Hexagonalt tänkande – ett intressant diskussionsverktyg

Ett avsnitt handlade om en metod som kallas hexagonalt tänkande och det tyckte jag lät intressant!

Hexagonalt tänkande handlar om att utveckla elevers förmåga att diskutera och tänka i flera led och dimensioner. Det kan hjälpa elever att analysera viktiga nyckelord och innebörden av dem. Diskussionerna kan bli mer kreativa och analyser kan breddas och fördjupas med hjälp av stöttning från ord som de från början inte själv funderat över.

Hur går hexagonalt tänkande till?

Efter att ha sett en film, läst en bok eller arbetat med ett projekt delas laminerade hexagoner ut till elevgrupper. På hexagonerna står det ord som är knutna till det som setts/lästs/upplevts. Tanken är nu att grupperna ska diskutera hur orden hänger ihop med varandra. Hexagonerna placeras ut och kopplas ihop med andra hexagoner. Ett ord kan på så vis kopplas ihop med sex andra ord eftersom en hexagon har sex sidor. Det kommer därför att skapas nät av hexagoner, och alla gruppers nät blir olika.

Det går sedan att arbeta vidare med detta på olika sätt. Grupperna kan få förklara, jämföra och ifrågasätta varandras nät, gräva djupare i några utvalda ord eller så kan du som lärare välja ut några kopplingar i nätet som du vill att eleverna ska analysera vidare på egen hand.

Tekniken går att variera mycket. Du kan använda det som ett förtest för att stämma av förkunskaper, det kan fungera som ett avslutande prov eller som en deluppgift i ett större projekt. Du kan skriva upp alla ord du vill ha med eller låta eleverna få delvis eller helt fria tyglar att skriva ner ord som de anser viktiga. Du kan redan från början välja kopplingar som du vill att de ska gräva djupare i efteråt eller så får eleverna bestämma.

I podavsnittet tar de upp ett exempel baserat på George Orwells ”1984” som eleverna ska diskutera. Jag skapade uppgifter kopplade till animerade kortfilmer. Jag valde ord som var direkt kopplade till det man kunde se i filmen men också känslor och andra mer abstrakta ord.

Vem passar det?

Jag har arbetat med fjärdeklassare och sjätteklassare. Jag upplevde att många tyckte det var lättare med de fysiska hexagonerna. Det blev helt enkelt mer överskådligt och lätt att flytta runt. Däremot kletade whiteboardpennans färg bort när de tog på hexagonerna. De digitala hexagonerna upplevde vissa var lite kniviga att förflytta. Det tror jag dock berodde på datorn snarare än själva tekniken. De elever som har touchscreen på datorn kunde med hjälp av fingret förflytta hexagonerna och det underlättade genast.

På högstadiet eller gymnasiet kan jag tänka mig att denna metod kan leda till många spännande diskussioner!

Hur tillverkar jag hexagoner?

Jag har prövat på tekniken både fysiskt och digitalt. Jag har skapat färgglada hexagoner som du kan använda. Jag har bifogat mallen längst ner i inlägget. Jag skrev ut, klippte ut hexagonerna och laminerade så att de kan återanvändas. Jag fick hjälp av några elever att klippa och då går det rätt fort.

Den digitala skapade jag i presentationer på Google. Jag infogade sexhörningar, fyllde dem med färg och infogade textrutor där jag skrev orden jag ville ha med. Eleverna kan sedan flytta hexagonerna och dra in orden i dem. Ett elevpar färgkodade sina hexagoner.

Hexagonalt tänkande mall

Vi har inte hunnit tillgänglighetsanpassa pdf-dokumentet till den här posten. Är du intresserad av att ta del av materialet, hör av dig till pedagogmalmo@malmo.se