Gå direkt till innehållet
Sfi-lärare Annika Ersson framför en bärbar dator. Annika Ersson kör distansundervisning för elever som varken kan läsa eller skriva. Foto: Privat

Publicerat:

Video på distans blev nyckeln till språket

Hur går man som lärare tillväga för att distansundervisa elever som varken kan läsa eller skriva, och som du dessutom aldrig träffat? Det ställdes sfi-läraren Annika Ersson inför i våras när hon tog över en klass med elever som var alldeles i början av sin litteracitetsutveckling.
— Program där du behöver logga in med ett lösenord är uteslutet. För elever som inte kan bokstäver är ett lösenord oerhört svårt.

Första gången Annika Ersson, sfi-lärare sfi Södervärn, “träffade” sina nuvarande elever var via en telefonskärm. Det blev annorlunda möten och hon förstod senare, när hon väl träffade dem i verkligheten, att mycket faller bort när vi umgås via digitala skärmar. Kroppsspråk, delar av personligheten, den gemensamma upplevelsen av ett möte för att nämna några exempel.
En del av hennes elever hade aldrig gått i skolan tidigare, vissa kunde läsa lite på sitt modersmål men de kunde inte de latinska bokstäverna. Annika Ersson vill inte använda uttrycket analfabeter eftersom ingen står på noll.
— Många kan läsa och förstå skyltar och bilder. Urbaniseringen i världen har nog gjort att folk överlag är medvetna om symboler. Men en del av mina elever måste träna på att hålla i pennan, forma bokstäverna och att skriva på en linje, förklarar Annika Ersson.
Gemensamt hade eleverna att de varken kunde läsa eller skriva på svenska. Många lärare använder Google Classroom eller Lunis (en lärplattform) i sin undervisning, inte minst när de undervisar på distans. Men det fungerade inte för Annika Ersson och hennes elever eftersom programmen kräver lösenord. Istället använder hon sig av Whatsapp som bygger mycket på bilder. Varje vecka spelar hon in videor när hon uttalar de ord och fraser som eleverna ska öva på och lära sig till slutet av veckan.
— Tillsammans med mina videor skickar jag även ut ett litet häfte där eleverna själva ska skriva eftersom det är viktigt att de tränar på att hålla i en penna och forma bokstäver. De behöver skriva, säger hon och berättar att hon också brukar ringa till eleverna under veckan för att prata och se hur allting går.

Upprepning och struktur extra viktigt

Just nu har de ett tema om hur man presenterar sig själv och berättar om sin familj. Bilderna i pappershäftet har hon lånat från Hejsvenska-appen.
Genom Whatsapp både lyssnar eleverna och spelar in sig själva, så kan de skicka tillbaka videor till Annika Ersson där de tränar på uttalet.
Eftersom eleverna har en blandad bakgrund och kunskapen är varierad får hon individualisera undervisningen mycket och utgå från det som är gemensamt för alla.
— Kan du läsa på ditt modersmål så har du knäckt läskoden och kommit en bit på väg. Men har du inte gjort det så är det jättesvårt att ljuda ihop två bokstavsljud till exempel, säger hon och fortsätter:
— Upprepning är väldigt viktigt för elever på denna nivån. Därför är det bra att bilder och uttryck är samma så att de känner igen sig.

Tränar studieteknik

På måndagar brukar Annika Erssons elever få nya bokstäver som de ska lära sig. På tisdagar skriver och ljudar de bokstäverna och på onsdagar övar de på att ljuda ihop bokstavsljuden och så fortsätter uppgifterna på samma sätt vecka efter vecka. Hon brukar avsluta veckan med ett litet test på veckans genomgångar och inlärningar.
— På det sättet får de lära sig studieteknik också; “Om jag gör som läraren säger på måndagen, så förstår jag hur jag ska göra på tisdagen” och så vidare. Jag tror på att ha en tydlig struktur, det är svårare att memorera saker när du inte har ett skriftspråk att hänga upp det på. Så jag får verkligen hjälpa dem med det.

Distansundervisning: Läs mer i temabloggen om nätbaserad undervisning

Eleverna i behov av direktstöd

Annika Ersson har förstått att eleverna uppskattar hennes videor och verkligen tycker att det är ett bra pedagogiskt alternativ till att ses i klassrummet.
— Eleverna kan öva i sin egen takt och de kan lyssna om och om igen, hur många gånger de vill. Skulle vi gå tillbaka till vanlig undervisning idag så skulle jag behålla Whatsapp.
Tidigare har eleverna kommit in till skolan i halvklass tre dagar i veckan, men just nu kommer bara de elever som verkligen har behov av att träffa läraren in — på grund av de nya restriktionerna.
Vad är utmaningen med distansundervisning för en sådan här elevgrupp?
— Delvis är det svårt med motivationen, men det tror jag gäller alla på distans. Man blir lite tröttare. De här eleverna behöver direktstöd, de få gånger vi träffats i klassrum tränar vi mycket på att prata. Sitter de hemma och tränar på att forma bokstäver, eller att skriva på linje, och det blir fel behöver man korrigera direkt, det är svårare att göra på distans.
Dessutom, menar hon, är språk något man lär sig i samspel med andra människor.
— Det är den största utmaningen i allt detta.

Text: Matilda Lundahl
Foto: Privat