Vi gör både och – ofta tillsammans

Tillsammans och både och är ord som beskriver det som framkom vid intervjuer med lärare i förskoleklass. Den ena intervjun hade fokus på matematiskt tänkande och den andra handlade främst om språklig medvetenhet, men vi samtalade även om andra delar av undervisningen.

Av Karin Ollinen

Publicerad 17 mars 2022

Inom uppdraget Digitaliseringens påverkan på undervisning och lärande fick vi möjlighet att genomföra fokusgruppsintervjuer med nio lärare som undervisar i förskoleklass. I detta blogginlägg finns berättelser från intervjuerna, men också inslag av aktuell forskning samt skrivningar från styrdokumenten.

Förbereda eleverna inför skolan

I LGR11 finns det beskrivet att undervisningen i förskoleklass bland annat ska förbereda eleverna för fortsatt utbildning. I Therese Weléns färska avhandling Lärares roll och utmaningar i arbetet med barns tidiga skolövergångar (2022), beskrivs behovet av att utveckla samverkan mellan lärarna i förskoleklass och de intilliggande skolformerna för att skapa sammanhang och progression för eleverna. I avhandlingen beskrivs att det inte är ovanligt att elever möter samma uppgifter och innehåll, vilket var något som framkom även vid intervjuerna.
Flera av lärarna beskrev förskoleklassens viktiga uppdrag att förbereda eleverna för att börja skola och därmed bland annat använda digitala verktyg på olika sätt. Det avspeglar sig exempelvis genom att eleverna i förskoleklass får:

träna på att logga in i olika system
uppgifter digitalt som ska genomföras under veckan och vara klara vid en viss tidpunkt
använda appar och digitala resurser för minnesträning och logiskt tänkande

Kreativitet och digitala verktyg

De lärare som deltog vid intervjuerna har gett en bred bild av möjligheter med digitala verktyg. Det har handlat om stöd vid specifika lärandesituationer men också som en del av den fria leken där elevernas tankar och estetiska uttrycksformer får ta plats.

Att ta del av musik, dans och bilder var något som lärarna berättade om på olika sätt. Att låta eleverna fota med iPad beskrevs som en möjlighet vid dokumentation. Det kunde också handla om att skapa kartor med inslag av foton från närmiljön, eller leka detektiv och fota geometriska former. Bilderna visades sedan så att de tillsammans kunde titta på dem och prata om dem. Det innebar att upplevelser indirekt kunde tas in i klassrummet, men också en möjlighet till repetition och fördjupad kunskap kring en upplevelse. Musik, ibland tillsammans med en lämplig bild, användes av flera av lärarna för en lugn stund på morgonen eller för att avsluta och samla ihop klassen mot slutet av dagen. Vid rörelseaktiviteter i klassrummet kunde det också vara bra att med hjälp av projektorn både inspirera och visa på exempelvis en dans.

Tillgången till digitala verktyg

Tillgången till digitala verktyg i förskoleklass ser olika ut på skolorna. En majoritet ansåg inte att deras elever hade möjlighet att utnyttja digitala verktyg i den omfattningen som de önskade, dock hade en förbättring skett det senaste året. iPad var det vanligaste digitala verktyget, vilket uppskattades av de flesta av lärarna, samtidigt som de nämnde att det kunde vara ett problem när eleverna kom till årskurs 1 och bara använt iPad.. I en del av förskoleklasserna så behöver man boka iPad eller Chromebooks relativt långt i förväg, vilket innebär att användningen inte blir naturlig och därmed inte lika givande. Under intervjuerna framkom det att eleverna många gånger arbetade parvis eller i grupp med verktygen, vilket innebar att det relativt sällan fanns behov av ett personligt verktyg.

Tillgången handlade också om appar, resurser på nätet eller digitala läromedel. Detta var generellt inte något problem, men en del av lärarna fick hålla tillgodo med gratisversionen av en lärresurs. Det innebar färre möjligheter att följa upp resultat, ge eleverna tillgång till uppgifter på rätt nivå och sämre möjlighet för lärarna att följa upp arbetet. Därmed kunde inte potentialen i verktygen utnyttjas fullt ut.

Nämnas bör att projektorer eller interaktiva skrivtavlor framställdes som en självklar och naturlig tillgång i ett klassrum. Ett par av lärarna beskrev också möjligheten med interaktivitet vid projicering och menade att det i förskoleklass ger ett stort mervärde när elever kan vara fysiskt aktiva framme vid tavlan och en naturlig kombination av analog och digital verksamhet.

Bidra till elevers lärande

Kombinationen av de analoga och digitala möjligheterna i form av lek och färdighetsträning framkommer på olika sätt under intervjuerna. En utökad verktygslåda som innebär en större möjlighet till variation, olika sätt att lära sig på var en beskrivning som återkom.

En av lärarna beskriver att elevernas arbete med praktiskt material för att utveckla det matematiska tänkandet är centralt i förskoleklass, men att det finns bra appar att komplettera med. Dessa används till elever som behöver lite extra utmaningar men också till de som behöver repetera och träna upprepade gånger. En ökad möjlighet till individanpassning med hjälp av de digitala verktygen var en sak som flera av lärarna trycker på.

Att arbeta med programmering beskrivs som lustfyllt. Det ger också en stor möjlighet att kombinera konkret och abstrakt arbete. Inledningsvis arbetar många med analog programmering med hjälp av sina kroppar för att sedan gå över till en app som styr exempelvis en Beeboot som gör att det analoga och digitala flätas ihop på ett naturligt sätt.

I samband med att eleverna ska lära sig läsa och skriva nämns ofta digitala verktyg som ett hjälpmedel som skapar variation och som används kompensatoriskt. Lärarna beskriver möjligheter med specifika digitala resurser men också metoder såsom Att skriva sig till lärande (ASL) och Bornholmsmetoden. Eleverna arbetar ofta parvis och får stöd på olika sätt med hjälp av de digitala verktygen. I dessa sammanhang, liksom i de flesta andra, så påtalar dock lärarna att det inte handlar om analogt eller digitalt, utan att de arbetar med exempelvis bokstäverna på olika sätt både på datorn och med sina händer. På Pedagog Malmö finns flera artiklar och blogginlägg om ASL för den som vill läsa vidare om hur skolor i Malmö stad har valt att arbeta med läs- och skrivutvecklingsmetoden ASL.

Under samtalen framkommer att digitala verktyg ofta används för att förstärka och underlätta. Det ges flera exempel på språkutvecklande arbetssätt där projektorn ger ett visuellt stöd. Det kan handla om att visa tillhörande bilder vid högläsning eller visa begrepp inom exempelvis matematiken. Ibland är det en film från UR där alla kunde titta tillsammans och sen samtala om vad de sett och hört.

Uppföljning av digitaliseringsstrategin och eventuella dilemman

Skolverket släppte en ny uppföljning av målen i den nationella digitalitaliseringsstrategin i februari 2022. I den framkommer att undervisningen i förskoleklass innehåller digitala inslag i mindre omfattning än i grundskolan. Det kan säkerligen finnas många olika skäl till det, men värt att lyfta är:

Majoriteten av lärarna och eleverna i förskoleklass vill använda digitala verktyg mer än de gör idag.
Lärare i förskoleklass och lågstadiet arbetar i betydligt lägre utsträckning med att utveckla elevernas förmåga att källkritiskt granska och kritisk söka information jämfört med övriga stadier i grundskolan. En orsak kan var att behovet ökar med elevernas ålder, men en betydande andel svarar att de inte vet om de arbetar med detta eller att det inte är aktuellt.
Färre lärare i förskoleklass än i grundskolan har deltagit i kompetensutveckling samt fört samtal med kollegor kring användning av digitala verktyg.

I delar av Skolverkets utvärdering sticker undervisning i förskoleklassen ut. Inte heller i Malmö är tillgången på digitala verktyg lika självklar om man undervisar i förskoleklass som i grundskolan. När det gäller att arbeta med källkritik så hade ett par av de intervjuade lärarna ett väl utvecklat arbete medan de resterande lärarna arbetade med dessa delar i mindre omfattning.

Under intervjuerna i Malmö stad har vi fått ta del av inspirerande och kloka tankar kring användning av digitala verktyg vid både undervisning och fri lek. I texten ovan beskrivs vid upprepade tillfällen att användningen av verktygen många gånger sker tillsammans och att det analoga och digitala kompletterar varandra. Detta är något som de intervjuade lärarna framför på olika sätt under dessa intervjuer. Samtidigt finns det de som menar att det digitala tar bort den för läraren så centrala interaktionen mellan människor och att digitaliseringen går hand i hand med individualiseringen (Birkstad-Balas, M., Kornhal, P., Nilsson, JM, 2014). Brante och Godhe visar i sin artikel Digitala aktiviteter som stöd för literacyutveckling (s.48-52) att det inte finns någon motsättning mellan deltagande kultur och digitalisering utan att tekniken öppnar för samarbete. I dessa intervjuer fanns beskrivningar som handlar om ökade möjligheter till individualisering, men det var långt ifrån dessa delar som var framträdande utan det handlade främst om tillsammans och både och. Det analoga och digitala kompletterar varandra!

Vill du läsa mer?

Vill du läsa mer om vad som har framkommit vid fokusgruppsintervjuernaintervjuerna? I tidigare blogginlägg finns delar som knyter an till dessa intervjuer med lärare som undervisar i förskoleklass. Det handlar framför allt om blogginläggen kring undervisning i matematik och svenska. Framöver kommer fler inlägg, inledningsvis med fokus på grundskolans olika stadier.
Tidigare blogginlägg som utgår ifrån fokusgruppsintervjuer inom uppdraget, Digitaliseringens påverkan på undervisning och lärande: