Förberedelseklass är förberedelseklass?

Under en tid då jag jobbade i förberedelseklass, det var ett antal år sedan nu, formade jag  vårt arbete så att vi både kunde jobba med SO & NO  tematiskt och samtidigt jobba med språkutvecklingen i svenska,  individuellt  och i grupp.

Individernas behov, tidigare litteracitet och skolbakgrund, kunskaper i ämnen och världsåskådning behövde ta plats. Kartläggningen var knappt ännu kommen och jag hade ännu inte börjat med transspråkande arbetssätt särskilt medvetet. Vi lärare som jobbade och eleverna, blandat mellan årskurs fem till nio, lät lektionerna inledas med en gemensam genomgång, aktiv interaktion utifrån vårt tema. Exempelmeningar och ord, därtill laborerande med svenska språkets delar och helhet mynnade ofta ut i individuella uppgifter utan tak, som att skriva en texttyp utifrån temat och med modersmålet som utgångspunkt. Studieteknik, lässtrategier, texter på flera nivåer,  tillgängligt analogt och digitalt material, tydliggörande av läroplanens mål, lektionens mål, och strategier för att bygga bryggan från vardagsspråk till skolspråk ( helst på två språk) var frekvent återkommande medan eleverna avlöste varandra.

Oavsett hur den enskildes schema såg ut var hen i alla fall ibland schemapositionerad för den gemensamma genomgången och interaktionen, att hålla sig ajour i det tematiska innehållet i gruppen varvat med stunder av arbete i par, smågrupper och konkret lärarhjälp fungerade för många. Klassrummet  möblerades för att matcha och varje elev hade en planeringslista att bocka av efter hand i arbetsprocessen mot vårt arbetsområdes mål.

På eftermiddagarna kunde vi ha studieverkstad i ämnena genom samarbete med ämneslärare och studiehandledare: Ofta var det jag som sva-lärare som försökte hitta tid och väg för att våra tre roller skulle mötas. Faktiskt lyckades vi se elever bli godkända i något prov, något centralt innehåll, något kunskapskrav i exempelvis inom NO och matte, på första språket varvat med svenskan,  och på något vis dokumenterades elevernas prestation under tiden i FBK, med förhoppning att det skulle gagna i nästa sammanhang – ordinarie klass på fulltid.

Vi ska inte glömma varför vi använder formen förberedelseklass. Vi gör det för att eleven ska få en givande tid i den här gruppen för att sedan kunna tillgodogöra sig sina studier i ordinarie så effektfullt som möjligt, genom arbetet i förberedelseklassen och med sitt modersmål  som stöd bli mer redo för skolsvenskan, ämnena och arbetssätten.

Vi på hade en mötesplats härrom veckan, vi  pratade då om utmaningar,  som att exempelvis hålla förberedelseklassens unika form, för språk och ämnen, kedjan av mottagande, planering och riktning, scheman och individuella studieplaner ( ISP) med kartläggning som grund, inte låta förberedelseklassen få övervikt av svenskan isolerat, bli som ett extra språkval nästan, eller som läxhjälpen. Kartläggningen är en intervju över vilka ämnen eleven haft innan, för att mottagande lärare ska kunna haka i och kognitivt utmana litteracitet, numeraciet och  ämnenas nivå som ännu uttrycks via första språket och genom att transspråka när eleven börjar sin nya skola i Sverige. I  De allmänna råden och på Skolverket  läser vi att förberedelseklassen inte är en extra anpassning. Förberedelseklass  är spindeln i nätet och ett stöd för nyanlända elever, för språk och kunskapsberedskap för ordinarie skoldag.

Förberedelseklass är förberedelseklass, eller börjar hen ändra form?

Vidare läsning:

Tio tips för förberedelseklass

Att skapa en meningsfull skoldag för nyanlända elever

Därtill har vi nationella riktlinjer som stakar ut vägen