Gå direkt till innehållet
Fyra lärare i vita labbrockar framför en whiteboard. Från vänster: Martin Lundblad har disputerat i neurobiologi och går andra året på TFS-spåret. Christer Wingren har gått TFS och är numera behörig lärare. Han har även disputerat i biokemi och är professor i immunteknologi. Ulrika Aili har disputerat i glykobiologi och organisk kemi och har också gått TFS och är nu behörig lärare. Emil Antonsson är förstelärare i NO. Foto: Privat

Publicerat:

NO-klubb ska sprida lust bland eleverna

Genom Teach for Sweden (TFS) har Gottorpskolan fått in mycket spetskompetens i NO-ämnena. Några av TFS-lärarna har startat en NO-klubb för eleverna efter skoltid för att dra nytta av och använda den kompetensen.
— Det bygger inte på att vara bäst i NO, man ska bara tycka att det är kul att undersöka saker, säger Christer Wingren, en av NO-lärarna.

De är fyra lärare som tillsammans startade NO-klubben förra terminen. Den erbjuds till elever som är intresserade, efter skoltid. En gång i veckan, en timme åt gången, får elever som vill träffas och undersöka saker. Trots att det sker utanför skoltid har det visat sig vara populärt.
En av de första uppgifterna NO-klubbens medlemmar fick var att leta upp skurken sedan de fått ett utpressningsbrev. Eleverna fick leta fingeravtryck, analysera dem och jämföra skrivstilar för att ta fast skurken – och de lyckades till sist.
— Då använde de sig bland annat av något som kallas vätskekromatografi för att analysera pennornas färg, förklarar Christer Wingren.
— Eleverna får använda kemi, fysik och biologi för att hitta svaren på de uppgifter vi ger dem, fortsätter han.

Läs mer om TFS: Ett sätt att lösa lärarkrisen

”Bygger inte på att vara bäst i NO”

Till en början var väldigt många elever nyfikna på klubben, men det har mattats av något. Numera träffas mellan 20 och 25 elever från årskurs 7–9 varje vecka.
— Eftersom det inte är schemalagt behöver vi inte jaga närvaro, detta är mer fritt – man kan komma när man vill. Det är en avslappnad atmosfär, säger Christer Wingren och fortsätter:
— Detta bygger verkligen inte på att vara bäst i NO, de som vill komma får komma. De ska bara tycka att det är kul och det speglar sig bra i eleverna som kommer.
Eftersom eleverna som kommer vill vara där har det aldrig uppstått några ordningsproblem under timmen och kunskapen bland eleverna varierar, vilket enligt Christer Wingren inte är några problem.
— De som kommer bör ha en förmåga att laborera men det har de flesta och de elever som kanske är svaga i NO får ett bra sätt att komma in och se att det kan vara kul. Man måste inte kunna allt innan men man ska kunna gå därifrån med ny kunskap – då har vi lyckats.
— Vi bedömer inte eleverna, vilket nog är bra – de är här för att ha kul och vi för att förmedla kunskap.

Lusten att lära

Ofta har lärarna som är ansvariga för NO-klubben bestämt en frågeställning som eleverna ska besvara genom att använda sig av kemi, fysik eller biologi.
Syftet handlar först och främst om lusten att lära. Förhoppningen, enligt Christer Wingren, är att den lusten ska spridas som ringar på vattnet även till övriga elever på skolan.
— Eleverna som är här pratar om det med sina kompisar eller hemma vilket skapar ett intresse. Vissa tror att NO är invecklat, jag tror att det är bra att visa att det inte alls behöver vara det utan hur kul det kan vara och givetvis att man lär sig något på resan också. Vi vill förmedla hur kul man kan ha med kunskap.
Lärarna får den timmen som en del av sin undervisningstid, så det blir inget merjobb för dem.
— Visst kräver det lite mer än en vanlig lektion men det funkar ganska bra med den tiden som vi fått öronmärkt. Vi är ett bra gäng som är kreativa och har mycket idéer, säger Christer Wingren.

Stöd till ordinarie undervisning

De laborationer som görs i NO-klubben ska inte vara som det som görs under vanliga lektioner.
— Däremot kan man tänka att om dessa labbarna blir bra kan man kanske ta del av och stoppa in delar av det i den vanliga undervisningen. Så sett kan NO-klubben ge tillbaka, flödet blir på det hållet snarare än tvärtom. Så visst finns där en koppling men det är snarare att stötta den vanliga undervisningen än andra hållet.
Han beskriver NO-klubben som “grädde på moset”:
— Vi har en större flexibilitet i NO-klubben, vi kan göra saker som är spännande och roligt för eleverna. Vi hade kunnat titta på fingeravtryck under en vanlig lektion med, men det är så mycket som står i kursplanen som ska hinnas med också och där står inget om fingeravtryck – därför blir detta lite extra utöver det vanliga.
Tror du detta koncept hade fungerat även inom andra ämnen?
— Det beror väl mycket på vilka resurser som finns och vad man kan göra. Men kan man rekrytera till NO kan man det till andra ämnen också. I många andra länder har de mycket efter skolan-aktiviteter så det hade säkert funkat.

NO-klubbens instagramkonto: noklubben_gottorp
På Gottorpsskolans hemsida kan du läsa mer om NO-klubben

Text: Matilda Lundahl