Barns rättigheter och digitala möjligheter

Att höra deras röster och få privilegiet som förtroende att ta del av deras tankar, hur de formulerar frågor och idéer om vad och varför saker och ting påverkar dem. Att sedan få läsa färdiga artiklar, krönikor och dikter som utvecklats utifrån elevernas berättelser, de olika mötena, är en skatt.

Det får mig att resa tillbaka i tiden och minnas hur det var när jag själv gick på Kroksbäcksskolan, Hermodsdalsskolan, Videdalsskolan, vad som kändes tryggt och otryggt, vilka vuxna som tog sig tid, lyssnade, såg och hittade olika sätt för att inkludera, uppmuntra och stötta. Det är så mycket som rör sig i mig när vi har varit ute i skolorna, när jag läser texterna och inser att många frågor är fortfarande lika aktuella och viktiga för barn även idag, 2023.

Fler otrygga rum

Mycket har förändrats, det finns fler verktyg och det finns bättre förutsättningar men samtidigt är det fortfarande många barn som inte hörs, som inte får vara med, som exkluderas och som känner sig osynliga av olika anledningar. Det finns fler otrygga rum, inte minst i den digitala världen. Därför blir jag glad för alla chanser och möjligheter vi vuxna runt barnen har till fortbildningar, till kunskapsutveckling samt utbyte av erfarenheter för att främja som förebygga att alla barn får likvärdiga förutsättningar utifrån sina behov, mognad och möjlighet. Det är så mycket vi lär oss genom att lyssna på barn och unga.

I slutändan är klassrummet bara en spegling av vad vi ser och vad som faktiskt sker i övriga samhället. Det är bara att lyssna och fråga nyfiket.

“För de som inte har prestationsångest kan det vara lite svårt att förstå hur vi med prestationsångest egentligen får ångesten. Många tror att man har det för att ens föräldrar ställer krav på dig. Men egentligen är det inte så, eller inte för mig i alla fall. Jag vet att mina föräldrar är stolta över mig så länge jag gör mitt bästa. Det spelar liksom inte så stor roll för dem om jag får ett A eller ett C i något ämne. Så länge jag har gjort mitt bästa.

Det som är det största problemet är nog att jag sätter så mycket press på mig själv och det är ju någonting som ingen kan hjälpa mig med. Jag måste hjälpa mig själv eftersom att det är jag som sätter kraven. Men det svårt. Speciellt när man inbillar sig att andra förväntar sig någonting av dig.”

Elev på Lindängeskolan

Detta är ett citat från en av många texter som elever från olika skolor runt om i Malmö varit med och skrivit och publicerat på den digitala plattformen Mobile stories. Ett av många samarbeten vi har inom ramen för Grundskolefotboll mot rasismer.

Konferens 22 november

Utifrån de arbetet och erfarenheter som gjorts runt om på Malmös grundskolor i 14 års tid och som ett led i Malmö stads policy för mänskliga rättigheter kommer Pedagogisk inspiration att ha en konferens den 22 november med fokus på barnrätt, demokrati och digital kompetens. Träffen riktar sig till skolledare i Malmö stads skolförvaltningar och de medarbetare som har särskilt fokus på digitalisering och/eller demokratiuppdraget på skolan.

Anmäl dig här! (Senast 15 november klockan 23)

Syftet med konferensen är att öka vuxnas medvetenhet kring digitaliseringens möjligheter ur ett demokrati-, barnrätts- och likvärdighetsperspektiv. Fokus är på barns rättigheter och digitala möjligheter för att göra deras röster hörda. Vad krävs och hur gör vi på bästa sätt? Det handlar om ett livslångt lärande med början i förskolan. Hur ungdomar ser på sin roll, ansvar, möjligheter och hinder.

I arbetet med Grundskolefotboll mot rasismer får vi möjligheten att möta många elever och deras olika berättelser, om det som påverkar deras vardag och liv, det som berör och är viktigt för dem. I samarbete med lärare och andra aktörer försöker vi därför ta vara på elevernas erfarenheter och tankar genom olika digitala verktyg, där unga uppmuntras att uttrycka sig genom skrivandet. Till sin hjälp får de även stöd från verksamma journalister som utformat de digitala verktygen, i form av grundläggande kunskap i hur de ska skriva en artikel, en insändare, krönika och så vidare.

Plattformar för elever

Mobile stories och Minibladet är digitala plattformar som metoder som erbjuds skolor och är tillgängliga för elever. Tillsammans med elevernas lärare kan arbetet följas upp med mallar, där text och bilder kan struktureras, samt få förståelse för vad som är viktigt att tänka på när en vill bli läst och hur en ska tänka kring rubriken och komposition av en publicerad text exempelvis. På plattformarna finns även kunskap kring källkritik samt vad de ska tänka på när de söker fakta och så vidare.

Allt för att öka förståelse för hur de, barn och unga, å ena sidan kan påverka genom sitt skrivande samt också bli mer medvetna kring källkritik samt olika glasögon och perspektiv de kan ha när de läser tryckta ord. Något vi tänker är väldigt viktigt idag då det finns en mängd information att ta del av genom olika sociala medier och som är den världen som unga idag rör sig mest i, på som utanför skolan.

Att integrera barnkonventionen genom grundprinciperna och förstärka arbetet med kap 1 och 2 i läroplanen kan skolan på olika sätt och genom flera verktyg utveckla metoder för att jobba vidare med värdegrundsfrågor, kring allas lika värde, göra omvärldsanalys som att faktagranska olika medier för att ta del av information och nyheter. Många av de berättelser vi möter handlar just om svårigheten att vara sig själv, att bli diskriminerad eller vikten av att andra ser och säger ifrån när någon råkar illa ut. Det kan handla om skolmaten, hbtqia+ rättigheter, om olika krig, barn och unga läser om i nyheterna och behovet av närvarande vuxna att prata med.

”Mobbning kan orsaka många olika sår, några sår syns andra inte. Omdömet i skolan kan försämras för att man har mycket i huvudet, man börjar hata sig själv, se saker som inte fanns där innan. Det här kan leda till att folk kanske begår självmord. Därför måste lärarna ta tag i det direkt när de upptäcker eller får reda om mobbning.”

Elev på apelgårdsskolan

Skrivande i rättighetsbaserad skola

Om skrivandet, som en del av alla barnens rätt, art 2, att både göra sin röst hörd, artikel 12 och utöva sin rätt till yttrandefrihet, artikel 13 kan stärka barn och unga att känna sig delaktiga och ha inflytande över sina röster. Möjligheten att få testa sina åsikter och tankar, inom skolan som i sin tur bidrar till språkutveckling men även till att skapa förutsättningarna för aktiva samhällsmedborgare där barnets bästa, art 3, beaktas i samhällsutvecklingen. Barn och unga som känner till sina rättigheter och som kan utöva dem är med andra ord fria och demokratiska samhällsmedborgare som kan bidra till förändring och utveckling. Vilket vi utgår är något vi alla strävar efter för våra framtida generationer i en rättighetsbaseradskola för alla.

“Sport borde vara gratis för att minska utanförskap och för att ge alla en chans att göra det de älskar. Det hade även hjälpt med hälsa och känslor. Barn och ungdomar hade haft ett ställe de kunde lära känna varandra och känna sig trygga. Det är därför jag uppmanar alla att försöka göra en ändring så att fler människor får chansen att kunna sporta.”

Elev på Stenkulaskolan

Länkar till fler artiklar som barn och unga har skrivit i olika digitala publiceringsverktyg som vi samarbetat med inom Grundskolefotboll mot rasismer:

Mobile stories

Minibladet