Lärdomar från Oulu till Malmö – från skolbibliotek till välbefinnande

En stor grupp från Grundskoleförvaltningen och Malmös skolor med övervägande skolbibliotekarier fick åka till Oulu i Finland för att besöka två finska skolor, samt få veta mer om Finlands skolsystem, deras arbete med medie- och informationskunnighet och hur man i Oulu organiserat skolbiblioteksverksamheten på skolorna. Att Finlands skolor räknas till de bästa i världen har väl inte undgått någon, så självklart hade vi skolbibliotekarier höga förväntningar på att få ny kunskap, inspiration och erfarenhet att ta med oss tillbaka till våra skolor och skolbibliotek. Det är inte helt lätt att sammanfatta tre intensiva och innehållsrika kursdagar, men jag kommer i detta blogginlägg göra ett försök att belysa det som vi skolbibliotekarier reflekterat kring och vad som gjorde intryck på oss.

När man observerar och får inblick i en annan verksamhet, i detta fall skolverksamheten i Oulu, får man samtidigt också syn på den egna verksamheten. Besöket i Finland ledde därför till många givande samtal oss skolbibliotekarier emellan, som jag som blivande utvecklingssekreterare inom skolbibliotek på Grundskoleförvaltningens utvecklingsavdelning, kommer att ta med mig in i min nya roll. Tankar och frågor om skolbiblioteksverksamheten i Malmö stad som väcktes under kursens gång kommer därför också att lyftas fram.

Många skolbibliotek i Oulu – men inga skolbibliotekarier

Vi blev positivt överraskade när vi fick höra att alla skolor i Oulu hade skolbibliotek, antingen i den egna skolbyggnaden eller i nära anslutning till skolan, men vår upprymdhet övergick snart till besvikelse när vi förstod att de inte var bemannade med skolbibliotekarier. Inte ett enda. I stället fanns det på varje skola en skolbiblioteksansvarig lärare som hade en liten del av sin tjänst i biblioteket. Det rörde sig om 1-2 h i veckan. Skolorna hade däremot ett mycket nära samarbete med folkbiblioteken och några av skolbiblioteken var integrerade folk- och skolbibliotek bemannade av bibliotekarier. Hur mycket var dock oklart.

Samarbetet mellan skola och folkbibliotek heter Library Route och är integrerat i läroplanen och inkluderar alla elever. Detta strukturerade samarbete innebär bland annat att alla elever har guidade besök på folkbiblioteket och får ta del av olika aktiviteter som till exempel bokprat. Det arrangeras också temadagar och andra läsfrämjande aktiviteter. Lärarna har en hemsida att vända sig till med läsutmaningar, digitala boktips och läsdiplom, utarbetat av bibliotekarier. Det var intressant att få veta mer om Library Route, men vi hade gärna sett att vi under kursen fick mer information om hur samarbetet fungerar i praktiken för att få en djupare förståelse för hur folkbiblioteken är integrerade i skolans verksamhet och undervisning.

Det kan tyckas att vi i Sverige och Malmö kommit längre beträffande skolbiblioteksverksamhet jämfört med Finland och Oulu. Tillgång till skolbibliotek är ett krav enligt vår skollag och kravet kan förstärkas ytterligare i och med regeringens förslag om bemannade skolbibliotek. Trots lagkravet om skolbibliotek vet vi att det finns en bristande likvärdighet och att det kan skilja sig från kommun till kommun och från skola till skola vad gäller tillgång till skolbibliotek och tillgång till bemannade skolbibliotek. Malmö sticker ut positivt i Sverige när det kommer till bemannade skolbibliotek. Många av skolbiblioteken i Malmö stad har dessutom fått DIKs tidigare utmärkelse ”Skolbibliotek i världsklass” som visar på den höga kvaliteten på våra skolbibliotek. Definitivt något att vara mycket stolt över! Med det sagt, betyder det inte att det inte finns utvecklingspotential i Malmö i fråga om likvärdig tillgång till skolbibliotek.

Det vi kan lära oss av Oulus skolbiblioteksverksamhet är det strukturerade samarbetet Library Route för ökad likvärdighet. Det ska inte spela någon roll vilken skola man går på, utan som elev ska man förväntas ha tillgång till ett välfungerande skolbibliotek som gynnar lärandet. Samarbetet mellan skola och folkbibliotek i Oulu fick oss att reflektera över hur det ser ut i vår kommun. Det finns redan jättebra samarbeten mellan vissa skolbibliotek och folkbibliotek i Malmö. Dessutom finns några kommunövergripande samarbeten såsom ”Barnens bästa bibliotek”. Går det att utöka och utveckla samarbetet mellan skolbibliotek och folkbiblioteket i Malmö?

I samtal med deltagande skolbibliotekarier verkar det finnas en önskan om tydligare gemensamma ramar som beskriver skolbibliotekariens huvuduppgifter och uppdrag – hur vill vi i Malmö arbeta med läsning, medie- och informationskunnighet, kultur och värdegrund?

Huvudkulturstad 2026 och den mest läsande staden i Europa

Oulu har utsetts till europeisk huvudkulturstad år 2026. Dessutom finns en ambition om att bli den mest läsande staden i Europa och skapa en kultur där läsning är värdefull för alla dess invånare. Så fint! Jag kan inte låta bli att tänka att alla städer borde ha denna ambition.

MIK (medie- och informationskunnighet) på Oulus skolor

MIK är ett välkänt begrepp hos bibliotekarier, men kanske inte lika bekant hos andra yrkesgrupper i skolan som ibland förknippar och likställer MIK med källkritik. Visst, MIK innefattar färdigheter som källkritik, men det omfattar så mycket mer. Begreppet som lanserats av Unesco är brett och komplext, så att försöka reda ut begreppets innebörd i detta blogginlägg är ingen idé. Mycket enkelt uttryckt handlar MIK om att söka, hantera, tolka, analysera och kritiskt värdera information samt att skapa innehåll med och i medier.

Under föreläsningarna i Oulu blev det väldigt tydligt att Finland ser medie- och informationskunnighet som en nyckelkompetens. MIK är integrerat i läroplanen, vilket innebär att alla lärare förväntas arbeta med det i sin undervisning. Kommuner och skolor har nationella ramverk och riktlinjer att utgå ifrån vid upprättande eller reviderande av egna lokala läroplaner för digital kompetens. I Oulu började man revidera för två år sedan och arbetet blev klart i höstas.

På föreläsningarna visade man stolt upp en rad resurser, material, moduler, lektionsplaneringar, övningar och webbsidor tillgängliga för lärare att använda i sin undervisning. Ett exempel som presenterades för oss var en modul där eleverna kunde gå in och göra en rad uppgifter för att till slut nå slutmålet och erhålla sitt digitala pass. En sådan resurs känns föråldrad och inte väl genomtänkt, var det några av oss som tänkte. Risken med denna typ av aktivitet är att eleverna bara gör en massa uppgifter, bockar av dem för att sedan tro att man är digitalt kompetent när man erhållit sitt pass. Det blir ingen djupare förståelse med denna typ av färdighetsträning. Och kan man någonsin bli digitalt kompetent i denna snabbt föränderliga värld? Annat material som vi fick kika på lite snabbt verkade spännande och värt att titta närmare på, för att se ifall det kan vara intressant och relevant i vårt arbete med MIK. Åter igen hade vi önskat att få veta mer om hur arbetet med MIK går till praktiskt, vilka effekter det ger och hur lärare och elever upplevt materialet och resurserna.

Hur kan vi inom skolbiblioteksverksamhet i Malmö stad organisera och strukturera upp MIK-undervisningen på skolorna för ökad likvärdighet? Många skolbibliotekarier arbetar med MIK på sina skolor- hur kan vi utbyta material, kunskaper och erfarenhet? Ska vi skapa en gemensam kunskapsbank inom MIK?

STEAM –  makerspace – Fusion skills

STEAM står för science, technology, engineering, arts och mathematics och är ett arbetssätt som integrerar dessa ämnen i undervisningen. Det finns vad jag förstod inget krav på att undervisningen på Oulus skolor ska baseras på STEAM, men däremot finns det en strävan att få in STEAM i den ordinarie undervisningen samt att få in det i biblioteksverksamheten. STEAM in Oulu är ett nätverk med flera skolor involverade och finns för att hjälpa och underlätta för skolor att arbeta med STEAM.

Med STEAM i skolan vill man i Oulu förbereda eleverna för framtidens arbetsmarknad. När jag fick höra om STEAM i Oulu, kom jag att tänka på en föreläsning i Malmö hösten 2022 av Anne Bamford, förespråkare för mer kreativitet och skapande i undervisningen. Hon hävdade bestämt att skolan och undervisningen måste förändras; det kan inte se likadant ut som det alltid gjort. Hon menade att elever idag behöver träna på andra förmågor och utveckla andra färdigheter, nu när ämneskunskaper finns bara ett klick bort. Fusion skills som kommunikation, samarbete, problemlösning, kritiskt tänkande, kreativitet och innovation är däremot enligt Bamford färdigheter som är nödvändiga i det vardagliga livet, men också det arbetsgivare idag eftersöker. Tänker att det finns en stark koppling mellan STEAM och Fusion skills, där man genom den förstnämnda ges möjligheter att utveckla den sistnämnda.

På båda skolorna vi besökte fanns det Makerspace-rum utrustade med olika verktyg och material för att kunna arbeta med digitala projekt, men också för skapande på ett mer traditionellt sätt. Rummen kunde bokas av pedagogerna. Vi fick inte chansen att uppleva hur en lektion kan se ut i dessa rum, mer än att några högstadieelever i ett av makerspace-rummen satt och färglade papperspåskägg som skulle dekorera skolan inför påsk. Inte så mycket innovation och problemlösning, men kreativt och mysigt.

Hur kan våra skolbiblioteket i Malmö bidra till att främja kreativitet och skapande i skolan? Kan skolbiblioteket omvandlas till makerspace- hur och i vilket syfte?

New reading skills – media literacy

Maikki Manninen, IT-pedagog, tog i sin föreläsning upp ”New Reading skills” och menade att det idag inte räcker med att elever utvecklar en stark läsfärdighet. Dagens barn och unga tar del av en stor mängd digitala texter, information och innehåll. Med anledning av detta behöver eleverna ”nya läsfärdigheter”. Med ökad fokus på medieläskunnighet i undervisningen, vill man hjälpa elever att lära sig att kritiskt granska information, men också få dem att använda media på ett kreativt sätt. Målet är att eleverna ska bli medvetna och ansvarsfulla medieanvändare, det vill säga att de ska kunna se vilka möjligheter och risker medier kan innebära. Inom medieläskunnighet inryms bland annat wellbeing. Detta leder oss till kanske det som fångade vår uppmärksamhet och nyfikenhet allra mest, nämligen SEL (Social and Emotional learning) och SSE (Safe skills education).

Meditation och mindfulness på schemat

Socioemotionellt lärande är obligatorisk undervisning i Oulu och en central del i den finska skolan. Det var inspirerande och tankeväckande att få höra hur de besökta skolorna, Myllyoja primary school och Jääli comprehensive school, arbetar för att främja välbefinnande hos eleverna. På Myllyoja arbetade man efter ett årshjul med olika SEL-aktiviteter och teman under läsåret. På Jääli får eleverna istället en dos av SEL varje dag, berättade specialläraren Sanna Alalauri. Detta i form av t ex meditation, värderingsövningar, massage, rörelseövningar, spel, diskussioner, rastaktiviteter, avslappningsövningar. Sanna Alalauri menade att sociala och emotionella färdigheter är minst lika viktiga för eleverna som ämneskunskaperna. Man har därför integrerat SEL i skolans alla ämnen.

Varför undervisning i välbefinnande?

• Life skills (livskunskap)
• för att elever ska utvecklas och växa
• öva elever att hitta sina styrkor
• lära eleverna att uttrycka känslor
• hjälpa elever att förstå sig själva bättre & få förståelse för andra människor
• öka elevers fokus och hjälpa dem att vara mer närvarande

Med SEL vill man också lära eleverna att bygga positiva relationer med andra och öka elevernas självkänsla och självförtroende. Målet är välmående elever som lär sig och presenterar bättre i skolan samt förbereds inför arbetsliv och livet i sig. På så vis får Oulu ansvarstagande och engagerade invånare.

Sanna betonade att skolan idag är krävande och att elever ofta känner hög stress. Skolan måste därför ge eleverna verktyg på hur stress kan hanteras. Inom SEL läggs också stor vikt på att skapa en skolmiljö där elever känner sig trygga och mår bra.

Safety skills education

I och med införande av digitala verktyg i skolan och att Internet idag är en naturlig del av elevers vardag, har det på Oulus skolor också blivit obligatoriskt att undervisa i säkerhet och trygghet. Denna undervisning handlar till stor del om att stärka barns och ungas integritet. De får öva på att sätta gränser för att skydda sig själva och att kunna ta medvetna beslut som de mår bra av. Vi fick testa på en sådan övning i par. Den ena personen fick sitta ner på en stol, medan den andra personen på olika sätt insisterade på att få sittplatsen. Det gick ut på att den sittande personen skulle säga NEJ varje gång, trots alla försök om att överlämna den.

Inom safety skills education vill man öppna upp för samtal i skolan om precis allt, inget ska vara tabu eller laddat. Vuxna ska inte vara dömande och tillrättaläggande. Detta för att motverka skam och skuldbeläggande vid utsatthet. Ett tips eller snarare en uppmaning från föreläsaren och SSE-läraren, Satu-Maaria Toppinen, var att man som pedagog i samtal om t ex kroppen måste våga använda de ”korrekta” orden för intima kroppsdelar, inte hymla med orden eller fnissa bort dem. Detta för att normalisera samtal om kroppen och dess funktioner, samt att minska stigma kring ämnet. Förutom en åtgärdsplan för förebyggande av våld mot barn som social- och hälsoministeriet publicerat, finns en omfattande hemsida med mycket material och resurser inom ämnet som pedagoger kan använda sig av i sin undervisning. Dessutom har skolorna nära samarbete med andra aktörer som t ex polis, kurator, skolsköterska och relevanta organisationer i detta arbete.

Vi var många som blev förtjusta i Finlands holistiska förhållningssätt och att utbildningen utgår från en helhetssyn på barn och ungas behov där välbefinnande, utveckling och lärande går hand i hand. Förhållningssättet är kanske egentligen inget unikt, då vår läroplan till mångt och mycket beskriver samma synsätt på barns och ungas välbefinnande och lärande. Det unika ligger snarare i hur Finland konkretiserat SEL och vad det innebär i praktiken, samt hur de lyckats skapa en strukturerad och strategisk arbetsplan för ökad välbefinnande hos eleverna. Till detta har en gedigen kunskapsbank med material och resurser tagits fram för pedagogerna.

Hur involveras skolbiblioteken i Malmö i skolans värdegrundsarbete? Hur arbetar skolbiblioteken med integritet och netikett? Ska vi skapa en kunskapsbank med material inom dessa områden för skolbibliotekarier?

Vårt viktigaste uppdrag

Samma vecka som vårt Finlandsbesök kom två rapporter. Den ena, FN:s World Happiness report, visade att Finland har världens lyckligaste befolkning, medan den andra, Barnrapporten 2024 (BRIS), konstaterade att barn och unga i Sverige mår allt sämre. Detta gjorde mig påmind om att skolans absolut viktigaste uppdrag alltid måste vara att skapa en miljö där elever känner att de lär sig, blir sedda och respekterade, är trygga och mår bra. Skolbibliotekariens närvaro, skolbiblioteket som plats och arbetet med MIK, läsning, kultur och värdegrund kan vara en del i detta viktiga uppdrag. Elever som mår bra lär sig, elever som lär sig mår bra.

Kiitos, Oulu!

Kiitos (Tack), Oulu. Du bjöd inte på norrsken, men du är förlåten, för du var generös med ny kunskap, input och inspiration. Vill också tacka Malmö-gänget (arrangörer, vår ”reseledare” och alla resenärer) som gjorde resan givande på så många plan och bidrog till erfarenhetsutbyte och fin gemenskap. Kan hända att vi kommer tillbaka till Malmö med fler frågor än svar, men det är som jag hörde någon säga:

”Det är en upplevelse för livet att jaga norrsken, inte lika viktigt att fånga den.”