Digital kompetens i SO-ämnen

Detta blir tydligt i SO-ämnen där lärare pratar om vikten av att eleverna lär sig att ha ett kritiskt förhållningssätt i digitala miljöer. Liksom i andra ämnen menar SO-lärare att digitala verktyg bidragit med ökad variation i undervisningen, ökad tillgänglighet till olika resurser samt möjlighet för elever att visa sin kunskap på olika sätt. 

I detta inlägg sammanställs vad som framkommit i intervjuer med lärare i SO-ämnena inom uppdraget Digitaliseringens påverkan på undervisning och lärande. 3 grupper med sammanlag 11 lärare i SO-ämnen från 11 olika skolor intervjuades under 2021. 

Styrdokument och användning
I kursplanerna för de ämnen som ingår i det övergripande begreppet SO (historia, religion, samhällskunskap och geografi) finns skrivningar som handlar om att kunna hantera och värdera information från olika källor. I historia ska dessa vara en grund för att skapa historisk kunskap. 

Kopplingen mellan samhällsutveckling och digitaliseringen av samhället blir speciellt tydligt i ämnet samhällskunskap där eleverna ska lära sig om hur information sprids i olika medier och mediers roll i detta. I det centrala innehållet ingår även att kunna urskilja budskap avsändare och syfte med ett kritiskt förhållningssätt, att känna till hur olika medier är uppbyggda, hur nyheter kan påverka olika grupper av människor och hur bakomliggande programmering styr informationen i digitala medier. Dessutom ska eleverna kunna agerar ansvarsfullt i olika medier och förstå så väl möjligheter som risker med digital kommunikation.

Lärarnas användning i undervisningen

Lärare på alla stadier beskriver hur digitaliseringen av undervisningen bidragit till variation i SO-undervisningen och hur tillgängligheten till material ökat väsentligt. Möjligheten att använda aktuellt material för att konkretisera ämnet har ökat och lärarna nämner till exempel hur de kan  använda Google Earth med sina elever till exempel för att gå in och se hur Vita huset ser ut.

Lättillgängligheten och variationen i material som finns tillgängligt beskriver lärarna som något som bidrar till att fler elever kan förstå eftersom innehållet i undervisningen kan förklaras på många olika sätt. Därmed fungerar variationen även som ett kompensatoriskt hjälpmedel. Inläsning av texter och att elever kan lyssna på texter nämns som något som bidrar till att stötta andraspråkselever förståelse av ämnesinnehållet. 

Variationen gäller både det material som lärare använder sig av i ämnet och hur eleverna kan redovisa sina kunskaper. Istället för att alltid redovisa inför helklass kan de till exempel spela in filmer och poddar. Historieämnet tas upp som ett ämne där det är tacksamt att använda digitala verktyg för att till exempel undervisa om historiebruk genom att använda filmer och musik. En annan positiv aspekt som tas upp är att digitala verktyg kan underlätta att arbeta ämnesövergripande.

En annan aspekt av tillgängligheten som lärarna nämner är att den innebär att de kan vara mer flexibla om en fråga dyker upp under en lektion och då låta lektionen ta en annan riktning utifrån elevernas intressen och nyfikenhet. 

Samtidigt lyfter lärarna fram behovet av att elever lär sig vara kritiska till all information de får via nätet och att eleverna lär sig hantera digitala verktyg på ett bra sätt. Lärarna diskuterar bland annat förbud och begränsningar för eleverna samt fördelar och nackdelar med detta. En av lärarna pratar om att de har mobilförbud på skolan där hen arbetar. En annan lärare menar att elever alltid kommer att hitta sätt att göra annat och att det handlar om att locka dem att göra skolarbetet istället för att förbjuda och begränsa. 

Elevernas lärande och användning

Utifrån vikten av att elever lär sig att vara källkritiska påpekar lärarna att det både handlar om att vara källkritiska och om att ha grundläggande kunskaper om hur tekniken fungerar. I de yngre åren berättar lärarna bland annat om hur de får lägga tid på att lära eleverna skriva med tangentbordet och till exempel hur de raderar text utan att ta bort för lite eller för mycket. 

Som tidigare nämnts så menar lärarna att digitaliseringen av undervisningen bidragit till det kompensatoriska arbetet. Undervisningsmaterial finns samlat i Google miljön och innebär därmed att elever alltid har tillgång till det. Om elever är sjuka kan de gå in där och se vad som gjorts på lektionen. Dessutom kan materialet anpassas för eleverna på ett sätt som inte blir utpekande. 

Det som lärarna tar upp som en utmaning är att eleverna inte främst ser datorer som verktyg för kunskapsutveckling utan för kommunikation och spel. Lärarna menar att frågor kring ansvar är centrala; hur kan eleverna utveckla sitt ansvarstagande då det gäller hur de använder digitala verktyg? Lärarna behöver ha en pågående dialog med eleverna kring när och hur de digitala verktygen kan eller bör användas och när de inte är lämpliga och istället blir distraherande. Även föräldrars engagemang i detta är av vikt. 

Någon lärare påpekar att undervisning kring till exempel sociala medier behöver göras tidigt i skolgången men att inte alla lärare är tillräckligt insatta i området för att kunna bedriva en sådan undervisning. 

Olika lärresurser i undervisningen

Det är tydligt i intervjuerna att de flesta lärare använder sig av en mängd olika resurser i sin undervisning, såväl digitala som analoga. Några lärare skapar sitt eget material men de flesta kombinerar läromedel (i form av en bok eller digitalt) med andra resurser. En lärare i de yngre åren beskriver hur hen först ser en film tillsammans med eleverna i helklass. Läraren pausar filmen då och då för att diskuterar de begrepp som tas upp. Filmen finns sedan tillgänglig i Google Classroom så att elever kan titta på den igen och där kan även finnas en uppgift kopplad till filmen. 

Några lärare tar upp brister i digitala läromedel och menar att de tappar både vad gäller större perspektiv och i detaljer. Lärarna anser alltså att de större perspektiven, till exempel om hur olika händelser hänger ihop, i hög grad saknas och att läromedlen samtidigt inte är tillräckligt detaljerade i det de tar upp. I de yngre åren menar lärarna att texter på NE.se är för svåra för eleverna. Genom att komplettera läromedlet med andra lärresurser och undervisning kan lärarna kompensera för dessa brister.

Intervjuerna i relation till forskning

Liksom lärarna i svenska, talar SO-lärarna om vikten av att eleverna lär sig vara källkritiska och förhåller sig kritiska vid till exempel sökningar efter information på nätet. Källkritik nämns ofta i relation till historieämnet. Som till exempel Carlsson och Sundin påpekar så behöver undervisning om källkritik ta hänsyn till den digitala miljö som sökningar i dag ofta görs i (se vidare blogginlägg utifrån intervjuer med svensklärare – https://pedagog.malmo.se/2022/03/01/digitala-verktyg-i-svenskundervisningen)

I en systematisk översikt av Skolforskningsinstitutet, som utgår ifrån frågan hur undervisning i samhällskunskap kan utformas för att stärka elevers kritiska tänkande, kommer man fram till att forskningen visar att kritiskt tänkande innefattar fyra olika förmågor. Källkritisk förmåga är mest framträdande i de studier där undervisningen baseras på multimedial information, det vill säga att eleverna arbetar med digitala verktyg och audiovisuella källor.

Liksom lärarna i intervjuerna uttrycker det så bidrar multimediala källor till att ge en mångfacetterad bild men eleverna behöver stöd för att kunna tolka, granska och värdera materialet. Den analytiska förmågan handlar om att förstå och kunna urskilja olika perspektiv och författarna menar att stöd för att kunna både identifiera och jämföra perspektiv kan byggas in i digitala lärresurser. Dock behöver eleverna även här stöd av lärare genom frågor och  vägledning. Både den självreflekterande förmågan och argumentationsförmågan utvecklas främst i diskussionsbaserad undervisning. Eleverna ges då möjlighet att i dialog reflektera över och utmanas i sina egna tankar och ställningstaganden. Digitala forum lyfts fram som en möjlighet för eleverna att öva sin argumentation och även få återkoppling på inlägg.

I Skolverkets material Digital kompetens och samhällskunskap finns både texter och filmer som belyser och diskuterar digital kompetens och knyter an till formuleringar i styrdokumenten.  

Vill du läsa mer?

Vill du läsa mer om vad som har framkommit vid fokusgruppsintervjuernaintervjuerna med lärare? Här hittar du tidigare blogginlägg som utgår ifrån fokusgruppsintervjuer inom uppdraget, Digitaliseringens påverkan på undervisning och lärande:

• Lärare ser både möjligheter och utmaningar med digitala verktyg (2022-01-14)
• Digitala verktyg i matematikundervisningen (2022-02-03)
• Digitala verktyg i svenskundervisningen (2022-03-01)
• Vi gör både och – ofta tillsammans (2022-03-17)
• Att använda digitala verktyg på lågstadiet – vad tillför det? (2022-04-26)