Bokpratarna – ett samarbetsprojekt mellan skolor

Tankar och visioner växte fram under planeringsmöten och vi som skolbibliotekarier på Fridhemsskolan (Åsa Gyllin), Möllevångsskolan (Elin Hafström) och Rosengårdsskolan (Elisabet Niskakari) var eniga om att vi ville utmana oss själva och prova ett nytt arbetssätt.

Att samarbeta är fantastiskt roligt. Vi har alla tre samarbetat med andra skolbibliotekarier och bibliotek tidigare men inte i den här konstellationen. Nu ville vi utmana elever från de olika skolorna som hade kommit långt i sin läsning där de skulle få träffas både i digitala och fysiska möten. Spännande och utmanande men vi insåg att det krävdes mycket planering och logistik kring projektet.

Formerna utkristalliserades

För att projektet skulle vara greppbart var tanken att Bokpratarna skulle bestå av ca 8 elever från varje klass i åk 3 på varje skola. Alla skolor var representerade av tre klasser i årskurs 3 och 4 då Rosengårdsskolan valde att ha två elevgrupper från årskurs 4. På Fridhemsskolan fick elever anmäla sitt intresse för att vara med i projektet. I övrigt skapades grupper med elever som kommit långt i sin läsning i samråd mellan klasslärare och skolbibliotekarier.

Efter ett par intensiva skolbibliotekariemöten fanns det en plan och tre boktitlar hade valts ut åt eleverna att läsa. Varje titel skulle läsas av en grupp på respektive skola (alla grupper skulle alltså inte läsa alla titlar utan endast en). Dessa titlar blev noga utvalda då boksamtalen skulle kretsa kring handlingen i böckerna. Den första boken var Expedition rädda revet av Christina Wahldén där klimatfrågan var i fokus. Den andra boken var Knäckarbanketten av Sara Bergmark Elfgren och Emil Maxén som handlade om osämja och om hur vi är mot varandra. Den tredje boken var Blixtar och hemligheter av Mark Wallenius där rätten till att vara sig själv är i centrum.

Arbetet satte igång

Strax efter höstlovet 2019 startade boksamtalen på de olika skolorna och projekt skulle sträcka sig fram till januari 2020. Vid den första träffen introducerades boken genom samtal om författaren, omslaget och handlingen. Vidare läste vi de första kapitlen högt. Resterande bokträffar bestod av både högläsning och tyst läsning, textanalys, diskussionsfrågor och olika skrivövningar. I ett gemensamt nätbaserat dokument hade vi tillsammans byggt upp tre olika materialbanker: en till varje bok vi läste. Detta material bestod bland annat av information om författaren, en lärarhandledning, filmtips och youtubeklipp, frågor kopplade till boken och skrivövningar. Det var en stor fördel att ha materialbanken då det exakta upplägget kom att se lite olika ut på skolorna. Genom att ha tillgång till materialbanken kunde vi anpassa lektionerna efter elevgrupperna.

Digitala boksamtal och bokpodd

När eleverna hade läst ungefär halva boken var det dags att mötas via ett digitalt boksamtal som skedde genom videosamtal över Google Hangouts. Samtalen byggde på teman och frågeställningar som vi tidigare lyft och diskuterat i grupperna på de enskilda skolorna. Eleverna var spända och förväntansfulla inför det digitala mötet. De hade förberett frågor åt varandra om boken men de var också nyfikna på vem de andra eleverna från skolan på andra sidan stan var.

I januari hade Bokpratarna läst ut och fördjupat sig i bokens handling samt haft digitala boksamtal och det var dags att mötas på riktigt och spela in en bokpodd. Vi hade förmånen att få låna avdelningen Balagan på Stadsbiblioteket under tre förmiddagar där varje träff var ägnad åt en bok. Vi hade alltså en Rädda revetträff, Knäckarträff och Blixtar och hemligheterträff. Under förmiddagen lärde eleverna känna varandra, fikade, spelade in poddar som handlade om klimatet, osämja och bemötande samt rätten att vara sig själv. Vi avslutade vårt arbete med boken genom att ha ett quiz och det fanns även tid för lite lek. Under träffarna fick vi även extra hjälp av en IKT-pedagog och lärare.

Vad har projektet gett?

Projektet Bokpratarna har gett oss skolbibliotekarier nya perspektiv på hur man kan samarbeta mellan skolor och skapa nya möten och utbyten mellan elever som annars inte hade skett. En extra sporre under projektet var de delmål som sattes upp för eleverna, där digitala samtal var ett och avslutningen på Stadsbiblioteket var ett annat. Att få möjligheten att utmana elever som är goda läsare genom fördjupande diskussioner kring läsning är en ynnest. Eftersom vi jobbade i mindre grupper hade varje elev möjlighet att uttrycka sig vid varje träff och samtal och vi upplevde att eleverna kände sig speciella av att vara med i Bokpratarna.

Projektet krävde mycket logistik och planering och med facit i hand hade mer planering varit önskvärt. Till exempel så kunde ett tydligare schema bestämts där tider för digitala boksamtal var inplanerade och bokade redan innan projektet satte igång. Men med tanke på att detta var första gången vi samarbetade på detta sätt är vi nöjda med vår insats men framförallt elevernas. Deras diskussioner och spontanlekar på Balagan fyllde våra hjärtan av glädje och läslust och vi ser fram emot att få arbeta på liknande sätt igen.

Nu pågår ett intensivt arbete med att klippa ihop inspelningarna till bokpoddar som eleverna skall få lyssna på och spela upp för sina klasskamrater samtidigt som vi funderar på hur vi skall utveckla samarbetet mellan skolorna, för samarbete vill vi gärna fortsätta med.

Text: Åsa Gyllin (Fridhemsskolan), Elin Hafström (Möllevångsskolan) och Elisabet Niskakari (Rosengårdsskolan)