Treorna följde maten från jord till bord

– När barnen får komma ut i verkligheten får de ett helt annat driv. De var otroligt fokuserade, säger Alexandra Granlund, NO-lärare och mentor i årskurs tre.

För något år sedan kontaktades skolan av stadsodlaren och skolkocken Marcus Nilsson, även känd som ”kocken på åkern”.

– Han hade tankar om hur man kan få barn att äta mer grönsaker och få dem involverade i en hållbar utveckling. Det är så lätt att man kastar mat om man inte är sugen på mer, men vi tänkte att det skulle bli annorlunda om barnen fick se hela utvecklingen, från ett frö. Vilket arbete det ligger bakom maten, säger Alexandra Granlund.

Hela skolan involverad

Projektet har involverat hela skolan på olika sätt, men det är eleverna i årskurs tre som hållit i själva odlandet. Först besökte en grupp bestående av skolans NO-lärare i olika årskurser odlingen i utkanten av Malmö. Valet att odla morötter föll sig naturligt.

– De växer snabbt och man ser ett snabbt resultat. Det var lite för att locka fram intresset hos eleverna. Innan sådden pratade vi om fotosyntesen och vad ett frö behöver för att växa.

Under våren var det dags att så morotsfrön för skolans tredjeklassare. Eleverna fick förbereda jorden, göra räfflor och så.

– De plockade undan sten och ogräs och förberedde. Det bästa var att få se elevernas engagemang och intresse. Många barn har inte odlat innan och vet inte hur morötterna kommer fram från ett frö. När de får se det konkret framför sig får de ett helt annat driv och är inte svåra att få med på banan, säger Alexandra Granlund och fortsätter:

– Barnen fick smaka på olika spännande saker, som blasten på vitlök som var en helt ny smak. Och lukta på kamomill, som luktade ananas.

I september var det dags att skörda.

– Vi förberedde barnen med att ta fram recept på vad man kan göra med morötter.

Skördefest med förhinder

Formerna för och momenten i projektet fick de däremot snart skruva på när coronapandemin kom emellan. Den planerade skördefesten på skolan med både vårdnadshavare och elever fick till exempel göras om till att bara innefatta elever och skolpersonal. Förskoleklasserna, ettorna och tvåorna hade planterat ärtor på skolan som man också skördade. I den morotspyntade skolmatsalen stod bland annat fem olika inläggningar, morotsbröd, morotskaka, morotsbollar och morotssoppa på menyn.

– Hela skolan var delaktig på skördefesten, restaurangen bjöd på trerätters middag och vi visade hur vi arbetat med våra texter i projektet, säger Alexandra Granlund.

– De fick beskriva hur projektet gått till, och då fick vi in svenskan. Sedan pratade vi om fotosyntesen i NO:n och fick in det som en naturlig del i undervisningen. Man kan få in många ämnen i samma projekt.

– Hur vill ni ta tillvara på erfarenheterna från det här projektet?

– Tankarna går kring hur vi nu ska gå vidare. Vi har fina odlingsmöjligheter med ett system med självbevattning på några balkonger på skolan, så det kan vi spinna vidare på. Vi har också funderat på om man kan ha odling på skolgården och försöka få med vårdnadshavare i samarbetet. Barnen ska känna att detta är deras, att vi är rädda om det vi planterar. Att de får den insikten. Det här väckte intresse inte bara hos tredjeklassarna utan även hos andra elever på skolan som också vill komma ut till Marcus. Barnen är väldigt engagerade och det intresset är ju något vi måste bygga vidare på!