Att utveckla språket – i alla ämnen 

– Vi kan alla twista undervisningen så att språket hamnar mer i fokus, säger Helena Jeppsson, förstelärare inom grundläggande vuxenutbildning på Komvux Malmö.

Drygt hälften av Malmös skolelever har ett annat modersmål än svenska. I dag finns omkring 150 språk representerade på stadens skolor. Inom gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen såg man behovet av att arbeta mer strukturerat med språkfrågorna och därför finns sedan några år tillbaka en språkstrategi. Redan innan den antogs 2015 fanns ett aktivt nätverk för språkutvecklande arbete bland Malmölärarna. Nu har strategin uppdaterats, dels för att beakta aktuell forskning inom området och dels för att betona språkutvecklande undervisning även inom vuxenutbildningen.

– Vi har länge haft en språklig blandad elevskara i Malmö, men det har accentuerats ytterligare. Utmaningarna inom vuxenutbildningen är att man träffar eleverna under väldigt kort tid, de förväntas läsa mycket självständigt och det är lite lärarledd undervisning. Det är inte faktorer som gynnar inlärning, säger Helena Jeppsson, förstelärare inom grundläggande vuxenutbildning på Komvux.

LÄS MER: Uppdaterad språkstrategi för skolor

Tar tid utveckla kunskapsspråk

Forskningen pekar på att nyanlända ungdomar kan utveckla ett vardagsspråk på ett par år, men att det tar betydligt längre tid, i bästa fall fem år, för att tillägna sig ett kunskapsspråk som behövs för att klara skolämnena. I den reviderade strategin lyfts flerspråkigheten fram som en resurs – alla språk är kunskapsspråk. Inte minst den amerikanska språkforskaren Ofélia Garcia har fört ut transspråkande, flerspråkigheten som en resurs, till en bredare läsekrets.

– Ett språkutvecklande arbetssätt gynnar alla, inte bara nysvenska elever. Jag har märkt i svenskundervisningen att många elevers ordförråd krymper och att steget till kunskapsspråket är större än tidigare. Det här kräver att vi att alla lärare, inte bara språklärare, arbetar aktivt med elevernas språkutveckling, säger Helena Jeppsson.

Fyra framgångsfaktorer

Fyra framgångsfaktorer i den språkutvecklande ämnesundervisningen lyfts fram i strategin. Att ha höga förväntningar är en sådan. Helena Jeppsson nämner det Hamid Zafar, tidigare rektor på Sjumilaskogen i Göteborg, kallat “de låga förväntningarnas rasism”(Lyssna på Hamid Zafars ”Sommar” här); att elever bedöms utifrån andra måttstockar bara för att de i egenskap av att ha utländsk bakgrund inte förväntas klara vissa uppgifter.

– Den tror jag är förödande. Vi måste tro att det är möjligt att utveckla språket, säger Helena Jeppsson.

En annan faktor är att kunskapsmålen och de språkliga målen är tydliga, att det finns en meningsfull kontext.

– Om vi är tydliga med att de går på komvux för att klara betygskriterierna är ju det en trigger i sig.

LÄS MER: Från SFI till grundläggande sva

Visuella modeller som stöd

När det gäller språklig stöttning används olika grafiska och visuella modeller som stöd, exempelvis de skrivmallar som aktualiseras i Pauline Gibbons forskning.

– Med skrivmallar ger man eleverna ett skelett för att bygga en text. Man pratar om språkliga konstruktioner som fungerar, till exempel “för det första, för det andra” och “å ena sidan, å andra sidan”.

Med en språklig interaktion får eleverna bearbeta ämnesspecifika begrepp; samtal och skrivövningar med en tydlig struktur där de får praktisera sina kunskaper genom diskussioner, laborationer eller att beskriva och återberätta något. Flerspråkighet tas tillvara som en resurs.

– Genom det kommer man ifrån att lärarna lägger beslag på talutrymmet. För att öka elevernas talutrymme kan man arbeta i mindre grupper där de får diskussionsuppgifter som inbegriper olika ämnesbegrepp. De kan samarbeta för att få ihop texten, säger Helena Jeppsson.

– Vilka gemensamma nämnare ser du hos lärare som med framgång arbetat med språkutvecklande undervisning?

– Det är ämneslärare som blivit språkligt medvetna, som funderat över språket som används i klassrummet. Det handlar väldigt mycket om interaktion, att ge eleverna talutrymme. Om eleverna inte får använda ämnesvokabulären är det så lätt att de bara nickar, ler och håller med. Men man måste knuffa dem framåt, de måste upp i den utmanande zonen – men med stöttning, säger Helena Jeppsson, som samtidigt vill avdramatisera de här språkinsatserna.

– Många har förändrat med små medel, vi kan alla twista undervisningen så att språket hamnar mer i fokus. Och det behöver inte ta extra tid i anspråk, utan man gör det man gör nu men lite annorlunda.Det behöver lyftas i alla lärarkategorier. Vi har kommit långt i Malmö, här finns en tradition att ta emot människor från andra länder.