Läsloggar som skapar läsupplevelser

Stimulerande diskussioner bidrar dock till läsupplevelser och ett sätt att få igång dynamiska boksamtal kan vara att använda sig av litteraturpedagogen Aidan Chambers öppna frågor, som låter läsarens uppfattning om texten stå i fokus. 

Aidan Chambers utgår från grundfrågorna Vad tycker du om i texten?, Vad tycker du inte om i texten?, Vilka frågor väcker texten? och Vilka kopplingar gör du? Jenny Edwarsson har på sin blogg, Jenny på Wendes, visat hur dessa frågor kan användas i en läslogg. Edwardsson arbetar med ungdomar på yrkesförberedande program, men liknande läsloggar passar alldeles utmärkt även om man som jag undervisar vuxna andraspråkselever. Läsloggarna använder mina elever både när vi arbetar med noveller och med romaner. 

Efter att ha introducerat en roman får mina elever i uppgift att läsa ett antal sidor. Tankarna kring denna läsning samlar vi upp under ett längre lektionspass. Inför detta pass har eleverna lämnat in sina loggar i Google classroom och jag får sålunda en god överblick över klassens läsning. De frågor som texten har väckt hjälper mig att utforma undervisningen, så att den stöttar eleverna i läsandet av textens utmanade delar.  Lektionen baseras alltså på elevernas tankar om texten och så länge som jag hittar engagerande texter på “lagom” nivå leder detta till sjudande aktivitet i elevernas diskussioner. Även romanens kommande delar följs upp med läsloggar och samtal. 

Är det då viktigt att försöka få till läsupplevelserna? Ja, det är det! Det finns så många starka argument för att använda sig av skönlitteraturen i undervisningen. I det här blogginlägget väljer jag att att endast lyfta argumentet om ordförrådet. Vi vet att ordförrådets storlek påverkar läsförståelsen och vi vet att läsförståelsen är viktig för skolframgång i samtliga ämne (Skolforskningsinstitutet, 2019).  Alltså behöver vi arbeta medvetet och strategiskt för att vidga elevernas vokabulär. I Flerspråkiga elever: effektiv undervisning för en utmanande tid (2017) tar  Jim Cummins upp det faktum att de kunskapsrelaterade orden främst återfinns i informationstexter och litterära texter. Genom den skönlitterära läsningen tillägnar eleverna sig ordkunskap som kommer att gagna dem i skolarbetet. Kan vi skapa positiva läsupplevelser stimulerar vi till fortsatt läsning och simsalabim så har vi skapat en uppåtgående orsaksspiral. 

                                                                                                                                                          HELENA JEPPSSON

KÄLLOR

Chambers, Aidan, 2014: Böcker inom och omkring oss. Stockholm: Gilla böcker

Cummins, Jim, 2017: Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur

Edwardsson, Jenny: Mallar och instruktioner. Jenny på Wendes. jennypawendes.blogspot.com (Hämtad 2019-11-15)

Skolforskningsinstitutet, 2019: Läsförståelse och undervisning om lässtrategier. Systematisk översikt 2019:02. Solna: Skolforskningsinstitutet