Globala målen i fokus
när elever skrev böcker

Tre olika böcker med noveller blandat med faktatexter om de globala målen. Det blev resultatet efter ett författarsamarbete för årskurs 5 på Klagshamnsskolan.
– Det är ett otroligt språkutvecklande arbetssätt, säger Kristin Quist, lärare på skolan.

– Det blev riktigt, riktigt magiskt detta alltså, säger Kristin Quist samtidigt som hon bläddrar i en av de färdiga böckerna.
När Pedagog Malmö pratar med henne har de precis haft boksläpp med “bubbeldricka”, snacks och uppklätt.
– Det var en förväntansfull morgon. Vi har planerat detta väl, googlat bokrelease för att ta reda på hur de går till, berättar Kristin Quist och fortsätter:
– Det är ju en generation som tittar en hel del på youtube och befinner sig på sociala medier, så de har tittat mycket på “unboxing” (ett internetfenomen, reds. anm.), så eleverna öppnade bokpaketen och jag filmade. Vi hade en trumvirvel, discolampa och det var spänning i luften. Det blev en fantastisk avslutning.

Noveller och faktabok

Det var när Niclas Swahn, tidigare bibliotekarie på Klagshamnsskolan, tog kontakt med författaren Ingrid Remvall som allting började. Hon hade tidigare arbetat tillsammans med skolor i olika författarprojekt. Till en början var det tänkt att eleverna skulle göra en faktabok men de hade en önskan om att skriva lite längre och med inslag av spänning.
– Vi lyssnade på eleverna och deras önskningar och idén om en faktabok i kombination med noveller föddes. De globala målen skulle ligga som grund för boken och novellerna skulle ha förändringshjältar (karaktärer vars samhällsengagemang påverkar och smittar av sig till andra reds. anm.), berättar Kristin Quist.
Eleverna har både enskilt och i par skrivit noveller men också sökt fakta kring varsitt globalt mål.

För att “kicka igång” projektet träffade eleverna Ingrid Remvall och fick ställa frågor till henne. Många av frågorna gällde hennes skrivande och var hon fick inspiration ifrån, men hon fick även några frågor om vad hon åt till frukost.
– Det var häftigt att höra vad eleverna ställde för frågor.
Eleverna fick hjälp i form av stödstrukturer och hur man använder sig av mindmaps för att strukturera upp sitt skrivande och få till den röda tråden.

Ett språkutvecklande projekt

Eleverna skrev under en tvåmånadersperiod, under den tiden besökte författaren klasserna vid tre tillfällen.
– Det har varit intensivt, men vi har arbetat ämnesövergripande med SO och svenska, det har behövts för det har tagit ganska mycket tid i anspråk, säger Kristin Quist.
Hon berättar att eleverna har varit väldigt exalterade och engagerade i projektet, men att en del haft lite svårt att komma igång.
– Men de har hjälpt varandra. Jag jobbar efter STL (Skriva sig till lärande) där eleverna tränas tidigt i att läsa varandras texter, ge återkoppling och tips och idéer på vad som kan förbättras.

Arbetssättet och projektet har varit väldigt språkutvecklande för eleverna.
– Jag har haft elever som skrivit i par för att komplettera varandra. En elev kanske inte har det svenska språket som styrka, men är de en god skrivare som skriver bra på svenska så får den hjälp av någon som kommer med idéer och tankar. Just att se den utvecklingen och att man kan samarbeta och lära av varandra har varit väldigt engagerande.

Fortsätter med skrivprojekt

Författarbesöket är ett samarbete genom Skapande skola. Att det kommer in personer utifrån tror Kristin Quist är bra som motivation för såväl elever som lärare.
– Till exempel blev jag väldigt inspirerad av Ingrids presentationer. Som lärare har du inte alltid tid att göra tekniskt avancerade presentationer utan man gör det man hinner och lägger krutet på sina elever istället.
Att få projekten att leva kvar, så det inte blir bara ett tidsbegränsat projekt tror Kristin Quist är viktigt. Hon berättar om flera idéer och projekt som hon och eleverna hunnit dra igång redan och som de gjort tidigare.
– När vi var klara med novellen så pratade vi mycket om tidningsartiklar så nu har vi gjort en tidning. Den är snart klar. Eleverna har tränat på intervjuteknik, hur man ställer de sex journalistiska frågorna (som ger svar på frågorna vad, vem/vilka, när, var, hur och varför reds. anm.), säger hon och fortsätter:
– Eleverna har intervjuat skolpersonal i matsalen om hur det är att leverera mat under pandemin till elever som har hemundervisning. Det bubblar idéer, det har verkligen hänt något i dom!