Krönika, en makrogenre

Det är också dessa texttyper som återkommer i det centrala innehållet i Lgr 11. Men ibland behöver vi använda oss av andra typer av genrer, ex vid skrivande av  krönika eller blogginlägg. Dessa genrer är makrogenrer, en kombination av skolans basgenrer.

På Kroksbäcksskolans högstadium arbetar Marie, lärare i svenska/svenska som andraspråk. Hon undervisar bla åk 9 i sv/sva, och de har precis arbetat med makrogenren krönika. Krönika är en blandning av den personligt återgivande genren och den argumenterande genren. Syftet med att skriva en krönika är att roa läsaren men också ett sätt att få framföra sina åsikter. Tillsammans med andra lärare har Marie tagit fram en  struktur för krönikor, och denna finns nu som plansch i klassrummen.

De typiska språkliga dragen för krönika:

* tempus är presens och/eller futurum

* personligt, lättsamt, känslosamt och gärna hunoristiskt

* korta kärnfulla meningar

* egna åsikter och känslor ska genomsyra texten

* retorsika frågor för att fånga läsaren

* upprepningar av åsikt eller tankar för att tydliggöra sitt budskap

Marie och niorna har precis avslutat ett arbete enligt cirkelmodellen med ämnesinnehåll rasism, alla människors lika värde och hur vi undviker att förintelsen ska ske igen. Här följer en beskrivning över hur Marie och eleverna gick tillväga i arbetet.

Fas 1

Kunskaper kring första och andra världskriget byggs upp i SO-undervisningen.

Ord och begrepp som ”förintelsen”, ”antisemitism” och ”rasism” analyseras och diskuteras i svenskundervisningen. Vad känner vi igen från böcker, filmer, samhället eller egna erfarenheter?

Tre skönlitterära böcker som på olika sätt skildrar andra världskriget och förintelsen introduceras genom högläsning av första kapitlet i varje bok. Enskild kortskrivning kring det lästa följt av en motivering kring vilken bok man väljer och varför.

Bild-dikt-bok-egna erfarenheter, muntlig övning.

Fas 2

Eleverna får två krönikor att läsa och analysera. Vi arbetar enligt EPA-modellen* och utgår från färdiga frågeställningar. I den gemensamma genomgången jämför vi krönikan med den föregående genren ”Argumenterande text – insändare”. Vilka likheter och skillnader finns? Fokus på syfte, budskap i de olika texttyperna.

Fas 3

Vi skriver gemensamt i två steg. Eleverna får färdig planering att skriva efter.

Varje stycke skrivs först gemensamt i mindre grupper, och sedan gemensamt med lärare.

Fas 4

Eleverna skriver egna krönikor vid ett skrivtillfälle utifrån färdiga rubriker kring temat förintelsen/rasism.

*EPA: tänk/anteckna enskilt, dryfta i par eller liten grupp, lyft i helgrupp.

Marie är nöjd med elevernas arbete och resultat. Alla elever skrev med ett tydligt inehåll på ett engagerande sätt. De elever som i vanliga fall inte kommer igång eller inte blir färdiga fick ihop bra texter med tydlig struktur. Marie kände att hon fick med alla i samma tänk!