Skogstad och Foucault, inte en kärlekshistoria
Tips: Skapa engagemang för historieämnet!
Rollspel, pannkakor och skönlitterära böcker är några sätt att ta sig an historia och engagera eleverna. Vi har samlat tips och trix för att skapa engagemang för ämnet både på förskola, grundskola och gymnasiet.
Tips: Bjud in en historisk figur i klassrummet
På Kungshögsskolan får Göran Bylunds elever chans att träffa självaste Gustav Vasa (nåja nästan) med hjälp av Görans kollegor. Efter att ha läst om Vasa-tiden klär Görans kollegor ut sig i tidstypiska kläder och spelar Gustav Vasa.
Hej Göran, hur förbereder ni elever och lärare inför att Gustav Vasa kommer på besök i klassrummet?
– Eleverna förbereder frågor innan som de ska ställa och det ska bygga på det som de har lärt sig om GVs liv, om till exempel äventyr och historiska händelser. Det får inte vara tramsfrågor. Kollegan som gestaltar GV får läsa frågorna i förväg så han är förberedd och kan ge korrekta svar. Först var kläder med mera ganska enkelt, tills min kollega Kim Sjöberg kom och hade köpt tidstypiska dräkter, då var det ALL IN! Annars har vi försökt få till typiska GV-drag, såsom skägget och frisyren.
Hur kom idéen upp att låta eleverna få ställa frågor direkt till Gustav Vasa?
– Det var en tidigare kollega som startade liknande upplägg.
Vilken respons får ni av eleverna?
– Eleverna tycker det är jätteroligt och de lär sig mycket i sina förberedelser med frågorna. Vi har även bjudit in Cecilia och Margareta Leijonhufvud.
Läs även gymnasieläraren Lo Söllgårds text om hur historieämnet kan stärka elevernas tro på sig själva och på framtiden.
Läs gymnasieläraren Pelle Flemarks tips om rollspel på Pedagog Malmös Facebook.
Ta del av lektionsideér och material om Sverigefinnarnas historia av modersmålsläraren Pauliina Hukkanen.
Tips: Laga pannkaka och prata historia med eleverna
Visst är mat ett fantastiskt sätt att ta sig an historia? Det vet Manal Hassan på Lindängenskolan som är lärare i hem- och konsumentkunskap:
”Pannkakan är en grund som leder till introduktion av våra olika livsmedel – framför allt vetemjölet som finns på den svenska åkern. När vi lagar och pratar om pannkakan kan vi också få med oss en del av Sveriges historia.
Pannkakor är något som är nära elevernas vardag och som de känner igen samt som kan koppla på andra utländska recept som, amerikanska pannkakor, chiapannkakor, Atayef (arabiska pannkakor), Malawah (somaliska pannkakor) med mera.
Raggmunken däremot består av både potatis och vetemjöl. Raggmunksreceptet blev till på grund av krig under det tidiga 1900-talet. De fattiga bönderna behövde använda två olika kolhydrater för att spara på livsmedel och kunna bli mätta. Raggmunkar äts med fläsk och lingon. Förr i tiden kunde fläsket vara vilken del som helst från grisen eftersom bönderna sålde griskött till de rika och själva fick äta det som blev över. Förr var detta en fattigmat – men nu är detta finmat.
Viktigt som undervisande lärare är att se, höra, lyfta elevernas kreativitet samt tillåta dem göra som de vill såsom tjockleken på pannkakorna, extra socker i smeten, så de blir trygga i klassrummet och deras nyfikenhet på den svenska mathistorian väcks. På så sätt skapar man relation med eleverna och de öppnar upp sig om sina egna matkulturer.
På så sätt kan jag som undervisande lärare även visa på likheter och skillnader med svensk matkultur och världsmaten. Detta leder till samhörighet i köket och eleverna vågar att dela med sig och ta till sig all kultur.
Till jul när eleverna har storstädning i hemkunskapssalen visar jag SVT:s Historieätarna och avsnittet som handlar om julen förr i tiden och hur maten utvecklas genom åren. Till sommarstädningen visar jag ett avsnitt från Historieätarna som handlar om 00-talet där man kastade maten som hade passerat bäst före datum. Sedan introducerar jag resterkocken som är en tävling som sker på hösten som handlar om att rädda matsvinn såsom man gjorde förr att man åt allt som fanns kvar på djuret.”
Ta del av barnboksförfattaren Linnea Lundborgs tips på böcker med historietema för förskolebarn på Pedagog Malmö på Facebook.
Lästips: Historiska barn- och ungdomsböcker
Det är verkligen inte lätt för en historieintresserad bibliotekarie att efter många år i yrket bara välja ut några av alla spännande historieböcker som finns, förklarar skolbibliotekarien Catarina Walles som jobbar på Apelgårdsskolan i Malmö och Augustenborgsskolan. Men här kommer några tips på böcker som hon tycker är riktigt bra:
”Vide i Lund” av Åsa Storck
Vide bor i Lund vid den tiden när den stora domkyrkan håller på att byggas. Det är spännande för alla som bor i staden att följa bygget. Dessutom har Vide tur, hans pappa arbetar på bygget och Vide har möjligt att se vad som händer innanför murarna när han lämnar mat till pappan. En dag möter Vide en flicka på torget som han inte sett tidigare, Ylva som är ensam utan syskon och föräldrar efter pandemin. Vide vill hjälpa henne och gömmer henne i domkyrkobygget, men detta blir avslöjat. Ylva räddas av att hon, trots att hon är flicka på 1100-talet, kan skriva och hugga bokstäver i sten. Vide i Lund är den första boken i serien På plats i tiden.
”Herdepojkens dröm” av Niki Daly
En bok om Malusi, en herdepojke som vaktar får och getter bland bergen i Sydafrika. Det gäller som herdepojke ha koll på var klippörnar, ormar, babianer och andra djur som kan skada hjorden befinner sig. En dag kommer en gammal man i en fin bil åkande förbi herdarna. Mannen stannar och pratar med dem och berömmer dem för deras arbete. Mannen säger att bara man drömmer tillräckligt starkt kan man bli det. Sedan säger mannen att en herde som är duktig på att ta hand om sin hjord blir alltid en duktig ledare. När bilen kört undrar Malusi, vem var egentligen mannen i bilen?
”Sophie Scholes korta liv: Vitabrosens kamp mot nazismen” av Hermann Vinke
Detta är en biografi om Sophie Scholl som är student på universitetet i München tillsammans med sin bror och flera vänner. De är en del av motståndsrörelsen Vita rosen som på fredlig väg vill bekämpa nazismen. Vi får följa deras kamp då de bland annat sprider flygblad om nazismens övergrepp. En dag blir de övermodiga och agerar för snabbt vilket leder till att de arresteras av Gestapo. Sophie Scholl avrättas den 22 februari 1943 genom giljotinering.
