Åtta filmer om barnkonventionen

Barn har huvuden tätt ihop.

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den brukar kallas trädde i kraft 1990. De här filmerna ger exempel på vad barnkonventionen är för något och vad den innebär för den grupp som den ska skydda. (Unicef har samlat information som också är användbar.) Filmerna är en bra början i arbetet att medvetandegöra vika rättigheter som våra barn och elever har.

Barnkonventionen del 1 – Feifeis rätt till nationalitet och namn
http://selma.malmo.se/record=b1264440~S4*swe
Varje barn har rätt till ett lyckligt liv. Det är vad denna serie handlar om. Oavsett bakgrund har varje barn rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) antogs 1989. Enligt konventionen ska bland annat barnets bästa komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn. Serien visar hur barnkonventionen på olika sätt berör barn på vårt jordklot. Åttaårige Feifei är en kinesisk pojke som är född och bosatt i Holland. Men han finns inte officiellt i Holland. För varken Feifei eller hans mamma har identitetspapper. Feifei är illegal, men han är också ett barn. Hans kompis Mees tycker att det är helt knäppt att Feifei inte har ett pass. Det tycker Feifei också. Han förstår inte så mycket av allt pappersarbete, men hoppas på att få hjälp av en särskild rättighet för barn, som ska ge honom identitetspapper. För om Feifei får det kan han äntligen påbörja ett normalt liv och få ett riktigt hem. Kommer han att lyckas?

Barnkonventionen del 2 – Merlijns rätt till skolgång
http://selma.malmo.se/record=b1264443~S4*swe
Varje barn har rätt till ett lyckligt liv. Det är vad denna serie handlar om. Oavsett bakgrund har varje barn rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) antogs 1989. Enligt konventionen ska bland annat barnets bästa komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn. Serien visar hur barnkonventionen på olika sätt berör barn på vårt jordklot. Elvaårige Merlijn är en glad och smart kille med huvudet fullt av idéer. Han är den självutnämnde kungen i sitt rum och har en bästa vän som alltid ställer upp. Men det finns ett stort problem. Merlijn är autistisk och kan inte vara med i skolan. Ett klassrum fullt med barn är för stökigt för honom. Det är därför Merlijn inte har gått i skolan på flera år. Vilken sorts skolgång kan hjälpa barn som Merlijn?

Barnkonventionen del 3 – Imraan räddas från barnarbete
http://selma.malmo.se/record=b1264444~S4*swe
Varje barn har rätt till ett lyckligt liv. Det är vad denna serie handlar om. Oavsett bakgrund har varje barn rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) antogs 1989. Enligt konventionen ska bland annat barnets bästa komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn. Serien visar hur barnkonventionen på olika sätt berör barn på vårt jordklot. Imraan är endast tio år när han lämnar föräldrahemmet på Indiens landsbygd. Han beger sig till Dehli för att hitta ett arbete för att skicka hem pengar till sina föräldrar och betala deras sjukhusräkningar. Men det visar sig bli en hemsk erfarenhet. Imraan måste jobba sent in på nätterna och får dålig mat. Han får aldrig lämna arbetsplatsen och får ofta stryk. Han är fängslad som slav och drömmer om de kor han vallade hemma i byn. Imraan saknar sin mamma som är sjuk. Hur ska Imraans framtid bli?

Barnkonventionen del 4 – Joëllas rätt till hälsovård
http://selma.malmo.se/record=b1264446~S4*swe
Varje barn har rätt till ett lyckligt liv. Det är vad denna serie handlar om. Oavsett bakgrund har varje barn rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) antogs 1989. Enligt konventionen ska bland annat barnets bästa komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn. Serien visar hur barnkonventionen på olika sätt berör barn på vårt jordklot. Elvaårige Joëlla är en livfull flicka som har sjukdomen FAS. Joëllas sjukdom beror på att hennes mamma drack för mycket alkohol när hon var gravid. Det har gjort att Joëllas har svårt att koncentrera sig och minnas vad hon har pluggat. Joëlla behöver också hjälp att träna på sociala situationer så att det blir lättare med vänner.

Barnkonventionen del 5 – Queens rätt till bostad och mat
http://selma.malmo.se/record=b1264450~S4*swe
Kära drottning Maxima. Så börjar Queens brev till drottningen i Nederländerna. Den 10-åriga flickan Queen och hennes nigerianska mamma är så fattiga att de är på väg att bli hemlösa. De är extremt fattiga för att vara i Nederländerna och kanske måste de snart bo på gatan. Ofta har de inget att äta. Queen är en ?illegal invandrare? i landet och Drottning Maxima är född i Argentina. Precis som Queen är drottningen född i ett annat land. Var ska hon fira jul och nyår? Programmet handlar om varje barns rätt till en levnadsstandard som bidrar till deras fysiska och mentala hälsa, vilket innefattar rätten till bostad och mat.

Barnkonventionen del 6 – Hur Ky blev Niels
http://selma.malmo.se/record=b1264453~S4*swe
Fyrverkerier, löpning och fotbollsträning gör Niels lycklig. Men han har varit olycklig i flera år för att han föddes i en flickas kropp. Förra sommaren vågade Niels, som då kallades Ky, äntligen berätta för sina föräldrar att han är en pojke. Han vill byta namn till Niels och har en kompis som heter Stelle och som föddes i en pojkes kropp. På deras nya skola berättar de för klassen att de är transpersoner. För Ky blir det början på ett nytt liv som Niels. Har någon annan rätt att bestämma vilket kön du har eller vem du ska bli kär i? Hur Ky blev Niels handlar om att hitta sin identitet, om rätten att vara sig själv, om flickor och pojkar och hormoner och andra förvirrande ting.

Barnkonventionen del 7 – Jasons rätt att inte bli mobbad
http://selma.malmo.se/record=b1264456~S4*swe
12-årige Jason är van att bli mobbad i skolan. En del barn tycker att han är konstig för att han hellre spelar teater och sjunger än spelar fotboll. Mobbningen har påverkat hans liv mycket och därför håller han sig undan. Jason ser sin klass som ett schackspel. De vita pjäserna är hans vänner och de svarta hans fiender. Jason vill komma till andra sidan på ett säkert sätt. Men hur? Jason bestämmer sig för att skriva en sång om sina känslor och hoppas att klasskamraterna ska förstå honom bättre. Varför tror du att någon mobbar? Programmet handlar om rätten att få skydd mot diskriminering och mobbning.

Barnkonventionen del 8 – Sisi och Wanwan – rätten att bli adopterad
http://selma.malmo.se/record=b1264459~S4*swe
De första åren tvillingsystrarna Sisi och Wanwan bodde på ett kinesiskt barnhem var tuffa. De fick ingen uppmärksamhet och ingen förstod varför de inte talade. I Nederländerna upptäcktes att de såg dåligt och att de hade dålig hörsel. Men flickorna fick hjälp och utvecklades fantastiskt. De lärde sig till och med att spela harpa! Systrarna förstår inte varför de fått så stora möjligheter jämfört med andra föräldralösa kinesiska ungdomar i samma ålder, som inte längre kan bli adopterade. Under vintern reser Sisi och Wanwan runt i sin stad och spelar harpa för att samla in pengar till kinesiska jämnåriga kamrater. Vad hade kunnat hända med Sisi och Wanwan om de inte blivit adopterade? Programmet om Sisi och Wanwan handlar om rätten att bli adopterad om ingen annan kan ta bra hand om dig.