Digitaliseringens påverkan på undervisning och lärande i Malmö

Samhällsutvecklingen, förändringar i läroplanerna samt Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet har för Malmö, liksom för en stor del av de svenska kommunerna inneburit satsningar av olika karaktär kring digitalisering. Nu är det dags att följa upp! Uppdraget utgår ifrån den del av den nationella strategin som handlar om Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter.

Vad ska studeras?

Inledningsvis kommer ett 100-tal lärare från Malmös olika grundskolor intervjuas. Dessa intervjuer sker i fokusgrupper och  kommer att ha ett ämnesdidaktiskt fokus där vi utgår ifrån olika ämnen/ämnesområden och åldrar på eleverna. Tanken är att ta tillvara lärarnas kunskaper, erfarenheter och tankar om sin undervisning i relation till digitala verktyg. Längre fram kommer djupdykningar genomföras på några skolor där skolledning, lärare och elever följs.

Avsikten är att studien ska bidra till det fortsatta utvecklingsarbetet med att bygga varje elevs bästa skola (VEBS). Uppdraget kommer att bestå av många olika delar med syftet att bidra till ett ökat kunnande om bland annat:

• hur digitaliseringen påverkar undervisningen.
• vad adekvat digital kompetens innebär i olika ämnen och hur lärare och elever kan utveckla den.
• vilka faktorer som stärker och hindrar digitaliseringsprocessen.

Omvärldsbevakning och forskning

Den inledande delen av studien kommer att ha ett ämnesdidaktiskt fokus på användning av digitala verktyg. Det finns en del forskning inom området utifrån olika ämnen och åldrar på elever Här följer några sådana exempel på svensk forskning från det senaste året

Förutsättningar för elevers textskapande är en avhandling från i våras. I den framkommer att digitala verktyg kan ha en betydande roll när elever skapar text. Forskaren Helene Dahlström har kommit fram till att det ökar elevers meningsskapande men menar också att tillgången till digitala verktyg skiftar och påverkar därmed resultatet. Tillgången har inte bara att göra med den tekniska tillgången utan handlar lika mycket om en varierad  tillgång till erfarenheter och kunskap om hur verktygen kan användas.

I avhandlingen Didactical Consideration in the Digitalized Classroom beskrivs en fallstudie som syftar till att studera hur integreringen av digitala verktyg sker under ett arbetsområde på lågstadiet. Denna studie visar att valen av digitala verktyg fick en framträdande roll och ämnesinnehållet fick därmed stå tillbaka. Diskussionerna handlade till stor del om val av mjukvara och hur den fungerade istället för ämnesinnehållet. Forskaren Anne Kjellsdotter menar att ett skäl är att lärares didaktiska kompetens ofta saknas i diskussionen om skolans digitalisering.

Ramverket TPACK är ett sätt att visa på att lärare behöver ämneskunskaper, pedagogiska kunskaper och teknologiska kunskaper. När man som lärare ska planera ett arbetsområde så behöver dessa kompetenser samverka och påverka varandra. I min avhandling Digitala verktyg i en naturvetenskaplig undervisningspraktik kan du läsa mer om detta. Studien som ligger till grund för avhandlingen är genomförd på högstadiet inom de naturvetenskapliga ämnena. I ett tidigare blogginlägg på Pedagog Malmö kan du läsa mer om TPACK.

Parallellt forskningsuppdrag

Parallellt med detta uppdrag mot grundskolan startar senare i höst ett forskningsprojek finansierat av Riksbankens jubileumsfond. Det innebär att docent Alla-Lena Gode från Malmö universitet under tre år kommer att jobba tillsammans med Pedagogisk inspiration och Malmös tre skolförvaltningar med projektet ”Skolors och förskolors digitalisering och digitala kompetens i praktiken”. Detta ger oss i Malmö en fantastisk möjlighet att få samarbeta med en erfaren forskare som genomför studier med allt i från förskolor till vuxenutbildningar i Malmö stad.