Att arbeta med forntiden i staden

För ungefär 10 000 år sedan, under jägar- och samlarstenåldern, levde två syskon som hette Sten och Flisa någonstans i det vi nu kallar Skåne.

Det var en tidig morgon och Sten och Flisa lämnade inte sin mammas sida. Det var hon som hade den, glöden. Varsamt bar mamma glöden i det ihåliga hornet från en bison. Utan den hade dom ingen eld.

Dom gick alla samlade. De hade gått i många dagar och de bar med sig allt de hade från förra stället, även sitt boende. Ingenting fick lämnas kvar. Sten tyckte det var tungt, men han sa ingenting. Säljakten var över och det var nu säsong för fiske. De var på väg mot insjön där de visste det var bra fiske och där det fanns gott om renar.

Om man bor mitt i en stad som har varit ett hårt drivet jordbruksområde under väldigt lång tid, hur stor är då sannolikheten att hitta fornlämningar utan att ta sig alltför långt bort? Ska man arbeta med de yngre eleverna tycker jag att det blir mer begripligt för dem om det finns några synliga spår kvar idag. På de flesta platser, där det gjorts arkeologiska utgrävningar, finns det ingenting kvar och det är lämnat till betraktarens fantasi att föreställa sig hur det skulle ha kunnat sett ut utifrån en beskrivning.

Under läsåret 17/18 har Pedagogisk Inspiration tillsammans med Stenkulaskolan F-3 och Malmö museer planerat och testat arbetsområdet Forntiden. Det är ett utmanande arbetsområde eftersom det innefattar en stor tidsrymd, ca 15 000 år. Det kräver mycket kunskap och med det har vi fått hjälp av Thomas Persson på Malmö museer. Under vissa perioder sker det enorma förändringar i försörjningen och kulturerna, medan det under andra perioder är det betydligt mer stabilt.  Innan vi kan dela med oss av lektionsmaterialet behöver det kompletteras med bilder och filmer.

Utifrån en tidslinje börjar arbetet i nutid för att sedan fortsätta i dåtid (jägar- och samlarstenåldern, bondestenåldern, bronsåldern och järnålder) och tillslut landa i framtiden.Genom sagor och korta faktatexter berättas det om barn i olika tidsperioder, vad de gör, bor, äter, hur de får mat, leker och förflyttar sig.

Genom de faktabärande sagorna och arbetet med faktakort utvecklar eleverna sin historiska referensram samtidigt som de lär sig att skriva faktatexter. Arbetet med faktatexterna utgår från cirkelmodellen.

Finns då dessa platser i Malmö? Ja några finns, men långt ifrån allt som man skulle vilja visa. Det finns bronsåldershögar som är tillgängliga och kan man ta sig en bit utanför staden finns det dösar och stenkammargravar. Vi kan inte se spår av långhus, men väl läsa om dem i Fornsök, riksantikvarieämbetets söktjänst som innehåller information om alla kända registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i Sverige, både på land och i vatten. Det är inte så lätt att ta del av informationen och tolka den. Tillsammans med Malmö museer arbetar Pedagogisk Inspiration med att ta fram ett material som ska göra informationen mer lättillgänglig och användbar i undervisningen. Med hjälp av animerad film ska eleverna kunna föreställa sig hur ett långhus skulle kunna ha sett ut och genom modellbygge få en känsla för byggnadens funktioner.