Där idéer blir handling – InnoCarnival som skolutveckling i praktiken

Det finns en fråga vi ofta återkommer till i vårt arbete som projektledare för InnoCarnival: Vad händer egentligen i ett klassrum – eller på en förskolegård – när barn och unga får arbeta med frågor som faktiskt betyder något för dem?

Av Anton Daag
Jenny Kölfors

Publicerad 8 december 2025

(Blogg 1 av 7 i serien om InnoCarnival 25/26)

Något vi ser om och om igen är detta:
Barn och unga blir mer motiverade när de arbetar med frågor som berör dem.
Men de växer på ett helt annat sätt när de märker att deras idéer också spelar roll för någon annan.

Det är där meningsfullheten stärks.
När elever förstår att deras tankar kan påverka hur en gård utformas, hur matsvinn minskas eller hur en innovation tar form – då förändras deras sätt att närma sig uppgiften. Det är som om arbetet får en annan tyngd, en ny riktning.

Och det är ofta just där motivationen tänds. Elever beskriver att arbetet känns viktigt, att de känner sig behövda – och ibland att de upptäcker en egen förmåga de inte tidigare lagt märke till.

Genom åren har vi mött otaliga små och stora frågor som barn och elever burit med sig in i arbetet. De börjar ofta i något vardagligt: ett barn som undrar varför vissa träd trivs bättre än andra på gården, en grupp mellanstadieelever som försöker förstå varför så mycket mat slängs i matsalen.

Men varje gång påminns vi om samma sak:
Hur lärandet fördjupas när barns och elevers egna frågor får vara utgångspunkten – och när deras idéer får betydelse utanför skolan.

För oss är det kärnan i InnoCarnival – Malmö stads gemensamma satsning för hållbart och värdeskapande lärande. Här utvecklar barn och unga innovationer som svarar på verkliga samhällsutmaningar. Men lika mycket handlar det om hur de gör det: genom kreativitet, undersökande, samarbete och en känsla av att deras arbete faktiskt betyder något.

När vi lyssnar på barnens frågor händer något med undervisningen

Vi återkommer ofta till en erfarenhet som många pedagoger delar med oss:
När arbetet tar sin utgångspunkt i elevernas egna tankar händer något med processen. Bitarna faller på plats på ett annat sätt. Eleverna blir ofta mer engagerade, mer modiga – och undervisningen får en annan riktning. Det är just detta vi ser om och om igen: att engagemanget växer när elever märker att deras idéer faktiskt spelar roll.

Från tanke till handling

InnoCarnival startade 2014 och har vuxit till en bred skolutvecklingsinsats där förskolor, grundskolor, anpassade grundskolor, gymnasier och anpassade gymnasieksolor samarbetar med både förvaltningar och externa aktörer. Satsningen riktar sig till barn och unga i hela utbildningskedjan och ger dem utrymme att utforska, skapa och påverka utifrån sin nivå. Det innebär att en fyraårings fundering om grönska på gården är lika mycket en del av processen som gymnasieelevers resonemang om AI och etik. Genom SKAPAR’N-modellen får eleverna ett ramverk för att undersöka, analysera, skapa och påverka – en struktur som ger trygghet åt både yngre och äldre grupper.

Den gemensamma finalen, den här omgången, blir karnevalen i april 2026, men vägen dit är själva lärandet.

När lärandet utgår från verkligheten

I årets upplaga deltar förskolor och skolor i ett antal lärprocesser som alla bygger på att barn och elever får arbeta med frågor som berör dem. Här är några exempel:

Grönare gårdar – barn och elever undersöker hur närmiljön kan bli mer hållbar, svalkande och lekvänlig, tillsammans med Levande Leklandskap, Växtvärket och Stadsbyggnadskontoret.

TellUS – yngre elever samarbetar med Malmö Museum och Malmö Skolrestauranger kring mat, hälsa, vatten och minskat matsvinn.

AI-dventures – äldre elever utforskar hur artificiell intelligens kan skapa innovationer med samhällsnytta.

Remake – högstadieelever arbetar med SYSAV kring textilkonsumtion, återbruk och cirkulär ekonomi, och skapar nya produkter som ger avfall nytt liv.

Malmö FF – där mellanstadieelever undersöker hur stora sportevenemang kan bli mer hållbara, med fokus på avfall, materialflöden och resor till och från arenan.

Pedagoger uttrycker ofta att arbeta värdeskapande förändrar undervisningen – både hur grupper samarbetar och hur undervisningen utvecklas. När idéer prövas, testas och tas på allvar uppstår ett annat fokus i grupperna.

Det är just i skiftet från “vi gör en uppgift” till “vi gör något som faktiskt betyder något” som engagemanget tar fart.

Skolutveckling som börjar i det lilla, men känns i det stora

Pedagoger beskriver ofta hur deltagandet i InnoCarnival påverkar mer än själva projektet:

det öppnar för fler frågor,
det stärker språk och resonemang,
det bygger nyfikenhet hos grupper som annars kan vara försiktiga,
det gör ämnesövergripande arbete naturligt,
det fördjupar arbetet med hållbar utveckling,
det skapar gemensam riktning i arbetslagen.

En lärare uttryckte det så här:

“Jag trodde från början att det här skulle ta tid från allt annat. Men nu märker jag att eleverna samarbetar bättre, diskussionerna blir djupare – och att allt det andra går snabbare, just för att de tränat på att tänka tillsammans.”

Det är precis den typen av förändring som är svår att fånga i en projektbeskrivning, men lätt att känna igen när den sker.

När barnens idéer får betydelse växer framtidstron

Det vi själva bär med oss varje år är hur elever får syn på nya sidor av sig själva genom arbetet.
Många berättar att de vill fortsätta påverka, fortsätta göra skillnad – på sitt sätt.

När de märker att deras tankar tas emot, testas och ibland till och med påverkar hur Malmö utvecklas, då händer något viktigt.

Det är i de stunderna vi påminns om varför InnoCarnival finns: