Lekfull repetition och julstämning i klassrummet
Från textsamtal till läsförståelse
Det ställs höga krav på läsförståelse i skolan, men undersökningar visar dåliga resultat.
För att öka läsförståelsen och främja elevernas förmåga till kritisk läsning, måste de inte bara läsa mer – utan framförallt samtala om texterna, menar Gita Chireh, lärare på Komvux Malmö Södervärn-Heleneholmsskolan. Hennes kandidatuppsats är en studie om textsamtal inom svenska som andraspråk på komvux grundläggande nivå.
– Jag ville undersöka hur en typ av textsamtal genomförs, hur eleverna upplever modellen och hur den gynnar deras läsförståelse. De teoretiska utgångspunkterna ligger framförallt i Judith Langers teorier om föreställningsvärldar, läsfaser och textsamtal, men även Lev Vygotsky och Roger Säljös sociokulturella perspektiv på lärande, säger Gita.
Textsamtal är diskussioner som förs utifrån en läst text. Dessa samtal kan behandla olika typer av frågor, dels för att förstå texten bättre men också för att möjliggöra kopplingar till egna åsikter och erfarenheter.
– De positiva slutsatserna utifrån studien är att elever får bearbeta och analysera texter genom diskussioner med andra och därmed fördjupa sin läsförståelse. Interaktivt lärande gör det lustfyllt för eleverna, men framförallt ger det dem andra perspektiv och tankar som de kanske inte hade kommit på själva. Det blir samtal på riktigt, precis som en diskussion hemma vid köksbordet kring en film man har sett, säger Gita.
En kombination av observationer och enkäter har genomförts med tre klasser i svenska som andraspråk på grundläggande nivå på Komvux Malmö Södervärn.
– En stor majoritet av eleverna uttryckte att de ville jobba på liknande sätt igen. De menade på att de förstod texten bättre efter att ha tagit del av andras tankar. Samtidigt fick alla komma till tals och ges en chans att förklara sig. Under samtalets gång rörde de sig mellan olika läsfaser och fick stöttning av både läraren och de andra eleverna.
Även om läsförståelse genom textsamtal ger goda resultat, jobbar vi inte tillräckligt mycket med det i skolan, menar Gita.
– Läsning, strategier för läsning, analys av texter samt diskussioner upptar en stor del av kunskapskraven och därför måste det få ta tid av undervisningen också. Men vi behöver också fundera på vilka typer av frågor som leder till givande diskussioner och djupare förståelse. Personligen har jag fått mycket inspiration av både Aidan Chamber och Judith Langers teorier kring detta.
Den tidigare forskningen erbjuder lärdomar om hur effektiva textsamtalen har varit för barn och unga i syfte att öka läsförståelsen, men det saknas fortfarande forskning på vuxna elever.
– Jag hoppas att min studie kan bidra med mer kunskap och insikter inom detta område, för det behövs verkligen. En läsare är alltid en läsare. Och om det ställs krav på att läsa på, mellan och bortom raderna – då behöver man som elev stöttning i det – oavsett ålder eller språk! säger Gita.
