Flerspråkiga glasögon på fritids

Sedan ett tag finns ett försterlärarnätverk inom fritidshem. Det leds av Jörgen Ekberg på PDM och en dag blir jag inbjuden att vara med på deras mötesplats. Pedagogerna berättar att det finns behov runt de språksvaga eleverna, och trots att vi snart är överens om att det begreppet är något skevt blir det en bra ingång till vårt arbetes riktning; nyanlända elever på fritidshem när det svenska språket ännu inte är starkt är det som menas. Det är det transspråkande förhållningssättet vi behöver lyfta. Att jobba med flerspråkighet, att uppmuntra eleverna att språka och reflektera på sitt modersmål, är en utgångspunkt som gynnar alla elever. Svenskan är ju målspråket som vi successivt växlar över till och de elever med endast svenska i sitt bagage använder förstås svenskan.

När vi ses under den pedagogiska mötesplatsen bidrar alla till innehållet. Vi berättar om  erfarenheter av situationer under fritidsverksamheten och i lärmiljön där vi känner att vi hade kunnat använda elevernas (och föräldrarnas) första språk mer. Nu vill vi identifiera hinder och komma över dem för att istället fokusera på möjligheter som gör verksamheten mer flerspråkig. Vi skriver en post-it på ett konkret steg som vi vill ta tag i och försöka genomföra i vårt arbete till nästa gång vi ses.

Till tillfälle två av mötesplatsen har vi alla tagit på våra transspråkande glasögon och vi hittar hela elva inriktningar att jobba vidare med för flerspråkighet och transspråkande i fritidshem. Kanske finns det fler inriktningar därtill, eller om vi  för dem samman till färre? Ett ledord för mig som språkare är exempelvis tvillingläsning.

Barnen tycker mycket om fritids, de tycker att man hämtar för tidigt,  vill sällan gå hem, och hur blir möjligheterna under sommarlovet det här året? Mer därkring och om utvecklingsarbetet för fritidshem och flerspråkighet efter nästa mötesplatsträff  i juni.

 I Malmös reviderade riktlinjer för nyanlända elever läser vi att fritidshemmet ska, utöver hänsynen till föräldrars förvärvsarbete eller studier, även bedömas utifrån elevens eget behov på grund, att fritids kan utgöra en viktig del i den nyanländas lärande och inkludering samt att Malmö stads grundskolor strävar efter alla  pedagoger ska ha grundläggande kompetens i ad som kännetecknar andraspråksinlärning, flerspråkighet och interkulturell kommunikation. Även skollagen lyfter fram fritidshem för nyanlända elever

Kika också in en kopia av mötesplatsens gemensamma arbetsdokument med de elva punkterna. I ett delat googledokument synliggörs reflektioner och formuleringar,  det är smidigt att ändra och översätta i Google.

Läs mer om de populära mötesplatserna, för språk- och kunskap!