Krafttag för ungas läsning

Bakgrunden är de sjunkande resultaten inom områdena läskunnighet och läsförståelse, vilka varit en källa till oro i samhällsdebatten det senaste året. Ministrarna ser biblioteken som en mycket viktigt part i arbetet med att vända den negativa trenden och vill satsa stort på bibliotekspolitiken under den kommande mandatperioden. Mycket glädjande för oss som arbetar med barns och ungas läsning!

Nyckeln till läsglädje finns att hämta på biblioteken, anser ministrarna, inte minst på skolbiblioteken. Hälften av Sveriges elever saknar tillgång till bemannade skolbibliotek, konstaterar de och därför vill regeringen starta en dialog med relevanta parter för att höja kvalitén på skolbiblioteken.

Det börjar alltså hända saker på en nivå där det finns möjlighet att påverka. Skolbiblioteken lyfts upp i ljuset och erkänns som betydelsefulla för att främja skolelevers läsutveckling. Men endast om de är bemannade, påpekar ministrarna och det tackar vi för. Äntligen har någon utanför skolbiblioteksvärlden förstått vårt budskap.

Må nu alla rektorer höra detta!

Läsförståelse är oerhört betydelsefullt för att kunna tillgodogöra sig undervisningen i alla ämne i skolan. Skolbiblioteket kan bidra med litteratur som kan locka fram läsglädjen hos barn. Skolbibliotekarien kan bidra med vägledning och lässtrategier. Vägen till ökad måluppfyllelse för eleven kan nås genom att stärka skolbiblioteken.

Samverkan viktigt

Men för att lyckas fullt ut behövs en samverkan på olika nivåer. Regeringens förstärkning till Kulturrådet kan tyckas som en droppe i havet, men får ses som en markering. Det betonas hur viktigt det är med samarbete. Men samtidigt ack så svårt.

De kommunala biblioteksplanerna är till för att främja samarbete mellan biblioteksverksamheter och att samordna resurser mellan folk-, skol- och länsbibliotek.  På många håll i landet är det samabetet inte särskilt gott, konstaterar Kungliga Biblioteket, i rapporten Barnen i planerna 2012. I många av landets biblioteksplaner fokuseras främst på folkbibliotek, medan samplanering med skolbibliotek saknas helt. Den gemensamma verksamheten för barn och unga som beskrivs i dokumenten, är ofta alldeles för visionär och därmed svår att följa upp.

Ökade resurser är alltid välkommet, men vi behöver också samarbeta. I skolan, på folkbiblioteket och på andra arenor där barn och ungdomar rör sig, är samverkan nödvändig. Här krävs olika yrkeskompetenser som  inspirerar varandra och visar konkreta exempel på hur vi kan stödja unga i deras läsutveckling.

Vi måste också starta i tid. Barn som får bekanta sig med litteratur redan i förskolan har ett försprång när de börjar skolan. Kulturrådet ser som ett av sina utvecklingssområden att stödja litteraturförmedling i förskolan. Det är angeläget att förskola, skola och skolbibliotekarier arbetar tillsammans för att skapa kontinuitet.

Börja i förskolan -Bemanna skolbiblioteken – Samarbeta över alla gränser. Det är ledorden för 2015!