Tidiga insatser viktiga för att förebygga frånvaro

När skolan i sitt systematiska kvalitetsarbete tittade på vad som påverkade elevernas måluppfyllelse var frånvaron en faktor. Just det första året på högstadiet har lyfts fram som en period då en skolfrånvaro riskerar att etableras; förutom att mycket förändras i livet när man når tonåren är det ofta ett skolbyte och ökade och förändrade krav i skolan.
– Vi var inte riktigt nöjda med hur frånvarotrappan var utformad. Vi ville vända det och ha ett större lösningsfokus istället för det problemorienterade, säger Nina Svensson, rektor på skolan.

Närvarostegen – modell med fyra steg

I deras uppföljningar kunde de konstatera att tidiga insatser mot frånvaro var alldeles avgörande; detta i kombination med skolans arbete med relationer med fokus på ett främjande arbete var faktorer som för ett par år sedan ledde fram till närvarostegen. Modellen består av fyra steg med detaljerade checklistor, som talar om när en insats ska göras, vad som ska göras, vem som har ansvar för det och var och hur det ska dokumenteras.

Vid det andra ogiltiga frånvarotillfället ska till exempel vårdnadshavare kontaktas av elevens mentor och vid upprepad frånvaro bokas ett möte in med elev och vårdnadshavare. Då befinner de sig ännu på steg ett i checklistan.
– Jag tänker att det intressanta är egentligen vad vi gör för att inte hamna på steg tre eller fyra. Till exempel så tar vi emot alla blivande sjundeklassare när de fortfarande går i årskurs sex för ett enskilt samtal tillsammans med deras vårdnadshavare. Det här ligger till grund för hur vi delar in klasserna; vi gör ett väldigt gediget arbete för att få till bra klassplaceringar, säger Nina Svensson.

Relationer i fokus

Samtalet handlar både om hur eleven haft det rent skolmässigt, men även socialt.
– Många gånger ser vi att det är bra att bryta vissa relationer, men det kan också vara så att vi stärker sånt man hittar. Det kan komma en elev som kanske inte haft någon kompisrelation i skolan på alla år och där kanske vi kan matcha med någon från en annan skola och se till att de hamnar i samma klass. Det är ett otroligt viktigt startarbete.

Vid sidan av introduktionsmötet där skolledningen är med träffar André Hounsounou, en av skolans elevkoordinatorer, sina kollegor på elevernas tidigare skolor.
– Det är för att få information om det sociala. Ofta blir det väldigt bra överlämningar där man får reda på mer om elevernas intressen och alla kompisrelationer, säger André Hounsounou.

Tydliga med vem som har ansvaret

Ibland får de redan vid den här tidpunkten signaler om omfattande frånvaro under mellanstadiet genom att även kurator och specialpedagog får överlämning från tidigare skola. En annan viktig aspekt av dessa tidiga möten är att dels klargöra vad som är skolans respektive vårdnadshavarnas ansvar.
– Vi knyter band till vårdnadshavarna så att de får en kontakt med skolan. När vi sedan hör av oss om det skulle vara någonting vet de vad vi förväntar oss av dem och vad de kan förvänta sig av oss. Det gör det lättare att agera snabbt utifrån det som händer, säger Björn Gustafsson, biträdande rektor.

”Måste vara ett lagarbete på skolan”

Årskurs sju inleds sedan med ett föräldramöte dit skolpsykologen Nina Malmberg bjuds in. Hon berättar om vikten av att vårdnadshavarna tar sina barn till skolan så länge de inte är sjuka. Arbetet med skolfrånvaron måste vara ett lagarbete som inkluderar alla. Mellerstas elever möts till exempel varje morgon av att vaktmästaren spelar musik och hälsar välkommen på trappan till skolans huvudingång.
– Modeller i all ära, men det handlar också om vilka personer som jobbar med eleven. Ringer mentor hem varje gång eleven saknas i skolan? Det är ett förhållningssätt som måste vara implementerat i hela organisationen, säger Nina Svensson.

André Hounsounou beskriver det som en pågående process att utveckla arbetet mot frånvaron.
– Mentorerna i de olika årskurserna kollar av närvaron veckovis och månadsvis träffas elevkoordinatorer och mentorer för att kolla av var eleverna ligger.

Främjande insatser för alla

Orsakerna till skolfrånvaro kan vara många och komplexa, men skolans främjande arbete för att man inte ska hamna där består av breda insatser som gagnar alla.
– När det kommer till frånvaro är det väldigt individuella insatser som krävs, men den främjande grundnivån är lika för alla. Vi vill skapa en tillitsfull relation, en trygg och trivsam skolmiljö både i och utanför klassrummet, säger André Hounsounou.
– Våra elever uttrycker att det viktiga för dem är att läraren är tydlig med de regler som gäller i klassrummet, det skapar en studiero. Men också att vi frågar om saker, vem de är och vad de är intresserade av. Att man inte bara pratar om skolarbete utan annat också, säger Nina Svensson.

– I en undersökning om vad eleverna tyckte var viktigast på Mellersta var det lärarna, de vuxna på skolan. Men även maten, det var något som stack ut, tillägger André Hounsounou.

Utvärdering av närvarostegen

Men vad säger då resultaten efter ett par år med närvarostegen? Utvärderingarna hittills tyder på att det främst är insatserna i steg ett och två som gör skillnad.
– Över 70 procent får en högre närvaro efter insatser i de första stegen, medan vi har en förbättring på 30 procent i steg tre, säger Björn Gustafsson och tillägger:
– Det vi lärt oss är att vi behöver lägga insatser vi haft i steg tre, som ett cirkelmöte med både vårdnadshavare, mentor, elevkoordinator, skolledare och skolpsykolog, tidigare.

– Vilka faktorer i närvarostegen underlättar att man kan agera snabbt när det behövs?

– Att mentorn följer upp närvaron och signalerar i första hand till elev och vårdnadshavare, men också kallar in de professioner som behövs, till exempel elevkoordinator, kurator eller skolsköterska, Att mentorn är snabb på bollen, det är absolut nyckeln, säger Nina Svensson.