Formativt förhållningssätt med digitala verktyg på distanskurs på KomVux

För att elever ska dra nytta av det formativa arbetet är det av största vikt att läraren lär känna sina elever och bygger ett förtroende. Lärare som arbetar i grundskolan och gymnasiet lär känna sina elever ganska väl eftersom de träffar dem regelbundet under ett läsår eller flera. Men hur kan vi lärare på KomVux hinna lära känna våra elever och bygga upp ett förtroende med den verklighet vi har med distanskurser, intensivkurser (10 veckor) och terminskurser (20 veckor)? Hur ska vi hinna med att se hur långt våra elever har kommit i sin språk- och kunskapsutveckling under så kort tid och med så få antal fysiska träffar?

Och hur kan vi utifrån våra kursupplägg hjälpa dem i sitt lärande och att ta ansvar för sitt eget lärande? I detta blogginlägg tänker jag synliggöra hur några lärare med distanskurser i svenska som andraspråk på grundläggande nivå tänker kring detta och ge några exempel på hur de arbetar formativt med hjälp av digitala verktyg.

Jag träffar Åse Råstam, lärare i svenska som andraspråk med distanskurs på grundläggande nivå, för att ta del av hennes och hennes kollegas, Lisbeth Berns, funderingar och praktik kring formativt arbete. Åse har lång erfarenhet av både distans- och flexkurser och det märks att hon har funderat mycket kring ovanstående frågor och har provat sig fram med olika tekniker. Hon säger direkt att hon trivs bäst med de kurser hon har nu som hon egentligen inte vill kalla för flexkurs (distanskurs med flexibelt startdatum) utan snarare distanskurs eftersom det inte finns något flexibelt startdatum utan istället följer de KomVux övriga starter som är fem under ett år. Hon menar att detta är avgörande för att kunna lära känna eleverna och bygga upp ett förtroende. “Det är som att ha en klass, fast på nätet”, säger hon. “Jag är ju verkligen hemma hos dem, det är katter som hoppar och ungar som springer”. Även eleverna känner att de ingår i en klass, även om de inte träffas ofta rent fysiskt. Det finns naturligtvis fysiska träffar i form av tid för handledning då eleverna kan komma och träffa sina lärare och få hjälp men det händer inte att hela klassen träffas samtidigt rent fysiskt. Däremot träffas de ganska ofta digitalt eftersom Åse och hennes kollega använder flera olika digitala verktyg där elever kan mötas för olika syften.

Ett av dessa verktyg är Flipgrid  som är en typ av videoplattform där lärare och elever kan spela in sig och mötas i diskussioner, de kan göra responsvideor m.m. Eleverna lär på detta sätt känna varandra och det byggs upp en relation som är så viktig för att man ska kunna vara varandras lärresurser, kunna ge respons till varandra o.s.v. (Nyckelstrategi 4*). I Flipgrid lägger läraren också in metakognitiva frågor till eleverna. Eleverna reflekterar kring frågorna för att bli medvetna om sin lärandeprocess och tar ansvar för sitt eget lärande (Nyckelstrategi 5*). Läraren skickar sedan tillbaka en inspelad respons till eleven som är privat och endast kan ses av den enskilde eleven (Nyckelstrategi 3*).

Ett annat verktyg är Edpuzzle där läraren kan lägga in filmer eller göra egna, se hur många gånger eleverna har sett filmen, läraren kan pausa och lägga in frågor för att se vad eleverna har förstått. Videon kopplas till google classroom där eleverna kan skriva sina svar (Nyckelstrategi 2*).

Padlet är ett annat digitalt verktyg som är som en digital anslagstavla. Den kan användas som en typ av exit ticket (Nyckelstrategi 2*) men den kan också användas för att ställa frågor som man vill ha hjälp med eller diskutera m.m.

Vid återkoppling på skriftliga inlämningsuppgifter (Nyckelstrategi 3*) använder Åse och hennes kollega sig ofta av ett skärminspelningsverktyg. Det innebär att man filmar vad som händer på datorskärmen samtidigt som man spelar in sin röst och för många elever är detta bra då de ofta tycker att muntlig återkoppling är lättare att ta till sig än en skriftlig. De får en känsla av att läraren sitter bredvid dem och förklarar. Då har läraren markerat saker i förväg och läser texten och stannar upp och pratar om vad som behöver förbättras, exempelvis “ här är något problem med verbet, vad kan det vara?”

Jag frågar henne vad hon anser är viktigast för att det formativa arbetet ska fungera på distanskursen och hon funderar en stund och säger: “För att den här distanskursen ska fungera optimalt så är det viktigt att alla trettio elever startar samtidigt för att på så sätt lära känna varandra och kunna interagera med varandra på olika sätt. De digitala verktygen underlättar verkligen också vårt arbete och skapar förutsättningar för ett reellt lärande så att inte distanskursen tenderar att bli en typ av prövning fast med handledning. Nu känner jag mig verkligen nöjd med min undervisningsform även om det finns mycket kvar att utveckla”.

Om du vill ha fler tips på digitala verktyg i formativt syfte rekommenderar jag boken Arbeta formativt med digitala verktyg av Patricia Diaz, Studentlitteratur 2017.

*Nyckelstrategi 1 handlar om att klargöra delge och skapa förståelse för lärandemål och kriterier för framgång

*Nyckelstrategi 2 handlar om att skapa aktiviteter som synliggöra lärande

*Nyckelstrategi 3 handlar om att ge återkoppling som för lärandet framåt

*Nyckelstrategi 4 handlar om att aktivera eleverna som läranderesurser för varandra

*Nyckelstrategi 5 handlar om att aktivera eleverna till att äga sitt eget lärande