För- och eftertestning

I just mitt uppdrag som skollogoped ingår inte utredning, varken av språksvårigheter eller läs-och skrivsvårigheter. Huvudfokus är att stötta elever i att utvecklas i enlighet med läroplanen. Detta innebär att jag arbetar på olika nivåer, men mest tid lägger jag tillsammans med elever enskilt eller i små grupper, ofta 2-3 gånger i veckan i perioder om 5 veckor. Vi arbetar mot små konkreta språkliga mål som är satta för varje period, och första och sista tillfället gör vi ett kort test av det vi arbetar med. Optimalt är om vår träning är nära kopplad till det som klassen arbetar med för tillfället. Ska vi arbeta med berättandestruktur får de en eller flera uppgifter som provar just detta. Likvärdiga uppgifter gör vi sedan sista tillfället för träningsperioden. Ungefär så här kan en planering se ut för en träningsperiod:

För- och eftertestningen gör jag för att:

• Tydliggöra vilken nivå eleven är på i början av perioden, hitta ett startläge.
• Underlätta i min planering av övningar. Det händer ofta att jag justerar planeringen när jag sett hur eleven tar sig an uppgifterna.
• Eleven själv kan se utvecklingen som sker.
• Utvärderingen underlättas när jag kan se före och efter.
• Det går att se tillbaka på perioder över tid och se var eleven har för utveckling och behov. 

När jag fått resultatet från förtestningen har jag mer information om vilken nivå träningen bör läggas på. Jag kan sedan under arbetets gång prova olika sätt att stötta eleven för att klara av liknande uppgifter och nå vårt mål. I sluttestningen märks sedan om det finns skillnader i hur uppgiften utförs och om resultatet blir annorlunda. Då vet jag mer om det var rätt sätt att stötta och träna för just denna eleven. Denna information blir användbar i kartläggningar och i samarbetet med pedagoger och vårdnadshavare.

En utmaning som finns är att skapa dessa korta tester så att de blir relevanta och ger en bild av just det jag vill veta. Det är lite enklare i de fall vi arbetar med ett avgränsat grammatiskt mål, något svårare när vi arbetar med mål som handlar om ex. att beskriva. Då gäller det att tänka igenom vilken del av beskrivandet vi ska fokusera på. Det kanske kan vara att få med relevant information, att arbeta in en fungerande meningsbyggnad eller att använda många adjektiv. Vissa gånger kan redan befintliga tester användas, andra gånger skapar jag egna (ofta väldigt korta och avgränsade) tester. Här nedan ser ni lite exempel på hur delar från olika tester jag provat kan se ut.

Om det passar gör jag även korta tester av något liknande som vi i nuläget inte ska arbeta med, och gör även om detta i slutet av perioden. Då har jag något att jämföra utvecklingen som skett med, och ser om det skett spontanförbättring även inom andra områden.

Vill du läsa mer om dynamisk bedömning (som bygger på test- rekommenderar jag såklart Anna Eva Hallins serie av blogginlägg med mycket information om vad det är och hur det kan användas i kartläggningar/testning!