Goda råd är inte dyra – inspireras av Växjö

Nu är vi nyfikna på att få veta hur prisade skolbibliotekarier  i en prisad kommun arbetar.

Ja inte är det bara ut- och inlån de sysslar med. Nej här pågår så mycket mer.

Eric och Rebecca delar frikostigt med sig av sina idéer och erfarenheter.

Digitala böcker och konstiga djur

Det är ibland segt att arbeta med läsprojekt för unga. Man får känna efter hur varje grupp man möter fungerar och välja verktyg därefter. Kommunen provade under en tid en databas med digitala böcker. Eric såg en möjlighet att använda dessa för att sätt fart på läsovilliga tonåringar.

I kombination med e-böckerna testade Eric att använda appen Socrative, som är gratis. Varje vecka introducerade Eric en ny bok. Med hjälp av appen skickade han frågor till elevernas datorer. Det blev en sorts digitala textsamtal, där eleverna kunde se varandras inlägg men inte namnen på de som skrivit. Troligen bidrog anonymiteten till att det inte kändes lika genant att skriva, vilket väl kan vara fallet om man är tonåring.

Ett annat sätt att hålla läslågan vid liv var att eleverna kunde välja om de vill läsa klart boken de arbetat med eller inte. Tekniken i sig kan också vara en framgångsfaktor. En tredjedel av elevera föredrog att läsa e-bok framför den tryckta.

Rebecca berättar om projektet Konstiga djur som bedrivits för årskurs 2. Här kombineras läsförståelse med MIK (Media- och informationskunnighet) och övningar i att skriva olika texttyper.

Projektet fortgick parallellt i klassrummet och biblioteket. Rebecca läste boken Konstiga djur av Lotta Olsson och efter varje kapitel valde hon ett särskilt fokus att samtala med barnen kring. Det kunde vara allt från djur, till vad man gör på nätet och hur man sorterar böcker. Varje vecka skrev barnen sedan en text utifrån avsnittet de läst.

Källkritiken kom in naturligt genom diskussion om vad som är sant och hur vi kan veta det.

– Läsning och källkritik förutsätter varandra men det är inte alltid det är medvetet, konstaterar Rebecca.

Poesifiskar och yrken

I ämnet svenska har Eric varit delaktig i ett tema om poesi för de yngsta barnen. Efter att ha pratat om vad en dikt är ordnades en poesifiskdamm. I par fick barnen fiska upp en dikt och läsa den. De skulle sedan kom fram till vad dikten handlade och vad den framkallade för känsla hos dem. De undersökte även om dikten innehöll något rim.

Rim hittade barnen i Tove Janssons Hur gick det sen? som alla läste tillsammans. Boken är en”hålbok” som gör den spännande att läsa. Barnen blev inspirerade att själva göra hålböcker och tillverkade fina sådana som ställdes ut i biblioteket.

Under de följande veckorna läste barnen flera diktböcker och pratade om olika typer av rim. Det blev en sorts textsamtal där text, rim och bilder studerades.

Nästa tema som avhandlades var Yrken i vår närhet, som Rebecca arbetat med i 1:an. I klassrummet såg barnen filmer om yrken och som komplement läste de böcker.

Norlins Här kommer brandbilen, liksom Landströms Nisse hos frisören var självskrivna, men även böcker om yrkena pizzabagare, polis och bonde letades fram. Som alltid följdes läsningen av prat om bokens handling, knepiga ord och mer om vad de olika yrkesutövarna kan tänkas göra på jobbet.

Därefter utgick Rebecca från boken Vad har du bakom ryggen? av Lena Sjöberg. Meningen med den är att man ska gissa vad figuren döljer bakom sin rygg, varpå man får svaret när man vänder blad. Ofta är det något yrkesspecifikt föremål. Uppgiften var nu förstås att barnen skulle göra en egen Vad har du bakom ryggen som handlade om alla yrken de talat om. Det blev en fin bok med många överraskande och roliga uppslag. Exempelvis hade den figur som föreställde en rektor, ett “snabbrapporthäfte” bakom ryggen, vilket så gott som ingen kunde gissa!

Radio Centrum

Det arbetas inte bara med tryckt text i skolbiblioteket, utan även ljud, bild och film. Eric har varit med och startat Radio Centrum, en alldeles egen nyhetskanal som eleverna i årskurs 5 och 6 bedriver som Elevens val. I detta arbete har eleverna mycket inflytande och fokus ligger på att kommunicera och skapa. Eleverna intervjuar, tar bilder och layoutar i sitt område Araby. Det är mestadels positiva nyheter de förmedlar och det är med stolthet de visar upp olika sidor av sin närmiljö. De har till exempel intervjuat barnbibliotekarien Paula, rekommenderat bästa falafeln i kiosken och diskuterat vad man kan göra åt stinkande toaletter på skolan. Nyligen fick de sitt första scoop när de oväntat och under mystiska omständigheter hittade 40 kräftor på skolgården!

Radio Centrum har fått många lovord. Förutom att eleverna övar flera förmågor som beskrivs i kursplanerna, utgör det en viktig källa för barns inflytande i samhället. Demokratifrågan och rätten att uttrycka sig lyfts upp och görs synlig.

Maker space på skolbiblioteket

Eric och Rebecca tycker inte att skolbiblioteket bara är skönlitteratur. Det är en kreativ yta att lära sig på, anser de och därför vill de bredda verksamheten ännu mer. På Centrumskolan, där båda jobbar, har de dragit igång Maker space. Begreppet brukar definieras som  en slags öppen verkstad där digital design och skapande står i fokus. Det är en uppfinnarverkstad förklarar de för barnen, när de bjuder in treorna att prova på. Det blir genast kö till det fåtal platser som finns.

Idén är att utgå från en skönlitterär text som inspiration för skapandet. Första gången lästes Sven Nordqvist Rävjakten. Sedan använder barnen gammalt skräp när de konstruerar sina uppfinningar. Samtidigt som barnen jobbar pågår kreativa textsamtal kring det de läst. Genialt!

Dags att återvända till Malmö. Vi har nu under några ynka timmar fått en hel palett med idéer på hur skolbiblioteket kan bli en pedagogisk resurs på riktigt.

Tänk vad fantastisk den svenska skolan kan vara!

När undertecknad tillbringade sin skoltid i Växjö, sågs inte röken av några skolbibliotek. Visserligen var det ruskigt länge sedan, men det som slår mig är att jag tycker att skolan inom många områden blivit så mycket bättre än den var “förr”. Ett av de områdena är definitivt skolbiblioteket, som vuxit från en utlåningscentral till en kvalificerad verksamhet.

Det var inte bättre förr.