Code Week är igång – Häng med på programmeringsfesten
”Fördjupat lärande med flera språk”
Att använda flera språkliga resurser i NO-undervisningen skapar ökade möjligheter för lärande. Genom att eleverna även får använda sig av sitt förstaspråk i klassrummet kan de enklare relatera till tidigare erfarenheter och kunskaper.
Det pekar Annika Karlsson på i sin avhandling “Det flerspråkiga NO-klassrummet – en studie om translanguaging som läranderesurs i ett NO-klassrum”. Hennes forskning riktar in sig på hur flerspråkiga elever skapar förståelse för det naturvetenskapliga ämnesinnehållet genom att röra sig mellan ett vardagligt och ett mer ämnesinriktat språk, och mellan till exempel arabiska och svenska. Under sin tid som lärare i bland annat NO i flerspråkiga skolor upplevde hon att språkliga begränsningar ofta begränsade elevernas kunskapsutveckling.
– Att inte ha tillgång till de språkliga resurser som krävs för att vidareutveckla och fördjupa kunskaper inom de naturvetenskapliga ämnena skapade frustration hos mig som lärare, men framför allt hos eleverna. Språket behövs för att kommunicera det naturvetenskapliga ämnesinnehållet, säger Annika Karlsson.
Transspråkande som läranderesurs
Under tre år följde hon NO-undervisningen i en klass från årskurs 4–6, där transspråkande användes som läranderesurs. Samtliga elever hade arabiska som modersmål och hade sedan lågstadiet haft möjlighet att tala både arabiska och svenska i klassrummet. Huvudfokus för hennes undersökning var hur eleverna i sina samtal använde sina olika språk för att förstå och utveckla kunskaper inom ämnet. Ett mönster var att eleverna rörde sig i språkliga loopar mellan sina första- och andraspråk.
– Jag såg hur de i NO ofta relaterade ett abstrakt ämnesinnehåll till vardagliga erfarenheter. När de talade om ämnesinnehållet var det ofta på svenska, medan de uttryckte de mer vardagliga erfarenheterna på arabiska. Eleverna använde även arabiska för att relatera olika delar av det naturvetenskapliga ämnesinnehållet semantiskt. Det vill säga att de använde arabiska för att uttrycka hur olika ord och begrepp inom ett ämnesområde är relaterade till varandra. På det sättet ökade förutsättningarna för eleverna att utveckla en djupare förståelse för ämnesinnehållet, säger Annika Karlsson.
VIDEO: Jim Cummins: ”Så kan flerspråkiga elever lyckas”
Använde båda språken
På så sätt använde eleverna båda språken när de skulle förklara och förstå hur naturvetenskapliga begrepp hängde ihop, till exempel “träd” och “stam”. För de orden användes svenska, men när de skulle förklara att stammen är en del av trädet uttryckte de detta på arabiska. Under ungefär hälften av lektionerna fanns en modersmålslärare med som studiehandledare och stöttade eleverna så att de kom vidare i lärprocessen.
– De arbetade även tillsammans i smågrupper och stöttade varandra.
Ibland kunde hon notera hur processen avbröts på grund av att avsteg gjordes från det ämnesspecifika språket, både på svenska och arabiska. Exempelvis översattes ämnesspecifika ord och begrepp på svenska till mer vardagliga ord på arabiska, vilket visade sig bryta kontinuiteten i lärprocesserna.
Multimodala resurser
Transspråkande innebär att alla språkliga resurser används för att kommunicera; verbalspråk, kroppsspråk och bilder.
– Jag har främst tittat på elevernas användning av verbalspråket, men ser tydligt behovet av att utveckla användningen av multimodala resurser i flerspråkiga NO-klassrum.
Annika Karlsson hoppas att hennes forskning bidrar till att fler språkliga resurser används i flerspråkiga klassrum.
– Mitt bidrag är att empiriskt visa hur flera språkliga resurser kan skapa en djupare förståelse för ämnesinnehållet. Sedan behövs mer forskning kring hur man praktiskt kan arbeta med transspråkande i olika ämnen. Det krävs att lärarna är medvetna om hur de kan ta tillvara elevernas olika språkliga resurser.
