Ett blodigt studiebesök

I fredags flyttade den avslutande lektionen om kroppen ut från klassrummet, för eleverna på Örtagårdsskolans grundsärskola, och in på självaste blodcentralen vid triangeln i Malmö. Eleverna visade stort intresse, respekterade stundens allvar och ställde utmanande, kloka frågor till personalen som berörde allt från varför man inte får lämna blod när man blivit tatuerad till… hur vet man vilken blodgrupp man har? Och hur tar ni reda på min blodgrupp om jag råkat ut för en olycka och inte kan svara…kan jag få fel sorts blod då? 

Efter frågestunden blev det praktik under ordnade former. Jag fick agera försöksperson. Min tjugofemte lämnade blodpåse kommer jag minnas för alltid då sköterskan assisterades av modiga och engagerade elever. De kontrollerade så mitt blodkärl var okej att sticka i, de hade koll på mängden blod som kom in i påsen, serverade vatten och påminde om att jag måste få ett plåster. Jag kände mig helt trygg och mycket stolt över deras agerande.

Jag tror på att låta eleverna uppleva det de arbetar med i teorin i praktiken. Att som pedagog tro på elevernas förmåga och våga lita på att de kan klara saker som kan vara utmanande.

Målet med lektionen på blodcentralen var såklart fokus på blodets funktion i kroppen. När jag i efterhand reflekterar över besöket kan jag se hur andra livsviktiga förmågor prövats och övats. Som att vara gäst på någons arbetsplats, hur man tar sig från plats A till B med lokaltrafiken eller hur man på olika sätt visar respekt för andra människor som befinner sig på samma plats som en själv. Denna kunskap och förmåga kan du aldrig läsa dig till i en bok – det bjuder livet på i verklighetens praktik.