Ungas religiösa identitet i skolan

Dagen handlade om ungas religiösa identitet som en resurs och rättighet i skolan, samt metoder för att gå från debatt till dialog när det hettar till i klassrummet. Under förmiddagen talade Kerstin von Brömssen, religionsvetare och docent i ämnesdidaktik, om religionens roll i klassrummet och om behovet av samtal och diskussioner kring religion.

– Ofta negligerar man religion och religiösa dimensioner i klassrummet. Det leder till att eleverna inte lär sig att kritiskt granska föreställningar om hur tillvaron ser ut och vilka olika uppfattningar människor kan ha. Då blir det lättare att ta till sig olika stereotyper och missuppfattningar, där några omedvetet blir ”de andra”, menar Kerstin von Brömssen.

Inte så sekulariserade som vi tror

I det sekulariserade Sverige säger vi ofta att vi inte har någon religion. Vi ser oss som objektiva och neutrala. Men även om vi anser att vi inte är religiösa så har vi ändå intagit en position, en ställning, i frågor som rör livets mål, mening, moral och plikter mot andra människor. Och även om allt färre kallar sig religiös anger fler att de tror på någonting, så kallade någontingister, menar hon.

En människas religiösa tillhörighet kan bli ännu viktigare när man flyttar till ett nytt land och Sverige blir alltmer mångreligiöst. Därför är det viktigt, menar Kerstin von Brömssen, att religionslärarna i undervisningen diskuterar hur olika människor tänker och vilka världsbilder vi bär med oss. Religionsämnet handlar för mycket om religionshistoria och borde i stället ta upp frågor som är aktuella idag, som handlar om tro, livsåskådning och identitetsskapande.

Känsliga frågor

Under eftermiddagen bjöds det på tre valbara seminarier, varav ett handlade om hur man kan ta upp känsliga frågor som rör religion till diskussion.

– Många lärare vågar inte ta upp känsliga frågor av rädsla för att samtalet ska urarta. De känner att de inte har svar på alla frågor och att det inte går att vara helt objektiv och sann när det gäller frågor som rör en religion som de inte själv är en aktiv del av, sade Ida Wreland som jobbar som gymnasiepräst i Malmö.

Om man ska ta upp känsliga frågor till diskussion gäller det först att skapa ett tryggt klimat i klassen så att eleverna vågar ställa de frågor de funderar över. Lärarens utmaning är att avkoda de frågor som ställs och se vad som ligger bakom frågan, hitta nyckelord i frågan och omformulera den. Ett exempel kan vara: ”Varför bär du provocerande religiösa attribut?” (t.ex. slöja, kippa, kors etc.). Nyckelordet i denna fråga är provocerande, och det verkar snarare vara ett påstående än en fråga. Frågans kärna handlar om att frågeställaren känner att det finns en provokation i religiösa attribut. Omformuleringar av frågan skulle kunna vara: ”Vilket värde har attributet för dig?”, eller ”Krävs det mod att visa sig på stan iklädd attributet?”

Sionism, Sharia och Jihad

Sist men inte minst förklarade imamen Othman Al Tawalbeh och rabbinen Peter Borenstein laddade ord som kopplas till islam och judendom och som ofta dyker upp i media och klassrummet. De ingår båda, tillsammans med gymnasieprästen Ida Wreland, i Fryshusets verksamhet Tillsammans för Sverige, som är ett treårigt projekt om interreligiös vägledning och utbildning bland unga med syfte att motverka främlingsfientlighet, rasism och extremism.

Fortsatt läsning om dagen: Religionens roll i klassrummet

Text och foto: Sanne Cederstam, Edicoredaktör/informatör
Foto på Kerstin von Brömssen: Marina Walker
Foto på ljus: Colourbox.com
Artikeln är producerad för Edico.