S:t Petri – skolan med egen husforskare och tv-profil

Därför är hon också husforskare på S:t Petri skola och när Edico träffar henne berättar hon för gymnasieeleverna hur man blir en god opponent.
– Glöm inte att lyfta fram det som är bra och fastna inte i detaljer. Men ifrågasätt också. Kan det finnas andra tolkningar?

Jessica Abbott kom till Sverige som 21-åring från Kanada men har knappt någon brytning.
– Jag har alltid varit språkintresserad, säger hon som förklaring.

I höstas kom biologilektorn till S:t Petri och talade för naturvetartreorna om vetenskapligt skrivsätt och nu är det uppföljning med “konsten att opponera” – alltså i det här fallet att undersöka och dissekera en kamrats arbete. Abbott använder timglasformen som liknelse, precis som i höstas:
– Börja brett och sätt in resonemanget i ett större sammanhang och smalna sedan av. Finns det en introduktion, metoder, resultat och sedan en diskussion som åter vidgar vyerna?

Finansiering genom samarbete

Abbott betalas dels av skolan och dels av Forskningsnätet i Skåne – ett samarbete där fyra skolor ingått och som framgångsrikt arbetat för bättre kontakter mellan skola, universitet och forskning. Lärare Eva Cederberg från Petri är involverad och berättar stolt att man i flera år genom Forskningsnätet också kunnat erbjuda några elever sommarpraktik inom Lunds universitet.

Om Jessica Abbott till vardags intresserar sig för könskromosomer och experimentell evolution så tycker hon ändå att det tvärvetenskapliga och populärvetenskapliga har blivit allt viktigare för henne.

– Mycket av det jag gör är finansierat av allmänna medel och jag vill väl ge tillbaka någonting. Det är ju ett problem med bristande kontakt mellan universitet och skola. Vi på forskarsidan har inte alltid förstått vad skolorna kan ha glädje av och vad som passar in i läroplanen. Här är det skolorna som önskar kontakten och säger vad de vill ha.

Att jobba med forskning

Hon tycker själv att hon också har en rent egoistisk nytta av att kliva utanför labbsalarna: ju mer hon lär sig att presentera konkret och intressant för den som inte har specialkunskaper – desto bättre kan hon bli när det gäller att söka anslag för sin forskning. Och själv blev hon en gång intresserad av forskarvärlden just genom de kontakter hon fick i skolan.
– Det är utmärkt om eleverna kan se att forskning kan vara en framtid för dem.

Måste man inte vara hemskt begåvad?
– Det är inte säkert att folk som är naturligt duktiga blir de bästa forskarna. Att forska handlar om att inte ge sig. Att vara intresserad och väldigt envis även om det känns kämpigt och tar emot.

Text: Pia Jagrelius
Foto: Björn Nilsson/Malmö stad  och Camilo Pozo Jelves

Artikeln är först publicerad i tidningen Edico.