1800-talet från jordbrukssamhälle till industrisamhälle

I slutet av 1700-talet var Malmö en relativ liten stad, men med hamnutbyggnaden och urbaniseringen förändrades Malmö snabbt. När man kommer till tiden för Baltiska utställningen har Malmö blivit en stad med upp mot 100 000 invånare och många industrier. Vissa industrier är så stora att de har hela välden som handelspartner. Baltiska utställningen blir tillfället då utvecklingen på lite över 100-år firas och manifesteras.

Malmö i början av 1800-talet såg ut som en stor by. På Gustav Adolfs torg och Drottningtorget betade djuren även om det inte fick det. Landsfiskalen bötfällde de som lät sina djur beta på de nyanlagda torgen. Malmö var fortfarande en stad av bondgårdar och utanför kanalerna utbredde sig stadsjordarnas åkrar. (Malmö stads historia tredje delen, s 15)

1800-talet var ett omtumlande århundrande. I Europa utbröt revolutioner och krig pågick, i Sverige startade förvandlingen från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. En förändring där Malmö spelade en viktig roll. I början av 1800-talet genomfördes enskiftet. Jordbruksmark samlades i större enheter och med det kunde jordbruket effektiviseras. Det blev ett överskott av lantarbetare och många människor sökte sig till städerna för att hitta ny sysselsättning. Denna inflyttning till städerna, urbanisering, möjliggjorde industrialiseringen. Fabrikerna hade behov av arbetskraften. Malmö.

Innan industrialiseringen levde de flesta på landsbygden, där man befann sig i en bygemenskap som innehöll arbete, aktiviteter och kyrkobesök i statskyrkan. När urbaniseringen tog fart slogs dessa sociala strukturer och gemenskaper sönder. Den kontinuitet som funnits på landsbygden slogs sönder.

I urbaniseringens spår växte folkrörelserna fram. Majoriteten av människorna hade inte rätt att rösta och kunde inte påverka utvecklingen i samhället. Detta gjorde att de kände sig utanför samhället. Människorna började ifrågasätta den rådande samhällsordningen. Dessa folkrörelser kom att bildas underifrån, från arbetarna. Det var ett sätt att bryta sig ur gamla samhällsstrukturer, hierarkier, och gå mot en gemensam kollektiv övertygelse. Dessa underifrånrörelser kändes sannare för de som deltog, för dessa rörelser hade inte som mål att skydda de som ägde och hade makt.

Stora förändringar skedde i Malmös utveckling under 1800-talet. En film som ska förbereda eleverna för en vandring i staden där de ska söka spår efter industrier i dagens stadsmiljö är ett smakprov på en del av materialet.  Snart finns hela lektionspaketet för högstadiet tillgängligt via Pedagogiska kartor.Oftast läser vi historia ur ett Stockholmsperspektiv. Malmös historia är inte den svenska. Om vi går över sundet och tittar, fungerar den danska historieskrivningen inte heller. Tillsammans,  lärare, arkivarier, historiker och arkeologer,  har vi påbörjat ett arbete med att berätta Malmös lokalhistoria från forntiden till idag.

Vi började med 1700-tal Nya möjligheter för Malmö och 1600-tal Malmö blir svenskt för att det var relevant för de pedagoger och klasser som vi arbetade med. Snart finns Forntiden och 1800-talet Från jordbrukssamhälle till industrisamhälle tillgängligt.