Ge trygga ramar i svåra tider

Därtill har vi ett förhöjt allmänt osäkert läge i världen med nyliga terrorhandlingar med dödlig utgång. Vi har också en sällan skådad direkt uppdatering med stora mängder video- och bildinformation om det som händer.

I sådana här lägen är det oerhört viktigt att vuxna visar prov på att vara trygga och omsorgsfullt tydliga. Elevers starka känslor av rädsla, ilska, ledsamhet och hopplöshet behöver vi vuxna se och bekräfta. Samtidigt som vi behöver förmedla hopp. Detta är en svår uppgift eftersom vi som vuxna och professionella också är i allra högsta grad påverkade av situationen i världen. Trots det behöver vi hålla kvar vid vår vuxenuppgift att guida och stötta elever igenom svåra händelser som kommer oss alla känslomässigt nära.

Förutsättningar för att stötta varandra

Det första steget för att kunna göra detta är att skolledare, pedagoger och andra inom skolans värld skapar förutsättningar för stötta varandra. Detta kan görs genom att ni söker stöd hos varandra för att i mindre kollegiala grupper prata om olika reaktioner ni möter samt vilka reaktioner detta väcker i er. Handledning eller annat konsultativt stöd kan behövas för de som träffar elever där närheten till de hemskheterna är väldigt omfattande. Det kan till exempel handla om att skolledningen bistår med extra handledning genom att involvera elevhälsan eller externt stöd.

Det kan också vara så att skolledning behöver stärka upp med extra resurser så att det finns möjlighet att prata med elever i mindre grupper. Slutligen är det viktigt att alla som arbetar och möter elever i svåra situationer och med stora känslor behöver själva fokusera på sunda copingstrategier vad gäller nyhetsflödet. Det handlar till exempel om balans i intaget av nyheter, gott självomhändertagande och självmedkänsla inför att detta är en svår uppgift. Med gott stöd från andra och sig själv är det möjligt att stötta elever på ett bra sätt.

Trygg och säker hållning i möte med elever

I mötet med eleverna är det rekommenderat att inta en trygg och säker hållning. Traumamedveten omsorg är goda grunder för att balansera mellan att hjälpa eleverna få uttrycka sig samtidigt som de behöver få hjälp att inte överbelastas av alla intryck.

Sätt om detta kan göras på är:

• Uttryck dig varmt och medkännande mot svåra och komplicerade känslor hos eleverna. Att bemöta även starka känslor genom att bekräfta att de är begripliga utifrån situationen hjälper elever att lugna sig.
• Bemöt starka känslor genom att tydligt validera och normalisera de: ”Det är helt begripligt att du/ni är arga/ledsna/rädda. Våra känslor blir extra starka när något är viktigt för oss.”
• ”Jag har också starka känslor kring det som händer och jag vill att vi skapar en bra gemenskap för att de som behöver ska få prata om detta.”
• ”Jag förstår att det som händer påverkar er elever och jag ska ta hänsyn till det.”

Skapa trygga ramar för att hjälpa eleverna uttrycka sig mer kontrollerat genom att till exempel föreslå att ni ägnar en specifik tid av lektionen till de känslor och tankar som påverkar de.

Skapa utrymme för att diskutera hur obehagliga bilder och videor påverkar vårt känsloliv och att inte utsätta sig för sådant material inte är samma sak som att inte bry sig.

Trygghet och gemenskap

Fokusera på att stärka känslan av trygghet och gemenskap:

• ”Vår klass är unik då vi är många med olika bakgrunder och upplevelser. Det ger oss en möjlighet att stötta varandra på många olika sätt. Det är viktigt för mig att vi alla kan vara trygga att uttrycka oss och samtidigt att vi respekterar varandra i att olika elever orkar olika mycket känslor.”

Detta är så klart en utmaning och särskilt svårt om det redan innan funnits brist på tillit bland elever. Det är viktigt att som pedagog då kunna få hjälp av elevhälsa och skolledning för att inte behöva hantera detta själv.

Installera hopp genom att våga uttrycka både svårigheter och möjligheter samt genom att bjuda in till samtal om förändring:

• ”Det är extra jobbigt när allt känns hopplöst, som att inget går att göra. Det är en tung känsla att bära. Vi behöver därför hjälpas extra mycket åt att både kunna prata om det svåra och fokusera på att hur hopplöst det en verkar så finns det saker som vi människor kan göra. Vilka saker kan vi göra här och nu, med start i er själva som bidrar till trygghet och hopp?”

Copingstrategier för eleverna

Ge eleverna copingstrategier som vi vet från forskning är hjälpsamma:

• Begränsa intag av nyheter och särskilt rörlig bild av våld – Vi vet att just rörlig bild av våld är särskilt påfrestande för hjärnan och har påtagliga negativa effekter på känslor.
• Prata med en vuxen du litar på om du mår dåligt eller är orolig för något – ge information var eleven kan vända sig; mentor, skolkurator, BRIS, Rädda Barnen och så vidare.
• Att sova och äta så bra som möjligt är viktigt när man är mycket stressad – uppmuntra eleverna att för att kunna vara en positiv kraft i världen är det viktigt att ta hand om dig själv.
• Att vara med någon eller några man tycker om är också hjälpsamt när man mår dåligt – uppmuntra elever som känner sig extra ensamma att söka stöd hos till exempel skolkurator.
• Att sätta ord på vad man känner och vilka tankar man får i en svår situation är hjälpsamt – uppmuntra eleverna att reflektera över detta.

En bra sida för mer information är Stöd och kunskap (Rädda barnen)

Läs också: ”Det hjälper att vara två”