Code Week är igång – Häng med på programmeringsfesten
Från idé till verklighet på förskolgården och skolgården
”Efter att ha pratat med stadsfastigheter och fått allt klart kom vi fram till att det bästa för vår vattenvärld var fodertråg. Vi fick beställa dem från Frankrike.”
Vattenland Augustenborgs förskola – Foto Karin Persson/Åsa MöllerÅsa och Karin från Augustenborgs förskola berättar för samlingen av pedagoger hur de resonerade när de ville förändra en före detta odlingsyta till ett vattenland där barnen kan lära genom lek med vatten. Det tisslas dämpat men exalterat i pedagoggruppen. Det finns en stor nyfikenhet på varandras arbetssätt.
Vi sitter på slutseminarie för satsningen på Gröna Skolgårdar 2015. Förskolor och skolor som fått medel för att utveckla sitt utomhuspedagogiska arbetssätt genom att göra små förändringar i sin utemiljö delar sina erfarenheter med varandra. Pedagoger berättar om sin verksamhets tankar direkt för andra pedagoger. Många vill ställa frågor men programmet tillåter endast korta avbrott.
Alla ska få samma chans att dela sina erfarenheter. Just intresset för odlingspedagogik tycks vara starkt i denna grupp som anmält sig till seminarie en decembereftermiddag i inhyrda lokaler på Malmö Högskola. Hemkunskaps och matteläraren Henrik från Oxievångskolan berättar hur hans skola tog chansen att använda de atriumgårdar som skolan byggts med för odlingspedagogik. Eleverna får smaka, känna och lukta sig igenom atriumgården med kryddor som timjan, lavendel och salvia. När de lagar mat på hemkunskapen går de ut och plockar direkt utanför klassrummet vad de behöver. Henrik berättar om sin inställning:
”Jag lär mig om detta hela tiden och det är jag öppen med gentemot eleverna, vi testar och lär oss tillsammans om odlingen.”
När alla berättat och vi fikat så reflekterar vi tillsammans i mindre grupper. Ganska snabbt blir det tydligt att samma utmaningar kan dyka upp hos flera av verksamheterna. Några delar öppenhjärtligt med sig om intressekonflikter kring utemiljön som funnits i verksamheten men som de hittat lösningar på för framtiden. Ett annat problem är förstörelse på kvällar och helger.
Johanna på Kryddgårdsskolan berättar att hennes elever tog initiativ till att laga och förstärka de söndersparkade pallkragarna istället för att bara byta ut dem. På så sätt kan något negativt vändas till att stärka gruppens känsla för ansvar för sin utemiljö. Rummet är fyllt av skaparlusta och kreativitet och visst är det tydligt att seminariet taggat deltagarna att fortsätta utveckla och reflektera kring utemiljöns betydelse för deras pedagogiska verksamhet.
