Avslut för läsårets ASL-nätverksgrupper

Vi processtödjare upplevde en del stress och frustration i början av läsåret i de fem nätverksgrupperna för ASL-pedagoger. Som pedagog är man ambitiös. Utöver att man har en ny elevgrupp att lära känna, vill man gärna få snurr på alla ASL-bollarna med en gång. Men den stora erfarenheten pedagogerna har gjort under året är att det räcker med att ta in några bollar åt gången.

Nu i slutet av läsåret tycks pedagogerna kunna jonglera med flera bollar samtidigt. Och nu kan de knappt tåla sig förrän de får använda sin förmåga att jonglera med ASL-bollarna inför en ny elevgrupp. De pedagoger som börjar med ny F-klass har den möjligheten redan efter sommaren. Andra får vänta två år till det att de får en ny etta.

Några av ASL-bollarna kan representeras av ämnen som varit uppe till diskussion under läsårets sex nätverksträffar, t.ex:

• Hur ska vi organisera och strukturera ASL-arbetet?
• Hur får vi eleverna att samarbeta bra?
• Hur utformar vi bra skrivuppgifter?
• Hur ska vi göra för att hinna med att stötta eleverna i deras skrivande?
• Hur gör vi när tekniken utgör hinder i arbetet?

Årets stora ASL-insikter

Vi processtödjare kan urskilja några stora gemensamma insikter i grupperna som är särskilt påtagliga:

• För att jag som pedagog ska hinna med att stötta barnen att utveckla sina berättelser kan jag i början inte ha för många skrivarpar igång samtidigt. 3-4 skrivarpar är lagom. När barnen är inskolade på arbetssättet går det att utöka efterhand.
• Vi har haft allt för bråttom med att barnen skulle producera texter. Nästa gång ska vi ta det lugnare och satsa mer på djup och kvalité i skrivuppgifterna.
• Att få få barnen att samarbeta kändes svårt i början. Men barnen har utvecklat sin samarbetsförmåga. Samarbetet vid datorerna har lett till bättre texter – och ett bättre socialt klimat!
• Mer tangentbordsträning så att eleverna lär sig att hitta bokstäverna snabbare. Det har betydelse för det egna tålamodet att skriva och för samarbetet med skrivarkompisen.

Pedagogernas ASL-resa

Under den sista träffen fick deltagarna summera den ASL-resa de gjort under läsåret. Vi processtödjare tänker att det är bra att själva få syn på den resa de gjort, men också att dela erfarenheterna till de kollegor som kommer att börja med ASL till höstterminen 2015. Här under är ett utdrag. Hela sammanställningen finns här.

Vad som hänt:/Vad som inte hänt:

• Eleverna granskar papperstexten och går sedan självmant tillbaka till datorerna för att förbättra texten.
• Berättande sker när de skriver på datorn sedan går de tillbaka i texten och rättar.
• ASL inbjuder till mer processkrivande.
• Svårt för barnen att använda båda händerna på tangentbordet.
• Motiverande skrivuppgift genererar mer språkande.
• Barnen har visat en större nyfikenhet för varandras texter.
• Kvalitén på texterna har blivit bättre med ASL + genrepedagogik.
• Barnen har en annan upptäckaranda vad gäller tecken och språk.
• ASL har utvecklat förmågan att samarbeta  – har blivit en annan sammanhållning.
• Ökat skrivande. Det fick inte lika mycket utrymme tidigare vid den traditionella skriv- och läsinlärningen.
• ASL har påverkat skrivutvecklingen positivt – inte längre lika arbetsamt för barnen.
• Barnen får omedelbar respons; trycka på knappen så är bokstaven där – och det blir snyggt!
• Barnen visar glädje när det är dags att skriva på datorerna.
• Lättare för pojkar med motoriska svårigheter.
• Talsyntesen har varit ett stöd för de barn med fonologiska svårigheter.
• Har aldrig tidigare arbetat så medvetet med berättelsestruktur. Blir högre kvalitet på texterna.
• Har med arbetssättet fått med fler barn att vilja skriva och läsa.
• Har inte hänt något med pojke som har grav språkstörning.
• Nu i slutet i åk 1 har de börjat fråga efter att få skriva med penna. Nu har de lust att skriva med penna!
• Ingen stor reaktion från föräldrar. Några har undrat men inte mer.
• Jag har fått en ökad medvetenhet om ASL.
• ASL har bidragit till att jag har närmat mig tekniken.
• Jag har nu en plan för kommande läsår om hur vi ska jobba nästa läsår.
• Jag har en tydligare bild av hur vi ska arbeta nästa läsår.

Vad jag har känt: / Vad jag känner:

• Samarbete utifrån syfte; en bra text eller träna samarbete
• Ser fram emot att få börja med en ny etta.
• Känt mig inspirerad och velat mycket – inte nått hela vägen fram.
• Positivt med datorer i klassen. Överraskad över den rimliga ljudnivån.
• Glädje över att eleverna tillsammans får fram något bra och att de lär av varandra.
• Har varit tryggt med ASL-nätverksgrupp där inställnigen varit att allt är ok.
• Jag har känt mig ödmjuk för det här med skriv- och läslärande.
• Inte hela världen om inte tekniken fungerar.
• Otroligt inspirerande arbetssätt!
• Kul att göra nytt, har gett nytändning!
• Jag var rädd för detta (tekniken) men är inte det längre.
• Det har varit tryggt med en kollega på skolan som kan tekniken.
• Känner glädje och tillfredsställelse över att barnen upplever att de kan och utvecklas
• Jag kan känna stress över att hinna med att stötta alla.
• Känner inspiration att utveckla arbetssättet ännu mer.
• Från rädd och osäker till mindre rädd och osäker – vill lära mig mer.

Vad jag lärt: / Vad jag vill lära mer om:

• Jag har lärt jätte mycket.
• Jag har lärt att saker måste få ta tid.
• Att jag nästa gång vill ha barn som står upp när de skriver.
• Låta första året vara ett provår, ej ha för höga ambitioner.
• Har förstått att man behöver en struktur/organisation för sig själv.
• Vill prova att låta barnen fr.o.m. åk 2 skriva och “spara” i MaApps.
• Att ha tangentbordsträning en gång i veckan.
• Behöver komma på hur vi kan använda texterna mer efter att de är färdiga.
• Vill skicka hem texter mer.
• Att ha tålamod. Det tar tid för barnen att hitta tecken.
• Vi har fått högre digital kompetens – både jag och barnen.
• Jag har lärt mig att inte vara rädd för datorn. Är nu mer respektlös för tekniken.
• Att lägga mer fokus på sådant vi har gjort tidigare utöver bokstavsform med penna.
• Jag vill koppla ihop ASL med “ABC Magiska kulan” N&K.

Blogginlägg om samtliga ASL-nätverksträffar hittar du här.

Charlotte Christoffersen & Anna Cederpil
processtödjare ASL-nätverksträffar

Foto:
jonglerande lärare: www.colourbox.com
blädderblockblad: Charlotte Christoffersen