Klassrumsstruktur och formativ undervisning och bedömning på Pedagog Malmö Live 2015

Under Pedagog Malmö Live i sal B108 på Pauliskolan har vi fått ta del av Sara Liljas, Ewalotta Bendoffss och Marias Andersons föreläsningar om klassrumsstruktur och formativ undervisning och bedömning.

Först ut som föreläsare var förstelärararen Sara Lilja från Rörsjöskolan Zenith. Utifrån fem strategier för att skapa en effektiv formativ klassrumspraktik (Wiliam, Dylan. Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken. Stockholm: Studentlitteratur 2013) guidade Sara oss åhörare i hur lärare kan arbeta formativt. Målet med den formativa undervisningen är att eleven ska utveckla den egna förmågan att utveckla olika lärandestrategier samt utveckla den egna förmågan att utvärdera sitt lärande.

I en formativ undervisning utmanas elevernas lärandestrategier genom vägledning och samarbete tillsammans med andra elever. I den formativa undervisningen är eleverna själva involverade i bedömningsprocessen. Detta har visat sig ha goda effekter på lärandet och på elevers motivation. Sara beskrev hur lärare, utifrån de fem strategierna, kan arbeta för att få en effektiv formativ klassrumspraktik i undervisningen:

• Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemiljö och kriterier för framsteg (Detta kan göras i klassrumspraktiken genom att använda bedömningsmatris och diskutera tillsammans, diskutera styrkor och svageter i ett avidentifierat elevarbete).
• Organisera uppgifter och aktiviteter som visar för eleverna att lärandet har skett (Detta kan göras i klassrumspraktiken genom att använda EPA, glasspinnar, hands-up, vänta 3 sek tills läraren låter eleverna svara, ställa öppna frågor, kontrastfrågor och påståenden).
• Ge feedback som för lärandet framåt (Detta kan göras i klassrumspraktiken genom att eleverna får svar på frågorna; Vart är jag på väg?, Var befinner jag mig nu? och Hur går jag vidare?).
• Aktivera eleverna till att bli läranderesurser för varandra (Detta kan göras i klassrumspraktik genom eleverna arbetar med att bedöma varandras arbeten samt att bedömningen leder till att elevernas arbeten förbättras. Ett sätt är att använda sig av Two stars and a wish).
• Aktivera eleverna till att äga sitt eget lärande (Detta kan göras i klassrumspraktiken genom att eleverna känner till och har möjlighet att reflektera över sitt lärande och göra självbedömningar).

Andra föreläsaren var Ewalotta Benndoff, förstelärare på Österportsskolan. Ewalotta föreläste om hur vi kan få eleverna att vilja äga sitt eget lärande. Ewalotta lyfte frågan Kan en matris se ut hur som helst? och använde sig av EPA-modellen för att låta oss deltagare fundera och diskutera frågan. Ewalottas erfarenhet är att det viktiga i en matris är elevexempel.

Elevexempel hjälper eleverna att medvetandegöra sin egen lärandeprocess och hur denna process kan förbättras. Ewalotta använder sig dels av konstruerade elevexempel och dels av exempel från sina tidigare elever. För att utveckla lärande behöver eleverna se konkreta modeller (ex olika texter) för att på ett tydligt sätt kunna bli medvetna om vad de kan, vad de inte kan och hur de ska kunna gå vidare. Det är svårt att skriva en argumenterande text utan att veta hur denna ska se ut och därför behöver stödstrukturerna vara synliga i klassrummet och vara processade med eleverna.

Under föreläsningen berättade Ewalotta hur hon arbetar med eleverna kring frågorna Hur vet jag att jag kan? Hur lär jag mig?. Eleverna behöver bli medvetna om processen Vad kan jag från början, vilken strategi behöver jag använda för att lära mig och hur vet jag att jag verkligen kan det samt att eleverna sedan funderar över hur och medvetandegör om de har utvecklat en användbar strategi för ett hållbart lärande. Genom att göra detta arbetar eleverna aktivt med sin förbättringspotential. Ett led i att eleverna ska vilja äga sitt lärande är att eleverna själva håller i IUP-samtalen. Dessa samtal förbereder eleverna i skolan och själva samtalet följer sedan ett upplägg där eleverna beskriver hur det går för dem i skolan, vad de känner sig säkra på och har förbättrat samt att eleverna tar fram dokumentationen från förra IUP-samtalet och berättar hur det har gått sedan dess.

Tredje föreläsaren försteläraren Maria Anderson arbetar, precis som Sara Lilja, också på Rörsjöskolan Zenith. Maria föreläste om hur lärarna på Rörsjöskolan-Zenith arbetar med lektionsstruktur och vilka vinster det finns för eleverna om lärare på en skola gemensamt arbetar efter samma lektionsstruktur.

Anledningen till skolan startade med en gemensam lektionsstruktur var att måluppfyllelsen var nedåtgående och det var oroligt bland eleverna i korridorerna. En trygg ordning som är välbekant för eleverna skapar lugn och därför uppkom tanken på att hela skolan skulle arbeta efter samma lektionsstruktur.

Lektionsstrukturen på Rörsjöskolan Zenith börjar utanför klassrummet då eleverna ställer upp i ett sk startled. När eleverna ställer sig i startledet ska de ha aktuellt lektionsmaterial med sig och detta är samlat i en ämnesmapp som varje elev har. Varje ämne har en mapp i en speciell färg. Det är en stor vinst att använda en ämnesmapp: skrivböcker, stenciler och övrigt material finns samlat i ämnesmappen. Mapparna blir också ett sätt för eleverna att hålla ordning i sina skåp. Har eleverna inte mappen med sig, vilket uppmärksammas av läraren redan i startledet, får eleverna gå och hämta den.

För att läraren ska släppa in eleverna i klassrummet ska eleverna vara tysta i startledet. Blir det pratigt och rörligt när eleverna kommer vidare in i klassrummet så får hela gruppen lämna klassrummet och ställa upp i startled igen. Arbetet med startled tar tid i början av en termin och får oftast göras om flera gånger tills övningen fungerar helt. För läraren gäller det att vara konsekvent. Väl inne i klassrummet börjar alltid eleverna med en startuppgift. Startuppgiften kan t ex vara: Vad är ett argument? I vilka situationer argumenterar man? Skriv din förklaring i din skrivbok. Medan eleverna gör startuppgiften tar läraren närvaro. Startuppgiften är ca 5 minuter lång och sedan följer en kort återkoppling från läraren på startuppgiften vilket följs av själva ämneslektionen. I de lägre årskurserna kan det finnas elever som inte kan läsa och då fungerar det att gå igenom startuppgiften i startledet.

Maria fortsatte med att berätta hur upplägg under en lektion ser ut och hur en lektion avslutas på Rörsjöskolan-Zenith. Vinsterna med en gemensam lektionsstruktur är trygghet, arbetsro, målen blir tydliga och undervisningstiden effektiv. Elever och personal arbetar tillsammans mot de kända målen. Ett gott ledarskap och en god struktur finns det alltid tid för i ett klassrum sa Maria. I ett gott ledarskap ligger att eleverna känner till vad som ska hända på lektionen och vilket mål lektionen har. Förändringsarbetet har lett till högre måluppfyllelse och en lugnare arbetsmiljö för såväl elever som personal!

Tre fantastiska lärare, tre fantastiska föreläsningar!