Anette Freij sitter vid lågt bord och tecknar.

Vill göra leken tillgänglig

Hammarhajens förskola anpassar lokalerna även för de allra yngsta barnen – målet är att de alltid ska ha nära till lek- och lärmiljö.

Hammarhajens förskola är belägen i Hammars park vid Sibbarps camping, med sundet och Öresundsbron inom synhåll. Inne i de ljusa lokalerna har personalen skapat rum i rummen i form av träkuber. En kub är för tillfället inredd som målarateljé. I en annan, på avdelningen för de yngsta barnen, är flera musikinstrument framställda.

– Det var högljutt en halv dag när alla barnen skulle känna på instrumenten, men sedan har det varit lugnare, säger förskollärare Anette Freij.

Gitarrer och andra instrument står lutade mot en träställning.
Musikinstrument på avdelningen för de yngsta barnen på Hammarhajens förskola.

Praktiska fördelar

Meningen är att också de yngsta barnen ska klara mycket själva och inte vara beroende av att en pedagog plockar fram saker. Samtidigt är de praktiska fördelarna med kuberna uppenbara; de är lätta att ändra och flytta, det går att hänga eller spika fast saker i dem.

– Barn kan och ska kunna klara sig själva. Som pedagog ska jag kunna vara delaktig på ett annat sätt än att bara förse dem med material. Vi kan vara med och ställa frågor till barnen, “varför gör du det” och “vad händer nu”, och vara delaktig i deras utforskande. Om allt material finns tillgängligt skapar det också en lugnare miljö. Vi är alltid med på golvet, nere hos barnen och det gör att det inte blir något spring, säger Anette Freij.

Material som inbjuder barnen till att utforska själva prioriteras framför färdiga produkter. Ett exempel är de leklådor där barnen byggt upp miniatyrvärldar utifrån olika teman, till exempel en flygplats eller en bana för motorcyklar.

Hemmagjord bilbana med byggnadsmodeller vid sidan av vägen.
På Hammarhajens förskola har barnen varit med och byggt leklådor med olika teman.

Ger överblick

Anette Freij beskriver de många fördelarna hon upplever med avgränsade rum i rummen – hur det ger en överblick. Samtidigt som barnen kan vara i sin lilla vrå kan de fortfarande ha kontakt med personalen.

– Vi ser vad de gör utan att störa dem. Och de äldre barnen har ett krypin där de kan komma undan lite, men där vi fortfarande kan ha ett öga på dem.

Tanken är att barnen utifrån sina intressen ska kunna prova och utforska. Anette Freij har hela tiden brunnit för att ge barnen förutsättningar att arbeta med händerna, särskilt de yngsta som ännu inte har språket. När hon tillsammans med övrig personal planerade verksamheten i de relativt stora lokalerna på Hammarhajen visste de på ett tidigt stadium vad de ville ha.

–  Vill barnen måla innan frukost ska de kunna göra det.

Viktigt med rutiner

För att den här typen av förskolemiljö ska fungera friktionsfritt krävs vissa fasta rutiner för både barn och personal, menar Anette Freij.

– Det är viktigt för barnen att ha rutiner, men också att jag vet vad jag ska göra som pedagog. Vi håller på våra rutiner i den bemärkelsen att alla sitter kvar vid matbordet tills alla ätit klart och att vi har gemensam städtid på eftermiddagen.

Förskoleavdelning full av leksaker och möbler.

Ska klara mycket själva

Förskolan öppnade 2016 och har sedan dess utvecklat tankarna kring tillgänglighet och omsatt dem i praktiken. I kollegan Monika Nilsson, barnskötare på Hammarhajens förskola, fann Anette Freij en frände som brann lika mycket för de här frågorna – en förutsättning för att lyckas med anpassningen av förskolemiljön, menar hon. De fick i princip fria händer att möblera förskolan. Inomhusmiljön på Hammarhajen ska vara flexibel och föränderlig, inbjuda till lek, lärande och utforskande. Vägen till kunskap är viktigare än resultatet.

– Det är inte hur tomten ser ut till slut som är det viktiga utan vägen dit. Det handlar om att ta tillvara barnens kreativitet och utmana dem där de är i sin utveckling, säger Anette Freij.