och använder mycket bilder. Texterna i materialet är knutna till branschen, utan att förenklas. Han menar att elever som har svårt med texter ska lyftas istället för att undervisningen ska gå ned i svårighetsgrad.

– När vi arbetar med texterna brukar eleverna få börja med att själva få läsa igenom ett stycke. Varje ord som de inte förstår fångar vi upp. När de har läst klart texten får de också återberätta vad de har läst. Jag skriver upp svåra ord på tavlan och vi pratar och förklarar dem, säger Michael.

Han uppmuntrar eleverna att anteckna och rita under hans lektion. Vid kursstart får alla elever en mapp för att samla material, både det som Michael delar ut och egna anteckningar. Mappen får eleven ta med sig till prov.

– I verkligheten ska du inte kunna allting utantill, säger Michael.

Vardagliga ord inte alltid självklara

Nenad och Michael berättar att vardagliga ord inte alltid är självklara för eleverna. Som exempel ger de ordet tyngd, vilket de brukar illustrera för eleverna med en tegelsten. Ord som t.ex. lång och hög eller är inte heller självklara i sin betydelse.

– Eleverna använder ofta ett och samma ord i en massa olika sammanhang, Turning Torso kan t.ex. vara en lång byggnad. För oss och i deras framtida yrkesliv är det viktigt att de använder det rätta ordet. Jag brukar upprepa det eleven säger, men lägga in det rätta ordet, säger Michael.

– Vi får upprepa och tjata ganska mycket, säger Nenad.

Maajke Hajer och språkinriktad undervisning

– Jag hade arbetat som yrkeslärare i många år och upplevde att min verktygslåda för att bemöta och hantera olika elever var för liten, säger Michael.

Han kom i kontakt med Maaike Hajer och metoden Språkinriktad undervisning, och fick möjligheten att fördjupa sig i det.

– Språkinriktad undervisning är en bra metod och den passar alla elever. Det finns en stor frihet i metoden, samtidigt som den innehåller olika checkpunkter, säger Michael.

På skolan träffas alla yrkeslärare kontinuerligt och pratar språkutveckling. Mötena är schemalagda och organiserade. Michael berättar att de ofta återkommer till Hajers, Meestrings och Löthagen och bok ”Språkinriktad undervisning”.

– Det är en bra handbok, vi har en levande dialog kring den, säger Michael.

Växa i skolan

Nenad berättar att redan efter två terminer kan de se skillnad på eleverna. Många vågar mer, slappnar av och är mer självsäkra. Eleverna gör sådant de inte klarat av tidigare, kanske vågar de till och med visa andra elever hur man gör någonting.

– Det är jätteroligt att se elever som tidigare varit mer osäkra våga ta plats, avslutar Nenad och Michael.

Text och foto: Sara Arildsson