Flerspråkighet, forskning och digitala verktyg

Under höstterminen har hon lett och organiserat fortbildning i modersmålsstöd och flerspråkighet för förskolornas personal i Malmö stad. Fortbildningen har i första hand varit föreläsningar och workshops med fokus på musik och digitala verktyg som IPad och PENPal.

Hur blandar man nyttan med flerspråkighet med aktuell forskning och det moderna samhällets digitala verktyg? Det pratas ofta om ett barns tvåspråkighet men enligt Maria är det är för snävt begrepp att beskriva ett barns språktillhörighet. Många barn idag har förutom svenskan kanske både två eller tre andra språk som de växer upp med och det är inte alltid lätt att möta de behov som flerspråkighet kan innebära.

– I mitt uppdrag ingår det att informera och implementera verktyg för att jobba med flerspråkighet och stöd i modersmålet, berättar Maria. Eftersom jag själv är ute på fält med El-Sistema vet jag att många pedagoger söker verktyg för att utveckla möjligheterna att arbeta med modersmålsstöd och flerspråkighet.

– Jag la forskning och all vetskap under lupp för att tänka ut hur det här skulle gå till, fortsätter hon.

Allas uppdrag

Enligt skollagen och läroplanen är det allas uppdrag att arbeta med flerspråkighet samt stödja modersmål. Att stötta ett barns språk är med andra ord grundläggande för att utveckla identitet och tillhörighet. Som pedagog är det viktigt att hela tiden tänka att man ska stötta det flerspråkiga och skapa balans mellan språken.

Föreläsning med fokus på flerspråkighet

Deltagandet har varit stort. Cirka 300 pedagoger i Malmö stad har under hösten deltagit i en eller flera workshops. Först fick alla en halvdagsföreläsning med tre olika föresläsare. Eva Kristina Salameh, logoped och lite av en guru i Malmö när det gäller flerspråkighet och modersmålstöd var först ut. Salameh pratade bland annat om flerspråkighet i kombination med språkstörning. Därefter berättade Pia Håland Anveden från FOU, språk- skriv och läsutveckling, om mötet mellan föräldrar och barn och ett interkulturellt förhållningssätt. Anveden belyste vikten av att vara lyhörd i mötet med föräldrar och gav pedagogerna verktyg för hur man kan ta till vara på deras kunskaper och erfarenheter.

Vuxnas roll i barns kommunikation

Åsa Ljunggren (licentiat, forskarskolan, barndom och lärande ämnesdidaktik) avslutade med att prata om sin forskning ”Fria och riktade handlingsområden i en flerspråkig förskola” – erbjudanden till kommunikation. Ljunggrens föreläsning hade fokus på hur barns kommunikation tar sig olika uttryck i olika sammanhang och vilken viktig roll vuxna har i den kommunikationen.

Ipad och Puppets pals

Efter föreläsningarna var det dags för pedagogerna att välja olika workshops med fokus på språk, modersmålstöd och flerspråkighet. Violetta Lanzt och Janos Back, It-pedagoger, höll workshop om Ipad och hur man kan använda den som verktyg för att utveckla arbetet inom de här områdena. Fokus låg på Puppets pals- en kreativ app där man kan skapa egna sagor. (Hur det arbetet kan förverkligas ute i fält berättar förskollärare Livija Grebovic på Kullabäckens förskola om i dagens artikel samt Rosalinda Estrada på Snödroppens förskola om i en kommande artikel.)

– Tips för att använda den här appen är att ta hjälp av pedagoger som pratar språket, föräldrar eller modersmålslärare, säger Maria.

Musik – en väg till språk

En annan workshop var Maria själv med och höll i. Tillsammans med Annika Josefsson – rytmikpedagog på Kulturkopplingen presenterade hon olika möjligheter hur man kan få in flera språk i musiken. Med erfarenhet i sitt arbete El-Sistema var det lätt för Maria att ge exempel på både övningar men även barns glädje över att höra musik via modersmålet. Frågeställningen för workshopen var hur man kan få in musik i det flerspråkiga arbetet ute på förskolorna.

-Alla vara jätteglada och positiva både under och efter workshopen, det var lite av hallelujakänsla, menar Maria.

Utbyte mellan pedagoger

Maria berättar att olika workshops har genomförts i olika områden i Malmö för att pedagogerna ska få träffa pedagoger i andra områden och utbyta erfarenheter. Under workshopen i musik blev det t ex ett spontant inslag av olika modersmål genom deltagarna.

-Det var många som skrev i sin utvärdering att det var positivt att de fick vara med och vara delaktiga genom just sådana saker, berättar Maria.

PENpal

En workshop som drog många deltagare var PENpal. Workshopledare i PENpal var Karin Sohlgren, utbildare i PENpal, barnboksbibliotikarie från Stockholm som brinner för det här med läsning och en riktig eldsjäl vad gäller användningen av PENpal. PENpal ser ut som en mikrofon eller en stor penna. Ett speciellt program laddas ner i datorn som sen i tur kopplas till mikrofonen/pennan. I programmet finns filer på olika språk som används tillsammans med böcker antingen på svenska eller på modersmålet.

Sagor på flera språk

Huvudprincipen är att barnen ska kunna lyssna på sagor och följa med på både sitt eget modersmål och svenska. Barnet kan t ex lyssna på sagan på sitt modersmål och sen kan pedagogen läsa sagan på svenska. Genom PENpal finns även möjligheten för barnen att göra egna böcker genom streckkodsetiketter. Trots en och en halv dags workshop ser Maria behovet av vidare fortbildning. PENpal är inte helt lätt och det krävs tid för att sätta sig in i materialet.

– Jag trodde nog att det skulle vara lättare, säger Maria som själv kan se stora fördelar med att använda sig av PENpal, framförallt när man inte har flerspråkig personal eller tillgång till modersmålspedagoger på förskolan.

Text och foto: Marina Walker