Fira Nobeldagen i klassrummet – resurser för arbete med Nobelpriset
Sedan 2022 har den svenska skolan välkomnat tusentals elever från Ukraina. För första gången undervisas ukrainska språket i stor skala som modersmål i Sverige, en utmaning som krävde stor handlingskraft hos lärarna och pedagogiskt nytänkande.
– När de första eleverna kom fanns det helt enkelt inget material att använda. Vi började verkligen från noll, berättar Anna Tokmilenko, modersmålslärare och studiehandledare i Malmö stad.
Med erfarenhet av både ukrainska och engelska insåg Anna snabbt att traditionella läromedel inte räckte till. Eleverna befann sig i en ny språklig verklighet där de behövde något som talade till både deras nya svenska vardag och deras modersmål. Idén om ett eget material föddes i klassrummet, men för att växa krävdes rätt förutsättningar. Anna beskriver processen som ett frö som fick landa i näringsrik jord men med stöd från mig kunde hon ta steget och utvecklade idén till en strukturerad metodik.
Resultatet av detta arbete har kommit att kallas TUL-modellen – en förkortning för Tvåspråkig Undervisningscykel för Läsning. Modellen fungerar idag som en metodisk länk mellan modersmålsundervisning och studiehandledning. Till skillnad från traditionell översättning, där fokus ofta ligger på att mekaniskt flytta ord från ett språk till ett annat, bygger TUL-modellen på en kognitiv och cyklisk process. Eleverna rör sig aktivt fram och tillbaka mellan svenskan och ukrainskan för att läsa, jämföra, analysera och skapa ny förståelse.
Kärnan i arbetssättet är kontrastiv läsning. I praktiken innebär det att eleverna arbetar med parallella texter på båda språken. Genom att ställa texterna bredvid varandra får eleverna i uppdrag att identifiera likheter och skillnader, analysera lexikala val och grammatiska strukturer. Genom att synliggöra hur språken speglar varandra utvecklar eleverna en starkare metaspråklig medvetenhet. Detta arbetssätt går hand i hand med intentionerna i Lgr22, där förmågan att dra paralleller mellan modersmålet och svenskan lyfts fram som en nyckel till språkutveckling.
En stor utmaning i klassrummet är elevernas spridda bakgrund. Vissa är nyanlända direkt från krigets Ukraina, medan andra är födda i Sverige. För att hålla ihop gruppen har materialet delats in i tre nivåer – A, B och C. Alla arbetar med samma tema, men texternas längd och svårighetsgrad varierar.
– I varje grupp finns elever med olika språkliga styrkor. De talar ofta flera språk hemma, det kan vara svenska, ukrainska och ibland engelska eller ryska. Därför måste materialet fungera flerspråkigt, förklarar Anna.
I Annas klassrum uppmuntras eleverna att låta alla sina språk ta plats. Det handlar inte bara om grammatik, utan om att stärka elevernas identitet och självkänsla.
– Elevernas språk blandas ofta naturligt, och det är en styrka, inte ett problem. Det viktiga är att de känner att båda språken är lika värdefulla, säger hon.
Det som började som en lösning på en akut brist har nu väckt intresse långt utanför Malmös gränser. Med stöd från sin skolledning och mig, skickade Anna in ett bidrag om arbetet med TUL-modellen inför konferensen Modersmål, mångfald och minoriteter-undervisning i en utmanande tid vid Högskolan Dalarna i Falun. Bidraget antogs och Anna presenterade nyligen modellen på konferensen (MMM 2025), där hon mötte stort intresse från forskare och kollegor.
Som en följd av det positiva mottagandet har hon även bjudits in som föreläsare till den nordiska konferensen NORDAND 17 i Bergen i juni 2026. Där ska Anna representera Sverige, Grundskoleförvaltningen och Språkcentralen i Malmö i en panel om utveckling av tvåspråkiga läromedel. Anna har även fått inbjudningar till inspirationsmöten i flera andra kommuner och hon ser fram emot att starta det kollegiala arbetet med lärarkollegor runt om i landet.
Anna berättar att det var väldigt givande att möta forskare och kollegor från hela Sverige som arbetar med modersmål och flerspråkighet.
– Jag blev verkligen inspirerad av deras positiva gensvar. TUL-modellen bygger på ett levande samspel mellan språk och kultur där eleverna lär sig se hur språken speglar och berikar varandra.
Hon avslutar med att betona vikten av samverkan:
– Som modersmålslärare och studiehandledare inser jag hur viktigt det är att vi samarbetar med skolans lärare, modersmålskollegor och ledningen på Språkcentralen. Det är genom det samspelet som vi kan utveckla och förfina modellen. Det känns inte som ett mål i sig, utan som början på något nytt. Jag vill fortsätta utveckla arbetssätt som hjälper barn att växa genom sina språk.