
Israel- och Palestinakonflikten i klassrummet
Därtill har vi ett förhöjt allmänt osäkert läge i världen med nyliga terrorhandlingar med dödlig utgång. Vi har också en sällan skådad direkt uppdatering med stora mängder video- och bildinformation om det som händer.
I sådana här lägen är det oerhört viktigt att vuxna visar prov på att vara trygga och omsorgsfullt tydliga. Elevers starka känslor av rädsla, ilska, ledsamhet och hopplöshet behöver vi vuxna se och bekräfta. Samtidigt som vi behöver förmedla hopp. Detta är en svår uppgift eftersom vi som vuxna och professionella också är i allra högsta grad påverkade av situationen i världen. Trots det behöver vi hålla kvar vid vår vuxenuppgift att guida och stötta elever igenom svåra händelser som kommer oss alla känslomässigt nära.
Det första steget för att kunna göra detta är att skolledare, pedagoger och andra inom skolans värld skapar förutsättningar för stötta varandra. Detta kan görs genom att ni söker stöd hos varandra för att i mindre kollegiala grupper prata om olika reaktioner ni möter samt vilka reaktioner detta väcker i er. Handledning eller annat konsultativt stöd kan behövas för de som träffar elever där närheten till de hemskheterna är väldigt omfattande. Det kan till exempel handla om att skolledningen bistår med extra handledning genom att involvera elevhälsan eller externt stöd.
Det kan också vara så att skolledning behöver stärka upp med extra resurser så att det finns möjlighet att prata med elever i mindre grupper. Slutligen är det viktigt att alla som arbetar och möter elever i svåra situationer och med stora känslor behöver själva fokusera på sunda copingstrategier vad gäller nyhetsflödet. Det handlar till exempel om balans i intaget av nyheter, gott självomhändertagande och självmedkänsla inför att detta är en svår uppgift. Med gott stöd från andra och sig själv är det möjligt att stötta elever på ett bra sätt.
I mötet med eleverna är det rekommenderat att inta en trygg och säker hållning. Traumamedveten omsorg är goda grunder för att balansera mellan att hjälpa eleverna få uttrycka sig samtidigt som de behöver få hjälp att inte överbelastas av alla intryck.
Sätt om detta kan göras på är:
Skapa trygga ramar för att hjälpa eleverna uttrycka sig mer kontrollerat genom att till exempel föreslå att ni ägnar en specifik tid av lektionen till de känslor och tankar som påverkar de.
Skapa utrymme för att diskutera hur obehagliga bilder och videor påverkar vårt känsloliv och att inte utsätta sig för sådant material inte är samma sak som att inte bry sig.
Fokusera på att stärka känslan av trygghet och gemenskap:
Detta är så klart en utmaning och särskilt svårt om det redan innan funnits brist på tillit bland elever. Det är viktigt att som pedagog då kunna få hjälp av elevhälsa och skolledning för att inte behöva hantera detta själv.
Installera hopp genom att våga uttrycka både svårigheter och möjligheter samt genom att bjuda in till samtal om förändring:
Ge eleverna copingstrategier som vi vet från forskning är hjälpsamma:
En bra sida för mer information är Stöd och kunskap (Rädda barnen)