Den 6 februari samlades pedagoger, skolledare och andra som arbetar med skolutveckling till årets första Pi-seminarium – en eftermiddag där vi utforskade vad det faktiskt innebär att bygga utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Begreppen är välkända, men i praktiken väcker de både frågor, nyfikenhet och ibland en känsla av komplexitet.

Sedan 2010 slår skollagen fast att utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Samtidigt finns ingen närmare definition i lagtexten, och flera aktörer har därför genom åren försökt tydliggöra vad begreppen innebär i praktiken.

Vetenskaplig grund – mer än evidens

Skolverket (2026) beskriver utbildning på vetenskaplig grund som att vetenskaplig kunskap ska vara en utgångspunkt när förskolan och skolan planerar, genomför och utvärderar sin verksamhet. Det innebär inte att all undervisning måste bygga på specifika forskningsresultat, utan att arbetet ska präglas av ett vetenskapligt förhållningssätt: att kritiskt granska, pröva, analysera och sätta kunskap i sammanhang.

Under seminariet lyftes också hur forskningsansatser varierar – från kvantitativa studier och systematiska översikter till kvalitativa undersökningar och aktionsforskning. Denna bredd kan ibland riskera att skapa motsättningar mellan olika typer av forskning och vilken vetenskaplig grund de erbjuder. Men i grunden handlar det om forskningens olika syften och studiernas relevans för utbildning: Hur kan forskningen bidra till förståelse, utveckling och förbättrad undervisning?

Beprövad erfarenhet – professionens egen kunskap

Beprövad erfarenhet är ett unikt begrepp i skolsammanhang. Till skillnad från forskning växer denna kunskap fram i det vardagliga arbetet – genom att professionen tillsammans prövar, omprövar, dokumenterar och delar erfarenheter. När det sker systematiskt och över tid, och när fler än en enskild lärare är delaktiga, kan vi tala om beprövad erfarenhet. Det är just i mötet mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet som en robust kunskapsbas växer fram – både forskningsförankrad och verksamhetsnära.

Från teori till praktik – exemplet ELSA

Vetenskaplig grund innebär både att arbeta utifrån befintliga forskningsresultat och att undersöka sin undervisning med hjälp av ett vetenskapligt förhållningssätt. Förskoleförvaltningens arbete med ELSA (Eget Lärande genom Språkstödjande Aktioner) användes som ett exempel på detta. Genom observationsprotokoll baserade på forskning om barns språkutveckling, samt genom aktionsforskningsprocesser där personal identifierar utmaningar, testar nya arbetssätt, analyserar resultat och dokumenterar sina slutsatser skapas både nya insikter och ny beprövad erfarenhet. Systematik framstår här inte som något extra – utan som själva grunden för undervisningsutveckling.

Vilka frågor behöver vi kunna besvara?

Under seminariet diskuterades också vilka frågor som är viktiga att ha kunskap om på olika nivåer i organisationen. Lärare och pedagoger arbetar ofta med specifika och lokala frågor: Vilka utmaningar har vi i just vår barn- eller elevgrupp? I vårt ämne eller i vår undervisning? På vår förskola eller skola?

Huvudmannen, skolledare och utvecklingsorganisationen behöver samtidigt hantera mer övergripande frågor om likvärdighet, resultat och riktning i utvecklingsarbetet. Att knyta ihop dessa nivåer är avgörande för att bygga en professionell praktik som verkligen vilar på vetenskaplig grund.

Praktiknära forskning i ett större sammanhang

På seminariet deltog också Lisbeth Gyllander Torkildsen, utvecklingschef på Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen (GVF). Hon delade med sig av hur man arbetar strukturerat med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet på GVF. Lisbeth gav en överblick över den pågående utvecklingen inom ULF, de nationella samverkansstrukturerna och arbetet med att stärka kvalitet och etik i praktiknära forskning. På den nationella ULF-bloggen kan du läsa mer om ULF och vad som är på gång.

Vårens fortsättning – varmt välkomna till fler seminarier

Seminariet den 6 februari var bara starten på en spännande och innehållsrik vårtermin. Under våren fortsätter vi med seminarier kopplade till PI:s uppdrag – ofta med fokus på aktuella frågor som rör undervisning, likvärdighet, samverkan och forskningsanvändning.

Vi hoppas att du vill följa med oss vidare! Här är vårens resterande seminarier:

• 23 februari: Samverkan för att främja språklig tillgänglighet samt läs‑ och skrivutveckling
• 20 mars: Delaktighet som drivkraft – hur stärker vi elevernas röst i skolan?
• 17 april: Vad händer i skolan? Utlandsfödda föräldrars upplevelse av kontakten med skolan
• 24 april: NTA och språk – att skapa delaktighet och engagemang i NO‑undervisningen
• 8 maj: AI i undervisningen
• 22 maj: MUVAH – Från marginal till möjlighet: vuxenutbildningens roll i högre utbildning

Vi ser fram emot fortsatta samtal, gemensamt lärande och nya perspektiv. Varmt välkommen att delta – tillsammans bygger vi en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Till hösten planerar vi dessutom en fortsättning på detta seminarium – håll utkik och hör gärna av dig om du har tankar och idéer kring innehåll!

De vetenskapliga utvecklingsledarna på Pi