Hur mycket rymmer egentligen en kaffekopp?

Han menar dessutom att en mattelärare som inte är medveten om hur kulturstyrd matematiken är kan ställa till problem för elever med rötter i ett annat land än Sverige.

– Hur mycket rymmer en kaffekopp?
Saman Abdoka kastar ut frågan till publiken i en av föreläsningssalarna på Sett Syd.
– 1,5 – 2,5 deciliter, kan vi enas om det? Håller alla med om det, undrar Saman Abdoka uppe från podiet.
Ett rungande ja hörs från publiken.
– Om jag säger 4-5 centiliter då?
Ett något mer trevande ja hörs från publiken.
– Jag hade en elev som svarade det på ett prov en gång och fick fel. Han ville inte godkänna det och kom tillbaka till skolan med en kaffekopp hemifrån som mycket riktigt rymde 4-5 centiliter, säger Saman Abdoka och visar upp kaffekoppen som eleven hade med sig.

Kartlägger förkunskaper

Saman Abdoka är matematiklärare på ett introduktionsprogram på S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna. När han som lärare får en ny elev som har en annan kulturell bakgrund än den svenska kartlägger han noga elevens förkunskaper. Att enbart fråga eleven hur många år hen har gått i skolan räcker inte eftersom skolgången ser väldigt olika ut beroende på vilket land man är uppvuxen i.
– Det finns 13 olika sätt för division i världen. I Irak skriver man inte minnessiffran vid addition utan man säger att man ’har den i handen’. Liknande skillnader finns för de andra räknesätten, säger Saman Abdoka och fortsätter:
– I Somalia börjar dagen klockan sex. Så när klockan står på sju är klockan ett enligt dem, ganska logiskt faktiskt. Därför är det inget ovanligt att de säger att de går upp klockan ett, äter lunch klockan sex och slutar skolan klockan nio.

Förståelsen viktig

Textuppgifter är en utmaning, förklarar Saman Abdoka, eftersom 95-97 procent av alla ord i en text måste vara kända för att förståelsen inte ska blockeras. Han visar ett exempel med följande textuppgift:
”Per köper godis och fyller en tredjedel av godispåsen med salta fiskar och en fjärdedel med skumtomtar. Hur mycket är kvar av godispåsen innan den är full?”. Saman Abdoka har markerat följande ord som försvårande av förståelsen för någon med ett annat modersmål än svenska: fyller, tredjedel, salta fiskar, fjärdedel och skumtomtar.
– Salta fiskar är något helt annat än godis i många andra länder till exempel.
Utifrån textuppgiften lyckades 37 av 105 elever komma fram till rätt svar. Men när kontexten togs bort och talet skrevs ner till ”1 – (⅓ + ¼) =” kunde 84 av 105 elever lösa uppgiften.

Vad kan matematiklärare göra?

Vad kan matematiklärare göra för att bättre möta alla elevers behov och svårigheter i klassrummet? Enligt Saman Abdoka kan läraren bland annat se till att kontexten är bekant (vilket kan göras genom att byta ut vissa ord i textuppgifter), inte dra för snabba slutsatser utan ha en dialog med eleven, låt eleven använda alla språk hen kan som en resurs i sitt lärande och var medveten om hur språket kan påverka förståelsen när du konstruerar ett prov.