Att uppmärksamma och arbeta med hedersproblematik
En skolledares syn på skolbiblioteksutveckling
Lyftet finansierades av Europeiska socialfonden och pågick från februari 2012 till juni 2014. Totalt för alla fem län medverkade 130 deltagare. Nu drygt ett år efter att projektet avslutats träffar jag Inga Andersson, biträdande rektor på Jenny Nyströmsskolan – en av gymnasieskolorna i Kalmar som deltog. Jag är nyfiken på att höra vad lyftet har inneburit, men också på att höra hur Inga ser på skolbiblioteksutveckling i allmänhet.
Skolbibliotekarielyftet på Jennys Nyströmsskolan
Inga menar att det viktigaste med Skolbibliotekarielyftet var att det förutom att vara ett kompetensutvecklingsprojekt även var ett skolbiblioteksutvecklingsprojekt. Ett projekt med syfte att dels utveckla verksamheter, men även att lyfta frågan kring elevers rätt till skolbibliotek. På Jenny Nyströmsskolan innebar lyftet att man arbetade mer aktivt med utvärdering av verksamheten. De hittade även former för guided inquiry, dvs hur lärare och skolbibliotekarier kan samarbeta och handleda elever för att utveckla deras undersökande och analytiska förmågor.
För eleverna innebar insatserna ett utvecklingsarbete som, i samarbete med lärarna, syftade till en högre måluppfyllelse. Skolbibliotekarielyftet pekade på ett stort och komplext kompetensutvecklingsbehov hos en yrkesgrupp som jobbar i en lika föränderlig verksamhet som lärarna gör – nämligen skolan. Behovet av liknande kompetensutvecklingar är stort över hela landet, menar Inga.
Varför anställa en skolbibliotekarie?
Först och främst ska man se till att det finns en skolbibliotekariekompetens – den är viktigare än själva det fysiska biblioteket – och ett bibliotek med bra anslag, hävdar Inga. Flera av hennes rektorskollegor hänvisar till att de anställer lärare för att man vill ha pedagogisk personal i skolan och i biblioteket. Inga menar istället att det ska vara en skolbibliotekarie med pedagogisk kompetens i skolbiblioteket.
– Skolan har både ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag och i den digitaliserade skolan behövs flera kompletterande kompetenser; lärarna är viktigast i klassrummet och de ska undervisa i sina ämnen. Runt omkring dem behövs kompletterande stödkompetenser i form av IKT-pedagoger, elevhälsa – och skolbibliotekarier.
Hon poängterar också det är viktigt att ge tydliga uppdrag till personalen – oavsett yrkesgrupp – och att ge rimliga möjligheter att genomföra dessa. Det kan innebära att vissa delar inom den traditionella biblioteksverksamheten kanske får stryka på foten medan andra prioriteras.
– Har vi en digitaliserad skola är det viktigare att samverka med lärare kring informationssökning, stödstrukturer och källkritik för fördjupad kunskapsutveckling än att låna ut läroböcker.
Skolbibliotekarien bidrar till ökad måluppfyllelse
Rätt använt menar Inga att skolbiblioteket och skolbibliotekarien bidrar till ökad måluppfyllelse för eleverna. Skolbibliotekarier har en kompletterande kompetens kring medie- och informationskunnighet. Nämligen kopplingen mellan informationssökning och lärande, som är nödvändig i en digitaliserad skola.
– Det är nödvändigt för det arbetssätt som bygger på det konstruktivistiska synsätt, som innebär att eleverna utgår från egna frågeställningar. Det kräver en stor del självständig informationssökning, värdering och bearbetning.
Inga poängterar att biblioteksverksamheten självklart ska mätas och utvärderas. Det systematiska kvalitetsarbetet är en viktig del av skolans utvecklingsarbete och en förutsättning för att planera, följa upp och utveckla utbildningen. Här bör naturligtvis alla delar av skolans verksamheter ingå: undervisning, elevhälsa och skolbiblioteksverksamhet.
Samarbete, mötesplatser och verksamhetsutveckling
Inga poängterar att det är viktigt för henne som rektor att skapa mötesplatser för lärare och bibliotekarier. Det kan t ex handla om att ha en gemensam arena där man har möjlighet att diskutera – t ex genom att man som bibliotekarie ingår i ett arbets- eller ämneslag.
– Det är även viktigt att skolbibliotekarier deltar i den gemensamma kompetensutveckling som erbjuds t ex lärare på skolan. Initialt kanske man har svårt att se på vilket sätt fortbildning kring betyg och bedömning, formativt arbetssätt m.m. kan gynna skolbiblioteksutveckling. Nu är det dock inte skolbiblioteksutveckling som är i centrum utan elevers lärande. Ska lärare och bibliotekarier samverka krävs en gemensam utgångspunkt och en gemensam input.
Inga är övertygad om att en duktig skolbibliotekarie, utifrån sin specialkompetens, kan ta till sig denna typ av fortbildning. Genom att omsätta den i sin verksamhet och på så sätt utveckla sitt arbete mot en ökad måluppfyllelse hos eleverna.
Likvärdig utbildning och tillgång till skolbibliotek
Likvärdig utbildning är en hjärtefråga för Inga och liksom tillgång till särskilt stöd, digitalisering är viktigt för likvärdig utbildning är tillgång till skolbibliotek det. Verkligenheten innebär dock ofta att mindre skolor inte har möjlighet att anställa en egen bibliotekarie eller bygga upp ett skolbibliotek med ett bra bestånd. Här anser Inga att skolverket har ett viktigt uppdrag att titta över möjligheterna till likvärdig utbildning och att man då även tittar på tillgången till skolbibliotek. Hur kan man samverka, vilken digital infrastruktur behövs för att kunna skapa ett digitalt skolbibliotek med tillgång till skolbibliotekariekompetens online?
Inga uppmanar alla sina rektorskollegor ute i landet att besöka några av de skolor som har utsetts till Årets skolbibliotek, t ex Centrumskolan i Växjö eller Hjulsbroskolan i Linköping. Där är det väldigt tydligt hur olika kompetenser samverkar mot ett gemensamt mål – elevernas lärande – och hur långt man kan nå med ett systematiskt arbete.
Läs mer om Skobliotekarielyftet här:
Alla talar om ”rätt” kompetens – men vad är det?
”Sparka undan piedestalen och ner i gyttjan”
Kan dom, så kan jag!
Text: Karin Ahlstedt