Lekfull repetition och julstämning i klassrummet
Är det här med entreprenörskap en fluga?
Strategier för entreprenörsskap inom utbildningsområdet har sedan flera år tillbaka funnits i våra grannländer. Det är en global företeelse. I Europa är dock de sammanhållande krafterna EU, OECD, Unesco och världsbanken. Det är knappast möjligt eller ens önskvärt, att utan hänsyn till varje lands kontext tillämpa samma policy och strategier världen över, eller att skapa en global undervisningsmodell för entreprenörsskap. (s24-25).
Det har gått 20 år!
Det har gått drygt två decennier sedan OECD lade fram en rapport om Enterpricing Culture for Education 1989, som fortfarande känns förvånansvärt aktuell. (s 25)
I den breda ansatsen handlar det om personlig utveckling
OECD: s rapport kopplar snäv entreprenörsskap till ”business”, vilket omsatt till utbildning handlar om att unga lär sig om management och om att starta företag. I den breda ansatsen handlar entreprenörsskap främst om kvaliteter och kompetenser som gör det möjligt för individer inom olika arenor att agera flexibelt och kreativt i skapandet av social och ekonomisk förändring – det handlar alltså om personlig utveckling. (s25-26). Det är här vi befinner oss nu två decennier senare – ökat entreprenörsskap i skolan genom revidering av styrdokumenten.
Utbildning i EU:s entreprenörsperspektiv
I Lissabonstrategin från Europeiska rådet år 2000 lade man framhålls entreprenörsskap som en grundläggande färdighet som kopplas till utbildning och livslångt lärande. (s26)
En arbetsgrupp inom Europeiska kommisionen lade 2004 fram mål för undervisning i entreprenörskap.
I EU:s strategi från 2010 ”Europa 2020 kopplar finns åter igen utbildning med in entreprenörsperspektivet. Därmed avfärdas alla påståenden om att entreprenörsskap varit en tillfällig trend eller dagsslända i skolan. (s 27).
En förändrad människo- och kunskapssyn
Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande hör snarare samman med vår tids människosyn och kunskapssyn. När det var kyrkan som stod för bildning av Sveriges bondebefolkning ville man ha kontroll på svenskarnas tänkande och kunnande. Kyrkan förmedlade en absolut kunskapssyn som innebar att det bara fanns en enda tolkning av religiösa frågor. Folkskolan kom i samband med industrisamhällets framväxt.
Då ville man fostra plikttrogna industriarbetare och skolplikten var en slags kontroll när flyttlassen gick från landsbygden till städerna. I dagens skolsystem vill man vara leveratör av kreativa, kunniga och socialt kompetenta aktörer i livet, i anställningar och som entreprenörer i egna verksamheter i en alltmer komplex omvärld. (s13-14)
Hämtat från
”Entreprenöriell pedagogik i skolan – drivkrafter för elevers lärande”
av
Åsa-Falk Lundqvist
Per-Gunnar Hallberg
Eva Leffler
Gudrun Svedberg
(2011)
//
Charlotte Christoffersen
Kursdeltagare under ht 2012 på en kurs om Entreprenöriellt lärande –
en uppdragsutbildning av Skolverket som hålls av institutionen ”Forskningscentrum Företagsamt Lärande och Entreprenöriell Pedagogik” vid Umeå universitet.
Bild fluga: www.colourbox.com