Code Week är igång – Häng med på programmeringsfesten
Favoritartikel i repris: Barnböcker för språkutveckling på Klövervallens förskola
Det är extra roligt att läsa om hur han och övrig personal arbetar på Klövervallens förskola med språk och litteratur. I artikeln berättar han om drömmen om ett skolbibliotek med en bibliotekarie med förskoleperspektiv. Det fick avgöra mitt val av favoritartikel.
Görel Reimer, redaktör Pedagog Malmö & bibliotekarie som jobbar med skolbiblioteksutveckling på CPI.
”Som pedagog vill jag förmedla lusten till språket”, säger en leende Ulf Malmqvist. Han arbetar som förskollärare på Klövervallens förskola i Rosengård. Dessutom är han en aktiv barnbokslektör vid Bibliotekstjänst. Och skriver och recenserar barnböcker på LitteraturMagazinet.se.
– Varför ska barn läsa böcker? Jag har hört så många gånger att det är bra för barn att läsa böcker. Det är nästan lika vedertaget som att morötter är nyttigt. Och jag har tänkt mycket på det, säger Ulf och fortsätter:
– På vår förskola kretsar allt vi gör kring språket. Vi vill att barnen ska erövra språket. Vi arbetar med språket genom sång och musik. Och bilderboken är suverän för barnens språkutveckling.
Det glimmar till i Ulfs ögon när han pratar om barnböcker. Han har en klokhet i rösten och berättar om barnboken med ett allvar och en enkel och smittsam glädje på samma gång.
Ulf menar att både bilden och texten i barnboken berättar historien. Det blir ett sammanhang som fungerar bra i det språkutvecklande arbetet.
Ett intensivt språkbrukande
Många av barnen på Klövervallens förskola, eller nästan alla, har ett annat modersmål än svenska.
– Barnen träffar mina kollegor och mig ungefär sex timmar om dagen. De går hos oss i fyra år. På den korta tiden ska vi ge dem redskap att klara av språket. Det blir ett intensivt språkbrukande. Vi har så mycket att ge barnen med sig ut i livet.
Ulf menar att man måste stimulera barn att läsa. Böckerna har en egen lyskraft, men det finns mycket som konkurrerar, med kanske ändå större lyskraft.
Skapa läsvanor
– Vi behöver locka barnen till läsning och skapa läsvanor. Om barnen inte har en bok så ska de förhoppningsvis sakna den. Just nu är vi i ett mellanläge på min avdelning, vi har lämnat tillbaka de lånade böckerna och inte lånat nya. Nu har vi bara våra egna böcker här och det finns ett sug som märks av, säger Ulf och fortsätter:
– Kartongböckerna är populära bland de yngre barnen. Och jag tycker att vi ska börja sätta in stöten och väcka intresset för böcker tidigt, redan när barnen är 1 år och uppåt.
Stimulanstips
Ulf menar att en anpassad miljö är viktig, en miljö som bjuder in till bokläsning.
– Att ha ett sagorum är det optimala. Går inte det så är det bra om det i alla fall finns en sagovrå, eller en sagostol. Barnet ska kunna ta del av text och bild utan att något stör, sjunka in i boken i lugn och ro.
– Det är likadant för mig som är pedagog. Om jag läser sagor för barnen vill jag inte behöva lyfta blicken och bli störd av allt annat som lånar uppmärksamheten. Det är härligt med ett eget rum för böcker.
Sedan menar Ulf också att det är bra om du som pedagog är nyfiken och hänger med lite. I tidningar och på nätet finns det många barnboksrecensioner.
Blanda bibliotekets och lånade böcker
– Det är så klart trevligt om ni låter en del av budgeten gå till ett eget bibliotek. Att ni blandar förskolans böcker och bibliotekets. Någon från personalen kan gärna engagera sig lite extra i just boken. Det brukar finnas pedagoger som fördjupar sig i bild och form, naturkunskap, matematik och mycket annat. Varför inte ha någon från personalen som har barn och böcker som sin nisch?
En bra bok
I sin blogg skriver Ulf om barnboken i förskolan. Och han ställer frågan vad en bra barnbok är. Han har också hållit i kurser som ställer frågor kring bra barnböcker. Men Ulf menar att all konst är subjektiv.
– En bra barnbok känns i magtrakten. Men var uppmärksam mot stereotyper. Schabloner som kan finnas i både text och bild blir så tråkiga. Bilden har så mycket att ge.
– Drömmen hade varit ett skolbibliotek med en bibliotekarie som även har ett förskoleperspektiv. Jag ser så många fördelar med det.
Ulf berättar att de arbetar mycket med 1-16 perspektivet och menar att skolbiblioteket hade kunnat fungera som en viktig mötesplats. På Ulfs avdelning lånar de böcker från biblioteket ungefär en gång i månaden. Och han ger mycket beröm till Rosengårds biblioteksfilial.
Empatisk förmåga
– Jag är övertygad om att vi blir bättre människor av att läsa böcker. Den empatiska förmågan fördjupas, både för barn och vuxna. Vi får leva oss in i andra människors situationer och känslor, säger Ulf.
I och med att Ulf skriver för LitteraturMagazinet.se och är barnbokslektör vid Bibliotekstjänst får han en del barnböcker. Några av böckerna ger han till barnbarnen, men många av dem tar han med sig till förskolan. Ulf säger att barnen på förskolan där han jobbar är lite bortskämda med böcker.
Och jag tänker att Ulf nog vill ha det så. Han vill nog skämma bort barn med böcker.
Text och foto: Sara Arildsson