Forskning: Hur gör barn när de skriver?

Trots det hade hon inget bra svar på frågan ’Hur gör barn när de skriver?

Carina Hermansson bestämde sig för att studera hur 6- och 7-åringar gör när de skriver. Den forskning som finns om barns läs- och skrivutveckling har mest fokuserat på barns läsutveckling. Under 1,5 år besökte hon två elevgrupper då hon samlade in textmaterial, gjorde observationer, videoupptagningar och ljudinspelningar. Detta har resulterat i en doktorsavhandling: Nomadic Writing: Exploring Processes of Writing in Early Childhood Education (2013). Den 27 februari 2014 var Carina Hermansson, på Centrum för Pedagogisk Inspiration/FoU Malmö-Utveckling för att berätta om sina studier kring barns skrivande.

Vad är det att skapa text? Hur går det till?

Hermansson visade ett videoklipp för oss åhörare. Ett par pojkar i förskoleklass skriver på dator och några kamrater har samlats runt om. Kamraterna tar del av vad som händer på skärmen och är med i dialogen. Det är tal, gester, kroppsrörelser, irritation, skratt, närhet och samspel. Utforskandet av tangenter och bokstäver resulterar i bokstavsräckor på skärmen. Allt det som pågår runt datorn länkas samman till en intensiv skrivaktivitet som pågår i tjugo minuter.

INTE kladd och kludd!

I vuxnas ögon skulle aktiviteten kunna uppfattas som lek. Men Hermansson kunde se att barnen var inne i en experimenterande process där de genom många samtidiga handlingar undersöker vad det innebär att använda språket. Viktigt i sammanhanget är också att barnen själva inte uppfattar sin skrivaktivitet som kladd och kludd. De markerar tydligt att de uppfattar sig själva som skrivare.

Literacy – olika språkliga handlingar

Hermansson förtydligar för oss åhörare att det vidgade textbegreppet – eller det vidgade språkbegreppet (literacy), inte bara handlar om alfabetiska bokstäver i form av att läsa och skriva. Det handlar också om att läs- och skrivlärande utmanas och utvecklas genom många olika handlingar som har med språkutveckling att göra. Dessa handlingar påverkas i sin tur av det fysiska rummet, det fysiska materialet av det sociokulturella sammanhanget. Det påverkas också av möjligheten till olika uttrycksätt såsom färg, bilder, layout, drama, musik m.m.

Samtidigheten av många olika handlingar är av betydelse

Huvudresultatet i Hermanssons studie är att det är just samtidigheten av olika handlingar som driver att barnet lär sig. Barnet både experimenterar med exempelvis bokstaven V som kan springa iväg på datorskärmen samtidigt som de tränar relationen mellan bokstavens form och ljud.

– Det är ju inte så att barnen gör de olika sakerna separerat var för sig. Vi kan inte se när den ena eller andra handlingen i barnens skrivprocess börjar eller slutar eftersom de går in i varandra, säger Hermansson och fortsätter

– Det är just den experimenterande processen som är så viktig för barns utveckling och lärande då den sätter igång motivation och lust. Av den anledningen är den experimenterande processen även av stor betydelse då den sammanvävs i de mer traditionellt skolrelaterade läs- och skrivprocesser vi pedagoger skapar i skolan.

Ett både-och-didaktiskt perspektiv

Hermansson vill att vi som pedagoger ska uppmärksamma både barnens experimenterande och deras tränande processer. Genom att bejaka barnens experimenterande lust tänker vi kanske att det uppstår en krock med t.ex. genrepedagogiken eller andra metoder där man ska följa en bestämd gång eller ett mönster.

– Men det handlar inte om ett antingen eller, utan om BÅDE OCH! Det handlar dels om att ha en tilltro till de rörliga, oförutsägbara processerna samtidigt som man inte låter dem bli vad som helst. Genom se vad som uppstår i barnens experimenterande process kan vi pedagoger vända det till att bli pedagogiska utmaningar och lärande situationer. Genom att uppmärksamma vad som sker i aktiviteten kan vi stödja, följa och utveckla barnens väg in i skrivandet!

Pedagogiska utmaningar

Hermansson menar att detta förhållningssätt innebär en rad pedagogiska utmaningar att ta hänsyn till:

• acceptans för skrivandets komplexitet
  – de föränderliga och oförutsägbara processerna
• acceptans för aktiviteten som navet, inte människan/barnet
  – i aktiviteten ingår barnet, skriften, fysiska material och kunskap
• skapa meningsfulla skrivaktiviteter där en bred variation av resurser finns tillgängliga
  – olika slag av texter, bilder, symboler, musik, rörelse, film, dataspel e.t.c. kombineras med varandra
  – ingen resurs är viktigare än den andra
• privilegiera ’öppna’ processer framför förutbestämda metoder och tekniker
• ta tillvara möjligheter som uppstår i processen
• stödja, följa och utveckla med elever och inte för dem
• reflektera kring hur texten och skrivaren ‘blir till’
  – i en viss tid, ett visst sammanhang och för ett specifikt syfte
• reflektera kring hur formerna för test, prov och utvärderingar utformas och genomförs.

Den kompetenta aktiviteten

Sedan några år har det talats om att ha tilltro till det kompetenta barnet. Men Hermansson vill lyfta fram den ‘kompetenta aktiviteten’. En aktivitet där både det kompetenta barnet och den kompetenta läraren är en av många faktorer.

När det gäller barns språkutveckling är läraren en självklar och viktig faktor. Hermansson menar att man som lärare vid planering av skrivaktiviteter funderar över vilka resurser som finns att tillgå – att tänka att det är i samspelet mellan både de mänskliga och fysiska resurserna (ex. kroppsrörelser, tal, penna eller dator) som texten uppstår. Hur man kan uppmärksamma både de stabiliserande rörelserna men även de experimenterande rörelserna i barnens textskapande.

– Istället för att utgå från hur jag som pedagog tycker att eleverna ska skapa text kan vi utmana oss i att erbjuda möjligheter till ”kompetenta” aktiviteter där vi stödjer och följer barnens väg in i skrivandet, avslutar Hermansson.

Text:
Charlotte Christoffersen

Foto:
Charlotte Christoffersen
www.colourbox.com

Skolporten, 2013-08-13: Abstract samt länk till Carina Hermanssons doktorsavhandling ’Nomadic Writing: Exploring Processes of Writing in Early Childhood Education’

Film, Arne Trageton YouTube-kanal: 5-åringars bokstavslek på PC (14 min)

ASL i  Malmö stad
erbjuder pedagoger i Malmö stad kompetensutveckling i arbetssättet ”Att skriva sig till läsning” med datorn som skrivverktyg (ASL). ASL är en del av Skolsatsning 2012. Samordnande är Centrum för Pedagogisk Inspiration och FoU Utbildning-Malmö, Malmö stad. Är du intresserad av information & aktiviteter skicka namn, skola samt e-postadress till:
charlotte.christoffersen(at)malmo.se