Kollegialt lärande genom workshops

Fingrar målar med fingerfärg på stort papper.
Ett moln av gipspulver sprider sig i luften. Runt dig står kollegor och småpratar från just din grupp. Ett högt skratt bubblar upp bredvid dig.

Idag är ni indelade i tre grupper på en pedagogisk kväll. Tre stationer av utforskande. Bord står uppdukade med material som du inte riktigt vågat närma dig innan. Gips, återbruksmaterial, papier mache, målning av grönsaker och frukter. Att inte riktigt veta vad ni ska göra förrän du är i det. Innan ni började fick ni uppmaningen att ni skulle känna efter hur det kändes i kroppen. Vilken sorts känsla hade ni inombords när kvällen var slut…

Händer målar med färger på papper.

Vi på Lindängehus förskola har en blandning av ny och gammal personal och därför ville vi satsa på det kollegiala lärandet och glädjen i att mötas i spännande sammanhang. Att skapa är så mycket mer än material. Det är en atmosfär kring det, det är mötet med materialet, det är ett sammanhang i en miljö med andra människor och det är framför allt en känsla i kroppen. Det är inte lätt att veta hur man ska använda ett material om man inte har fått förutsättningarna att lära känna det under positiva former. Under vår pedagogiska kväll fick personalen testa på gips, papier mache med pulverfärg och att titta närmare på frukter och grönsaker med ismålning.

När vi vuxna behövde mer tid på oss i vår skapandeprocess, blev det synligt att långa processer i tillgängliga miljöer är en rättighet för barnens utforskande och lärande. Att skapa en relation till material för att få syn på materialets möjligheter, är en förutsättning för att kunna känna tryggheten i att använda det med barnen. I boken Att ge form åt förskolans innehåll (2016:73) citeras Tanggaard (2010):”Ting är inte primärt enheter som är oberoende av människor, de har inte objektiva egenskaper som vi kan se. Ting är snarare objekt som måste hanteras, användas, reageras på, njutas och klaras av, mycket mer än vi kan erkänna. Enligt Dewey är det bara genom att aktivt manipulera med tingen som vi kan upptäcka deras egenskaper. Ting är det som kan göras med dem”.

I skolverkets artikel kollegialt lärande i förskolan kan skapa en lärande kultur går det att läsa att kollegialt lärande är en metod som bidrar till utveckling av undervisningen genom att pedagogisk personal samarbetar strukturerat för att tillägna sig kunskaper och erfarenheter. Vidare står det att kollegialt lärande är en framgångsfaktor för förskolor med hög kvalité och att det pedagogiska arbetet kan utvecklas och förändras om personalen får möjlighet att följa andras arbete och lyssna på deras erfarenheter, till exempel genom att skapa ett så kallat ”utvidgat arbetslag” där man bjuder in andra arbetslag och kollegor. Vad händer i mötet med olika material? Vem blir du i mötet med gips?

Hur använder du dina händer när du stryker på papier mache på ett hönsnät? Den gemensamma glädjen, att få känna efter hur det känns i kroppen när det t.ex. rinner gips längs händerna… Med skratt och en skaparglädje i kroppen gick vi alla hem efter workshopen. Ett litet frö hade såtts, några av oss hade fått syn på nya sätt att använda ett material, genom kollegialt lärande. Vi närmar oss material på olika sätt och workshopar är något vi kommer fortsätta med. Vi blir till något nytt tillsammans.

Händer jobbar med att forma blöta tidningar i en form.

Textförfattare: Emy Cederblad (Förste förskollärare) & Lina Pihl (Legitimerad förskollärare) på Lindängehus förskola

Referenser:
• Hansson, Hege. (2016). Att ge form åt förskolans innehåll, Stockholm, Lärarförlaget.
• Kärnebro, Katarina. (2019). Skolverket. Kollegialt lärande i förskolan kan skapa en lärande kultur. https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/kollegialt-larande-i-forskolan-kan-skapa-en-larande-kultur