Gå direkt till innehållet
Två kvinnor föreläser och gestikulerar med händerna.

Publicerat:

Kroksbäcksskolan spräcker prognoserna

På Kroksbäcksskolan har man under flera års tid, gång på gång, slagit prognosen som säger hur många elever som blir behöriga till gymnasiet.
– Det handlar om att ha höga förväntningar och att skapa en känsla hos eleverna att de vill lära sig och att det är viktigt, säger Per Andersson, rektor.

Vad är en framgångsrik skola? Och hur gör man en likvärdig skola? Detta är några exempel på frågor som togs upp under rikskonferensen Bättre skola, som anordnas av Institutet för kvalitetsutveckling. Ett av inslagen var Kroksbäcksskolan som berättade om sina erfarenheter av att jobba med ett långsiktigt utvecklingsarbete som visar goda resultat.

Per Andersson rektor framför bokhylla.
Per Andersson är rektor på Kroksbäcksskolan. Foto: Johanna Ravhed

Det hela började på allvar för tio år sedan.
– Vi kände då att vi inte riktigt kom vidare. Vi hade inte jättedåliga resultat på skolan men de kunde vara bättre. Dessutom var de väldigt oregelbundna. Ibland låg vi över prognosen, ibland under, berättar Per Andersson.

En stor undersökning gjordes bland elever och personal som visade att det var just brister i språket som satte käppar i hjulet. Efter att ha sonderat bland aktuell forskning föll valet på genrepedagogiken – det var det som skulle bli skolans nya åtagande. Och det har det varit sedan dess.
– Det är inget val hos oss. Det är så vi jobbar i alla ämnen, i alla årskurser och även på grundsärskolan, säger han.

Träffar varje vecka

Varje måndag träffas undervisande lärare för att fortbilda sig i ämnet. Marie Andreasson och Anna Lindahl är lärare på skolan och har jobbat där i 26, respektive 24 år.
– Rektorerna är också med på träffarna, men det är förstelärarna som håller i det. Att cheferna deltar på samma villkor blir en signal om att det här är viktigt, säger Anna Lindahl.
– Själva arbetet går till så att vi har samma tema på hela skolan. Det kan vara till exempel att genren är förklarande text. På måndagarna kan vi utvärdera vad vi har gjort och planera framåt tillsammans. Det blir ett gemensamt språk i klassrummen och bland personal och elever, säger Marie Andreasson.

LÄS MER: Att vända en skola

Kroksbäcksskolan. Foto: Malmö stad/Sanna Dolck Wall

Samtidigt, på förvaltningsnivå, påbörjades ett stort strategiskt arbete på styr-och ledningsnivå. Ett strategiskt ramverk som heter Varje elevs bästa skola togs fram. Ramverket lutar sig på nationell och internationell skolforskning om framgångsrika skolsystem och alla rektorer fick gå utbildning i International school leadership. Den visar på nio framgångsfaktorer för skolor

  • Tydligt gemensamt fokus
  • Högt ställda förväntningar på eleverna
  • Effektivt skolledarskap
  • Hög grad av samarbete och kommunikation
  • Läroplan och bedömningsinstrument
  • Kontinuerlig uppföljning av elevernas lärande och av genomförd undervisning
  • Fokus på professionell utveckling
  • Stödjande inlärningsmiljö
  • Hög grad av familje- och samhällsengagemang

På Kroksbäcksskolan klickade det strategiska ramverket väl in med deras utvecklingsarbete. Till exempel har skolan nu två typer av dialoger som genomförs regelbundet; kvalitetsdialoger som gör att man, utifrån ramverkets olika aspekter, tittar på sitt arbete och utvecklar det systematiskt på flera olika nivåer i organisationen. På skolan finns också resultatdialoger. Där analyseras elevernas resultat. Framgångsfaktorer och utmaningar tillsammans med elevhearings ligger sedan till grund för en kvalitetsredovisning och åtagandeplan för nästa läsår.

Hålla fokus på kärnan

I klassrummen syns det hur undervisningen baseras på forskningen.
– Vi tror att alla elever kan lyckas med rätt undervisning. För oss så börjar det med att sätta tydliga mål för personal och elever. Vi synliggör det med hjälp av matriser och vi pratar om målen varje dag och de står alltid på tavlan. Alla elever ska veta vad som förväntas och vad som är nästa steg, säger Anna Lindahl.
– Vi har också sett hur det här ökar motivationen hos eleverna och det hjälper också oss lärare att hålla fokus på vad som är kärnan i vår undervisning, säger Marie Andreasson.

LÄS MER: ”Det är en go plats att vara på” – om att bygga skolkultur

Många andra metoder och verktyg används också för att skapa den bästa undervisningen; till exempel används så kallade exituppgifter i slutet av lektionen för att fånga upp elever som inte har nått så högt upp i matrisen, i varje klassrum finns det alltid två lärare och det finns alltid olika stöd för eleven i form av till exempel skrivmallar och bildstöd.
Anna och Marie poängterar också vikten av att ha arbetsro i klassrummen.
– Vi har hårda krav på handuppräckning och turtagning. Alla ska ha möjlighet att uttrycka sig och komma till tals. Det är grunden för ett demokratiskt klassrum, säger Marie Andreasson.

Höga förväntningar

Och i grund och botten så handlar skapandet av framgångsrika skolor om att ha en tro på eleven.
– Vi har höga förväntningar på våra elever och på skolan finns också en kultur av att utbildning är viktigt, säger Per Andersson.
– Kroksbäck är ett utsatt område och vi har elever med väldigt olika förutsättningar. Men om vi har höga förväntningar på eleverna så kan vi hämta ikapp mycket av det. Man kan inte bara lägga sig platt. Alla elever kan lyckas oavsett vilket bagage man har med sig, säger Marie Andreasson.

Text: Johanna Ravhed

Foto: Colourbox och Malmö stad/Sanna Dolck Wall