Bild och ateljékunskap med fokus kollegialt lärande

Pedagoger testar att rita med hjälp av ljusbord.
Efter att vårt område genomgått en omorganisation under förra året med delvis ny ledning kände vi efter att varit lite vilsna under en tid att det var dags för oss att enas kring vad vi tillsammans ville med vår utbildning och undervisning – vad var viktigt för oss och framför allt – vad är viktigt för de barn vi möter i vår utbildning varje dag?

I höstas kom vi därför överens om en gemensam ”vision” att arbeta mot och enas kring i vårt arbete vilken i korta drag blev en utbildning som grundar sig i en Reggio Emilia inspirerad filosofi där ledord som det kompetenta barnet, miljön som den tredje pedagogen och hundraspråklighet står i fokus. För att kunna arbeta mot och hålla denna vision levande enades vi även kring vad vi då tillsammans behöver göra. Här blev ord som kollegialt lärande, inspiration genom
b la studiebesök eller workshops och studiecirklar kring aktuell forskning eller annan relevant litteratur viktiga begrepp …

Händer målar med vattenfärger.

När vi då kom över ett erbjudande om en kurs från vårt pedagogiska utvecklingsteam i söder vid namn ”Bild och ateljékunskap” var vi snabba med att anmäla medarbetare från varje arbetslag. I beskrivningen över kursen stod det följande: ”Kursen är en fortbildning vars syfte är att öka och fördjupa kunskaperna i bild- och formskapande lärprocesser i förskolan. Att utveckla det bildspråkliga perspektivet och ge kunskaper kring material, tekniker och lärmiljöer. Fortbildningen ger stöd i att utveckla arbetet i den egna barngruppen”.
I läroplanen för förskolan går det att läsa: ”Barnen ska ges tid, rum och ro till eget skapande. De ska få möjlighet att utforska, reflektera kring och beskriva sin omvärld. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Detta inbegriper att barnen ska få möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker, såväl digitala som andra. På så sätt är skapande både ett innehåll och en metod i förskolan för att främja barnens utveckling och lärande […]” (Lpfö18, s5)

Pedagoger ritar med fingerfärg.Fortbildningen omfattade tre heldagstillfällen där deltagarna fått arbeta med sitt eget bildskapande, inspireras av föreläsningar och getts möjlighet till kollegialt lärande i gruppdiskussioner. Alla som deltagit på fortbildningen har också fått besök på sin avdelning för vidare tankar kring hur undervisningen där kan utvecklas. I likhet med vad Alnervik & Alnervik (2017) skriver i sin bok ville vi uppnå samhörighet och gemensamt ansvar mellan förskolepersonalen på de olika enheterna (avdelningarna). Vi ville uppmuntra och ge förutsättningar för kollegialt lärande. Vilket också är i enlighet med den vision som upprättats där vi har en gemensam tro på att kollegialt lärande är intressant och ger nya tankar och idéer. I likhet med författarna ovan vill vi att vår utbildning ska producera handlingar som motiverades av ett gemensamt ansvar för alla barn och hela utbildningen, inte bara för den grupp som man ansvarar för. Detta innebär också att medarbetarna som individer skulle få utvecklas och kritiskt våga granska sig själva och sin verksamhet. Men vi vill också ha en levande organisation som förändras via individernas handlingar. En organisation som var intressant att verka i med kompetenta medarbetare som utmanas och utvecklas i sitt arbete.Pedagoger ritar med fingerfärg.

Kursen har hållits av Susanna Maier från Söders pedagogiska utvecklingsteam på Lindängehus förskola de senaste veckorna. I dessa, lite annorlunda tider har Lindängehus fått sitt upplägg skräddarsytt efter sina behov och önskemål och kursen har kunnat hållas på plats. Hon säger: ”Jag har mötts av en härlig energi till att utveckla sin redan goda kunskap och ett sug att fortsätta utveckla barnens verksamhet med hjälp av bild och formskapande”.Teckningar och kritor ligger framme på golvet så att de vuxna kan måla.

Författaren Hansson (2016) hänvisar i sin bok till Progrettinfanzia (2010) och skriver att ”Rum är inte bara isolerade fysiska platser, materialen är inte bara saker och föremål, men vi kan ge dem betydelse som känslomässiga relationella som underbygger barnens projekt och pedagogens professionella intentioner” (s. 27). Pedagoger håller upp stort vitt papper och några av dem häller färg över pappret.

Referenser:
• Skolverket. (1998). Läroplan för förskolan (Reviderad 2018) Hämtad från:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001.pdf
• Hansson, Hege. 2016. Att ge form åt förskolans innehåll, Fagbokforlaget Vigmostad & Bjorke AS 2016.
• Alnervik, Karin & Alnervik, Per. 2017. Pedagogiskt ledarskap & kollegialt lärande i förskolan, Liber AB.

Textförfattare:
Emy Cederblad – Förste förskollärare, Lindängehus förskola.Kläder ligger i en cirkel i färgkoordinering.
Susanna Maier – Pedagogiska utvecklingsteamet Söder.En färgkarta med kläder i olika färger runt om.