Laborera med ord

Bild: Pixabay
I våras var jag på en intressant föreläsning om ordkunskap som Boel De Geer höll. Den handlade om hur en mer strukturerad ordkunskapsundervisning stärker elevers ordförråd, språkförståelse och den språkliga medvetenheten. Det räcker inte att vi översätter svåra ord åt eleverna och därefter förvänta oss att de ska kunna använda dem. Vi behöver arbeta mer omfattande än så.

För att till fullo förstå ett ord behöver vi titta närmare på tre delar: struktur, betydelse och användning. Struktur handlar bland annat om att arbeta med uttal, stavelser, rimma och att dela upp ordet i beståndsdelar. Vi kan bredda och fördjupa betydelsen av ord med till exempel motsatsord, synonymer, ursprung och idiom. Vi kan också belysa ord i de sammanhang som de befinner sig i när vi exempelvis har gemensam läsning eller skrivning eller i mer informella samtal.

Ögonblick från klassrummet

Det viktigaste är att ordkunskap ska vara enkelt och lekfullt. I klassrummet kan vi bli ordforskare som laborerar med ord på olika sätt.

På en lektion fick jag frågan vad missbruk är. Istället för att översätta ordet till eleverna skrev jag upp ordet på tavlan och frågade om de visste några fler ord som började med prefixet miss. Misstag, missa bussen, missanpassad, misshandel, missa målet, missade, missförstå och misstankar var ord som kom upp. Jag skrev upp alla förslag under ordet och frågade om de hade några tankar kring vad prefixet kunde betyda. Därefter pratade vi om verbet brukar.

När eleverna ska lära sig nya ord ber jag dem upprepa ordet efter mig och när vi har pratat om till exempel demokrati övar vi på att böja ordet på olika sätt. Demokrati, demokrat, demokratiska, demokratin…

Att dela upp ord skapar utrymme att förstå det bättre. När temat ”Sociala skyddsnät för barn” introducerades visste ingen elev vad det betydde. Efter att tillsammans ha delat upp skyddsnät i skydd och nät samt funderat över sociala (sociala medier, socialtjänsten…) visste alla vad temat handlade om.

Intresserad av att lära dig mer?

Det här inlägget täcker inte på långa vägar allt som ordkunskap innebär. Efter föreläsningen med Boel blev jag så nyfiken att jag även läste hennes bok ”Ordkunskap i förskolan, förskoleklass och grundskolans tidigare år”. Som namnet avslöjar riktar den sig till skolans tidigare år men jag vill påstå att den även passar utmärkt till mellanstadiet och varför inte högstadiet eller gymnasiet? Det handlar snarare om ett förhållningssätt för hur vi kan få fler elever att förstå språket, våga använda det och skapa en mer likvärdig undervisning.

Hoppas vi ses i ordlaboratoriet!